Människor med psykossjukdom får stöd för sin somatiska hälsa

Fredag förmiddag på Vråengården i Värnamo. Friskvårdsgruppen träffas för att cykla – i Provence! Detta är en av flera fysiska aktiviteter som Värnamo kommun kan erbjuda invånare med psykiska funktionsnedsättningar.
Fredag förmiddag på Vråengården i Värnamo. Friskvårdsgruppen träffas för att cykla – i Provence! Detta är en av flera fysiska aktiviteter som Värnamo kommun kan erbjuda invånare med psykiska funktionsnedsättningar. Foto: Mikael Bergström
Fredag förmiddag på Vråengården i Värnamo. Friskvårdsgruppen träffas för att cykla – i Provence! Detta är en av flera fysiska aktiviteter som Värnamo kommun kan erbjuda invånare med psykiska funktionsnedsättningar. Rose-Marie Appelberg och Anneli Skogefors, sjuksköterskor på psykosmottagningen, Värnamo sjukhus, pratar också om levnadsvanor och livsstilsförändringar när patienterna kommer på det årliga läkarbesöket, där kontroll av den somatiska hälsan ingårVi vill upptäcka personer med behov av insatser, ge dem stöd till förändring och se till att det blir varaktigt, säger Hanna Ljungman Freij, sjukgymnast och projektledare i Region Jönköpings län.

Människor med psykossjukdom har kraftigt förhöjd risk för sämre somatisk hälsa. Därför fokuserar psykosmottagningen på Värnamo sjukhus även på den fysiska hälsan vid det årliga läkarbesöket. Stödet för livsstilsförändringar finns bland annat i kommunens verksamhet med sysselsättning och boendestöd.

Sedan hösten 2015 tar psykosmottagningen på Värnamo sjukhus även upp patientens somatiska hälsa vid det årliga läkarbesöket.  Detta sedan mottagningen konstaterat att många i patientgruppen också har somatiska problem, som hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, KOL eller diabetes.

– Inför läkarbesöket uppmanas de att lämna prover. Den första kvarten vid läkarbesöket träffar de sedan mig och jag går igenom en checklista kring levnadsvanor och somatisk status. Patienterna brukar reagera positivt på detta, och det blir som ett samtal, säger sjuksköterskan Rose-Marie Appelberg.

Här ingår frågor om hur mycket ansträngning man orkar och hur vanorna ser ut kring tobak, alkohol och kost.

En rad olika stödmöjligheter

Detta tillsammans med provsvar och läkarundersökningen kan leda fram till fortsatt diskussion om insatser. Det kan handla om remiss till vårdcentral för att behandla ett högt blodtryck, eller remiss till sjukgymnast, arbetsterapeut, kommunal boendestödjare eller annan kommunal verksamhet för hjälp med fysiska aktiviteter och andra livsstilsförändringar.

– Vi upptäcker ibland att en patient som mår psykiskt sämre kanske har en infektion, smärtor i magen, tandvärk eller högt blodsocker. De kan inte uttrycka det, men det kan leda till psykos. Men är det något som avviker vid undersökningen så erbjuder vi alltid nytt besök hos oss och uppföljning av behandlare, säger sjuksköterska Anneli Skogefors.

Psykosmottagningen har ungefär 250 patienter i södra delen av Jönköpings län som kommer på årligt läkarbesök. Rose-Marie Appelberg och Anneli Skogefors konstaterar att förändringar som förbättrar den somatiska hälsan kan ta tid.

”Så små frön”

– Vi kan så små frön, som kan tas upp vid nästa kontakt med behandlare. Här är det motivation och långsiktighet det handlar om, säger de.

De olika insatserna ger också tydliga resultat.

– Vi ser förändringar i matvanor och fysisk aktivitet. Det kan handla om att inte äta bakelser varje dag, och att röra sig mer. Vi har exempel på patienter som gått ner rejält i vikt, till exempel genom att dansa hemma, säger Anneli Skogefors.

I pilotprojektet ”Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom” samarbetar specialistvården och primärvården i Värnamo med Värnamo kommun.

Vill upptäcka behov av insatser

– Vi vill upptäcka personer med behov av insatser, ge dem stöd till förändring och se till att det blir varaktigt, säger Hanna Ljungman Freij, sjukgymnast och projektledare i Region Jönköpings län. Vi försöker skapa en röd tråd, så att all personal tycker att detta är viktigt. Det är ett förhållningssätt som ska sätta sig.  Vi har startat med människor med psykossjukdom eftersom det är dubbelt så vanligt med diabetes i den här gruppen och förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar.  I förlängningen riktar vi oss till alla med psykisk funktionsnedsättning,

Det handlar om att kartlägga de olika insatser som finns och samordna dem så att det blir lätt för personalen inom sjukvården och kommunal omsorg att veta hur man ska göra om en patient är motiverad att förändra sina levnadsvanor.

Friskvård varje fredag

Ett exempel på aktivitet finns på den kommunala dagverksamheten Vråengården i Värnamo.

Varje fredag träffas medlemmarna i friskvårdsgruppen. På programmet står bland annat en cykeltur. På tv-skärmen framför testcyklarna rullar en film med det vackra landskapet i Provence.

– Detta är ett bra sätt att komma igång och göra något fysiskt. Jag brukar också gå på sysselsättningens vattengympa uppe på sjukhuset. Tidigare har jag promenerat mycket, säger deltagaren Olavi Hakkarainen.

– Vattengympan är suverän. Ibland promenerar jag också. Och så är jag här varje fredag, säger Tony Jacobsson, också han deltagare.

Detta är två av de aktiviteter som Värnamo kommun har för att stötta personer med psykisk funktionsnedsättning.

Samtal om levnadsvanor

– Deltagarna har valt att hålla på med friskvård. Det innebär att vi samtalar om levnadsvanor och hur man kan förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Vid varje tillfälle gör vi också en fysisk aktivitet eller träning. För många är det lättare att motionera om man gör det tillsammans. Just nu håller vi på med temat  cykling.  Där utöver är vattengympa en stående aktivitet en gång i veckan. Personerna som kommer till friskvårdsgruppen kan få stöd av oss personal  men också av varandra till bättre levnadsvanor, säger Nadia Melkstam, sjukgymnast på Värnamo kommun.

Under hösten 2016 driver hon ett kommunalt pilotprojekt för att i nära samarbete med de olika stödfunktionerna i kommunen se hur olika insatser kan utvecklas sedan den enskilde har fått biståndsbeslut om hälsofrämjande stöd. I projektet används socialstyrelsens ” frågor om levnadsvanor” och delar ur materialet ”ett självständigt liv”.

Nyttigare mellanmål

Det handlar om att gå igenom brukarens levnadsvanor kring alkohol, tobak, kost och motion. Om det finns någon levnadsvana som är ohälsosam och om man kan tänka sig att vilja försöka förändra den utformas en plan för hur målet ska nås.

– Det kan handla om att motivera till en lagad måltid per dag, ett nyttigare mellanmål eller öka den fysiska aktiviteten. Det gäller att hitta små steg för att komma närmare ett hälsosammare liv, säger Nadia Melkstam.

Genombrottsprojekt kommer

I december 2016 arrangerades halvdagsutbildningar där den psykiatriska specialistvården, primärvården och kommunen deltar för att läsa sig mer om varandras resurser i vårdkedjan.

– Till våren 2017 kommer vi att starta genombrottsprojekt i länet, där förhoppningsvis team från hela landet deltar för att starta detta arbete utifrån sina lokala förutsättningar, säger Nadia Melkstam.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot:
Pilotprojektet ”Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom” är ett delprojekt inom Region Jönköpings läns satsning ” Tillsammans för bästa möjliga hälsa på lika villkor”. Målsättningen är en spridning över hela regionen.