Carin fick hjälp för sina sömnsvårigheter

Full fart på jobbet och dessutom mycket arbete med en fortbildning. Till slut började sömnen klicka och Carin var vaken flera dygn i sträck. Nu ett år senare har kontakten med sjukvården och självhjälpsgruppen hjälpt henne tillbaka till en mer normal vardag igen.

– Sömnproblemen kom i oktober 2015, men jag kämpade på och jobbade även när jag inte hade sovit. Till slut sov jag ingenting under flera dygn i rad, säger Carin.

Hon beskriver att det surrade i huvudet när hon skulle sova, som om inte hjärnan kunde slappna av. Detta blev värre och värre och ledde till kroppsliga symptom även på dagen med bland annat ständig huvudvärk och yrsel. Det gick till mitten av december det året.

– Jag höll på att kollapsa. Jag gick till läkare som sjukskrev mig två veckor först.

Oregelbundna arbetstider tärde

Hon beskriver ett yrkesliv med oregelbundna arbetstider som tärde på kroppen.

– Under hösten började jag dessutom en kurs. Den var väldigt rolig, men det gjorde att jag inte fick någon återhämtning. När sömnproblemen kom första gången hade jag just skrivit prov på kursen och haft muntlig presentation, och sedan skulle jag jobba jourtid som vanligt. Det är långa pass och vissa nätter är det också väldigt mycket att göra. Då blir det svårt för kroppen att återhämta sig, säger Carin.

Att hon också stöttat en nära anhörig som varit sjuk hade eventuellt också påverkat henne.

– Det var hela tiden något att tänka på. Det tog ett tag innan jag kunde acceptera att mina besvär var stressrelaterade.

När Värnamo Hälsocenter arrangerade en föreläsningskväll om stress fick hon en broschyr om självhjälpsgrupp som Region Jönköpings län planerade att starta.

”Inget att förlora”

– Jag hade tidigare gått på sömnskola. Nu tänkte jag att jag inte hade något att förlora på att testa självhjälpsgruppen.

Därmed blev hon en av deltagarna i länets första självhjälpsgrupp.

– Det kändes lite märkligt första gången. Det var svårt att veta hur mycket jag skulle våga öppna mig och veta vad jag skulle säga.

Men träffarna har betytt mycket för henne.

– Vi har olika bekymmer, men ändå mycket gemensamt, och vi kan dela varandras erfarenheter. Jag ser att jag inte är ensam. Det är jättebra att få prata av sig så här. Så det har varit väldigt bra med gruppen och jag tänker fortsätta i den.

Regelbunden kontakt med sjukvården

Utöver gruppträffarna har Carin också haft regelbunden kontakt med sjuksköterska och psykolog, kontakter hon nu har avslutat.

– Jag har fått lite verktyg för att lära mig att säga nej, och lyssna mer på mig själv.

Drygt ett år efter att sömnproblemen började är Carin på väg tillbaka till samma arbetsnivå som innan, och tycker att vardagen fungerar mycket bättre.

– Jag tar fortfarande sömnmedel, men gjorde ett uppehåll i somras. På arbetet är jag nu bara på en plats. Jag kan inte ha jourer igen förrän sömnen fungerar. Men nu är jag på väg åt rätt håll.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot:

Carin är ett fingerat namn.