Nya riktlinjer och strategi ska stödja utvecklingen av demensvården i Sverige

Gruppbild från demenskonferens
Utvecklingen av demensvården i Sverige diskuterades vid ett kunskapsseminarium i Huskvarna med bland andra Gunilla Nordberg, medicine doktor Svenskt Demenscentrum, Stefan Brené, projektledare Socialstyrelsen, Anne Ekdahl, geriatriker, medicinskt sakkunnig och ordförande i Socialstyrelsens prioriteringsgrupp, Iréne Ericsson, lektor Jönköping University, Vera Gustafsson, utredare Socialstyrelsen, Frida Nobel, geriatriker och utredare Socialstyrelsen, samt Björn Westerlind, geriatriker Länssjukhuset Ryhov. Foto: Mikael Bergström

Samverkan, kompetens hos vård- och omsorgspersonal, utvecklad dagverksamhet för yngre och lokala gränsöverskridande demensteam. Det är några av de viktiga punkterna i de reviderade nationella riktlinjerna för demenssjukdom som diskuterades vid ett seminarium i Huskvarna med deltagare från Region Jönköpings län och länets kommuner.

– Det är mycket fokus på demenssjukvården just nu, och det beror på att det är en sjukdom som berör jättemånga och som kostar minst 63 miljarder kronor varje år – mer än cancersjukvården och hjärtsjukvården tillsammans, säger Frida Nobel, geriatriker och utredare på Socialstyrelsen.

Underlag till ny strategi

Tillsammans med kollegor från Socialstyrelsen och representanter från Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistren SveDem och BPSD var hon inbjuden av Länsgrupp Samverkan demens i Jönköpings län för att berätta om det arbete som myndigheten gjort för att revidera de sju år gamla nationella riktlinjerna och ta fram underlag till den nya strategi som regeringen ska presentera under våren.

Omkring 150 000 personer i Sverige lider av demenssjukdom. Cirka 20 000- 25 000 nyinsjuknar varje år. Demenssjukdom går bara att lindra, inte bota eller bromsa och fokus är på att skapa livskvalitet genom stöd, vård och omsorg.

Något färre demenssjuka – men ökning kommer

Andelen demenssjuka har minskat en aning på senare år.

– Vi kan spekulera i att vi har blivit bättre på att ta hand om riskfaktorer som hjärt- och kärlsjukdomar. Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, brukar vi ju säga, men vi vet inte, säger Anne Ekdahl, geriatriker, medicinskt sakkunnig och ordförande i Socialstyrelsens prioriteringsgrupp.

Men med tanke på den demografiska utvecklingen bedöms antalet demenssjuka öka kraftigt efter 2020 till dubbelt så många inom tre decennier.

Personcentrerad vård är basen

Den personcentrerade vården är utgångspunkten i Socialstyrelsens arbete med att ta fram de reviderade nationella riktlinjerna och förslag till den nationella ”En demensstrategi för Sverige” som regeringen kommer att presentera senare i vår.

Socialstyrelsens arbete har resulterat i sju övergripande problemområden, formulerat som 21 prioriterade insatser till 2022. Överst hamnar samverkan, kompetens och anhörigstöd.

Det handlar bland annat om samverkan mellan kommuner och landsting/regioner, att skapa lokala demensteam, ökad användning av demensläkemedel,  utveckling av standardiserade insatsförlopp i demensvården, ökad kompetens bland vård- och omsorgspersonal, utveckling av dagverksamhet för demenssjuka och utökat anhörigstöd.

”Viktigt med samma verklighetsbild”

Björn Westerlind, överläkare i geriatrik på Länssjukhuset Ryhov, föreläste om demensvården i Jönköpings län, där cirka 6 000 personer har demenssjukdom och var mycket nöjd med seminariet.

– Demenssjukdomar är ett så stort område som berör så många. Så en sådan här dag är viktig för att sprida kunskap när många är samlade som arbetar med demensvård och beslutsfattare. Det är också viktigt att vi har samma verklighetsbild och förståelse för hur vi ligger till. Sedan behövs det mycket arbete på lokal nivå för att hitta samverkansformerna, säger han.

Läs mer:

Nya riktlinjer och strategi ska stödja utvecklingen av demensvården i Sverige