Tidigare elever om Fotolinjen

Emma Gripenrot, läste 2014/15, läser nu på Reklam och Magasin på Fotoskolan Gamleby.

”Man hade tillgång till de man behövde och lärarna var mycket hjälpsamma. Man kände att de ville att man skulle lyckas. ”

Jenny Ingemarsson, läste Fotolinjen 2013/14, arbetar nu som frilans för bland annat GP.

”Genom drivna och motiverande lärare har jag även vågat ta nästa steg mot högre utbildningar och även ut i yrkeslivet.”

 

Johan Nilsson, läste Fotolinjen 2015/16, läser nu Fotolinjen Distans på Sörängen.

”Det jag saknar mest är kamratskapet som fanns på skolan. När man tillbringar så mycket tid med samma människor så bygger man upp en kamratskap i gruppen.”

 

Majken Andersson Eriksson, läste Fotolinjen 2014/15, läser nu på Fotoskolan STHLM.

”Att bo på internat är bland det roligaste jag gjort, det finns alltid massa vänner i närheten att umgås med så fort man går utanför dörren.”

 

Celine Petersen, läste Fotolinjen 2015/16, läser nu Fotolinjen Distans på Sörängen.

”The strong socialbond, the passionated people, the enthusiastic teachers. It all combined into a great year of learning, experimenting and succeeding!”

Sara Dabolins, läste Fotolinjen 2013/14, därefter Fotoskolan Göteborg.

"Jag ville lära mig att fota men samtidigt ha möjligheten att testa andra kreativa och estetiska uttryck, något som Sörängens folkhögskola erbjöd. Jag ville helt enkelt gå på en skola med fokus på kultur och kreativitet. Även läget, nära naturen och charmiga byggnader lockade. 

Jag lärde mig otroligt mycket under mitt år på skolan. Det visade sig vara en värdefull grund till mina fortsatta studier i fotografi och jag gick ut med en bred kunskap och nyfunnet självförtroende. Jag träffade några av mina närmaste vänner idag, vilket jag är väldigt tacksam för och jag har fortfarande kontakt med mina lärare som har fortsatt att hjälpa och peppa mig under åren som gått efter Sörängs-tiden. 

Sörängen är på många sätt idyllisk och eftersom byggnaderna och lokalerna är väl bevarade känns det lite som en tidsresa bakåt i tiden när en kommer till skolan. Precis intill ligger ett vackert naturreservat, något jag uppskattade mycket och jag spenderade en hel del tid med att strosa runt i skog och mark runt skolan. 

Jag var på många sätt förvånad över att vi fick tillgång till så mycket material, utrustning och lokaler. Jag hade förväntat mig att en folkhögskola skulle ha relativt begränsade resurser men på fotolinjen var det inte mycket som fattades oss. Tvärtom så hade vi möjlighet att utnyttja både datorer, studio och utrustningen i princip obegränsat. Dessutom har Sörängen en mängd andra mysiga utrymmen som vi hade tillgång till dygnet runt. 

Jag som var nyfiken på att testa på olika former av kreativa uttryck uppskattade också att en kände sig väldigt välkommen även i de andra linjernas lokaler och att det fanns en stor vilja att bjuda in, lära ut och utbyta kunskaper hos både lärare och elever. 

Flera av lärarna på Sörängen har jobbat där under många år och ibland fick en känslan av att de blivit en del av skolan, på ett bra sätt. Det finns så mycket engagemang, intresse och värme bland lärarna vilket utan tvekan smittar av sig på eleverna. Jag har mina lärare på fotolinjen att tacka för att jag fick möjligheten att upptäcka och utforska mitt numera största intresse och de var också tack vare deras stöd och uppmuntran som jag sökte vidare och kom in på Göteborgs yrkeshögskola i fotografi och numera kan kalla mig yrkesfotograf. 

Jag hade turen att träffa ett gäng fantastiska människor på skolan och det blev många roliga och ibland galna upptåg. Att bo och leva på en folkhögskola är speciellt, mycket på grund av att en kommer så nära de personer en bor tillsammans med. Vi såg till att utnyttja skolans alla möjligheter vilket jag är väldigt glad för såhär i efterhand. Vi lagade mat tillsammans, startade band, hade filmkvällar, grillkvällar, temafester. Vi lekte lekar och vi hade djupa samtal om livet.

Vi hjälptes också åt att utvecklas i fotograferandet och jag spenderade även en hel del fritid i både lektionssalen, studion och mörkrummet. 

Jag har så många härliga minnen från min tid på skolan så även om det låter fånigt så får jag säga att jag saknar alltihop. Jag tänker ofta tillbaka på den tiden och jag är så glad och tacksam för allt jag bär med mig från Sörängen.  

Ta vara på tiden så mycket som det bara går. Utnyttja att du bor i en liten by full med kreativa möjligheter och passa på att sug åt dig så mycket som möjligt av både lärare men också av de andra eleverna. Se hela skolan som ditt hem och utforska alla rum och utrymmen, det finns en massa spännande skrymslen och vrår. 

Lär känna lärarna och personalen, det är ett gäng riktigt härliga, kompetenta personer som du kommer ha stor nytta av att ha kontakt med både under skoltiden och efter. "