Sprututbytesmottagningen har 55 inskrivna besökare

Efter ett halvårs verksamhet har sprututbytesmottagningen i Jönköping nu 55 personer inskrivna. Therese Olsson, sjuksköterska, Margareta Petersson, kurator, Helen Danielsson, sjuksköterska och Mikael Carlsson, ansvarig överläkare, ser till att personer som injicerar narkotika kan byta till rena sprutor och kanyler.
Efter ett halvårs verksamhet har sprututbytesmottagningen i Jönköping nu 55 personer inskrivna. Therese Olsson, sjuksköterska, Margareta Petersson, kurator, Helen Danielsson, sjuksköterska och Mikael Carlsson, ansvarig överläkare, ser till att personer som injicerar narkotika kan byta till rena sprutor och kanyler. Foto: Johan W Avby

Efter ett halvårs verksamhet har sprututbytesmottagningen vid infektionskliniken, Länssjukhuset Ryhov, 55 personer inskrivna som injicerar narkotika och regelbundet kommer för att byta till rena sprutor och kanyler.

– Vi är väldigt nöjda med hur det fungerar. Ska vi reducera risken med injicering vill vi få hit alla, och det får vi bara om vi kan bygga upp ett förtroende, säger Mikael Carlsson, ansvarig överläkare för sprututbytet.

Efter många års diskussion kunde sprututbytesmottagningen öppna i juni 2016 som den sjätte i landet. Två eftermiddagar i veckan kan människor i Jönköpings län som injicerar narkotika komma och byta ut sina sprutor och kanyler för att minska risken för blodsmittor.

Ökat undan för undan

Sedan mottagningen startade har antalet besökare undan för undan ökat till att idag vara 55 personer i ålder från cirka 20 år till drygt 60 år (75 procent män) som är inskrivna och kommer regelbundet. Merparten från Jönköpingsområdet, men också personer från bland annat Nässjö, Vetlanda och Tranås.

– Men vi vet att det finns fler. Många som går hos oss säger att de har kompisar som inte kommer hit, säger Therese Olsson, sjuksköterska på infektionskliniken.

Sekretess mot övriga vården

Sprututbytesmottagningen har ett eget fristående journalsystem och det råder absolut sekretess även gentemot övriga hälso- och sjukvården. Kunskap om mottagningen har spridits via lappar på länets akutmottagningar, RIA och kommunernas socialtjänster.

På mottagningen möts besökarna av två sjuksköterskor och en kurator.

– Vi går igenom hur många sprutor och kanyler de lämnar tillbaka och diskuterar deras behov till nästa gång de kommer. Behovet varierar utifrån drog, hur ofta de kommer, hur svårstuckna de är och så vidare. De flesta av våra besökare injicerar amfetamin, säger Therese Olsson.

Noggrann registrering

Hur mycket som lämnas ut och hur mycket som kommer tillbaka registreras noggrant, i syfte att begränsa användningen till eget bruk.

– Nu i början får vi tillbaka cirka 80 procent, men målet är att ligga högre än så. Detta är också något som vi rapporterar till Socialstyrelsen, säger Mikael Carlsson.

Sprututbytesmottagningen gör också regelbunden provtagning av blodsmittor, i det här fallet hiv och hepatit.

– Den som kommer första gången blir inskriven hos oss. Vi gör en intervju och fyller i en blankett med frågor om deras missbruk och livssituation, säger sjuksköterskan Helen Danielsson.

Provtagning och vaccination

Tidigt sker också provtagning för hiv och hepatit, och besökarna blir vaccinerade mot hepatit-A och B. Provtagningen ska sedan upprepas varje halvår.

Då och då får jourhavande infektionsläkare undersöka en besökare som har bölder, feber, lunginflammation eller allmänt nedsatt allmäntillstånd.

– De hade inte annars sökt sjukvård i första taget, så att de nu lättare kan få tillgång till sjukvård är en spinn-off-effekt i verksamheten, säger Mikael Carlsson. Det är inte ovanligt med blodförgiftningar eller hjärtklaffsinfektioner som en följd av missbruket, men sådana infektioner kan vi nu stoppa i dess linda.

Hepatit-behandling i framtiden

På lång sikt finns också målet att öka behandlingen mot hepatit-C.

– I framtiden finns tanken på att behandla alla injektionsmissbrukare mot hepatit-C. Genom att behandla alla som driver epidemin, kan vi stoppa den, säger Mikael Carlsson.

En viktig del i sprututbytesmottagningens arbete är också motivationsarbetet för att söka hjälp för sitt narkotikabruk.

Motivation till behandling

– Jag kan till exempel hjälpa dem med en kontakt med socialtjänsten i deras kommun – om de själva önskar det, och kan informera om vilka möjligheter som finns till exempelvis samtalsstöd. Just nu har fyra av våra besökare frivilligt tagit emot vård på behandlingshem för sitt missbruk och sin hälsa i övrigt. Detta är en biståndsinsats från socialtjänsten. De flesta som vi har kontakt med har andra kontakter och insatser från sjukvård och socialtjänst, säger Margareta Petersson, kurator på mottagningen.

Det finns också planer på att utöka bemanningen med en barnmorska någon timme per vecka, som ska kunna hjälpa till med frågor kring gravditet, preventivmedel och infektioner i könsorgan.

I takt med att mottagningen blir känd kommer det också nya besökare.

”Målet att få kontakt med alla”

– Nästan varje vecka kommer det någon person som är injektionsmissbrukare, men tidigare okänd både hos oss och hos den kommunala beroendevården. Vårt mål är att få kontakt med alla, säger Mikael Carlsson.

Medarbetarna på mottagningen känner att de gör en viktig insats i att hjälpa en utsatt grupp människor.

– Det är bara positiva reaktioner från besökarna. Även om det tar ett tag innan en del vågar komma till oss, så tycker många att det är skönt att bli omhändertagna. Vi tror att de känner att vi vill hjälpa dem, att vi finns här för att förhindra spridning av infektioner, säger de.