Intensiv utbildning i svenska för utlandsrekryterade läkare

Fem personer står och diskuterar
Svenskläraren Karin Järpemark ( med bok i handen) ger de utlandsrekryterade läkarna Violeta Farcasiu, Ksenija Kapov Svilicic, Gabor Nagy och Denis Kablucko, träning i svenska genom övningar i bland annat hörförståelse och argumentationsteknik. Målet är att nå språknivån C1. Foto: Johan W Avby
Fem personer står och diskuterarEn lärare lutar sig fram över en man och en kvinna som lär sig svenska

För de utlandsrekryterade läkare som anställs i Region Jönköpings län väntar en intensiv första tid med arbete parallellt med undervisning i svenska under tio veckor för att klara språknivån C1.

De började sina tjänster på Höglandssjukhuset kring årsskiftet 2017/2018 efter fyra-fem månaders svenskutbildning i Barcelona och Bukarest till B 2-nivån.

Under tio veckor våren 2018 läste Ksenija Kapov Svilicic, kardiolog från Kroatien, Violeta Farcasiu, narkosläkare från Rumänien, Gabor Nagy, narkosläkare från Ungern och Denis Kablucko, kardiolog från Litauen, svenska på Sörängens folkhögskola för att nå den C 1-nivå som Socialstyrelsen sedan några år har som krav.

Skrivövningar och hörförståelse

Tre dagar i veckan fyllde de på sin kunskap i svenska under de tio veckorna. På schemat fanns ett omfattande kursmaterial som innehöll språkträning i olika former, genom skrivövningar, hörförståelse och träning på att kunna diskutera allt från natur och miljöfrågor till samhällsfrågor och politik, ibland med utgångspunkt från morgonens nyhetssändningar.

– Vi använder oss av materialet ”Språkporten”. På gymnasiet används det i undervisningen ” svenska som andraspråk”, som är tre år, här läser de på tio veckor… säger Karin Järpemark, lärare i svenska på Sörängens folkhögskola.

Det är förstås en utmaning att lära sig ett nytt språk.

– Allmänsvenska, ”fikarumsspråket”, är nog svårast. Det är svårt att höra när flera pratar samtidigt och samtalet går från den ene till den andre, säger hon.

Utbildningen innehåller många övningar, både i att skriva och att prata.

Kunna argumentera

– C1-nivån innebär bland annat att man muntligt ska klara att bemöta en argumentation och också skriva argumenterande texter, säger Karin Järpemark.

För deltagarna innebär det ett intensivt arbete.

– Vi har mycket läxor och behöver läsa mycket hemma också eftersom det är kort tid, säger Ksenija Kapov Svilicic, kardiolog från Kroatien.

– Det blir svårare och svårare. Nivån stegras så varje vecka är en utmaning, säger Denis Kablucko från Litauen, också han kardiolog.

De beskriver hur de hade erbjudande om tjänster från flera länder, som Norge, Danmark, Sverige och Tyskland, och att valet föll på Sverige av olika skäl. Eftersom de alla kommer från annat EU-land har de lättare att få svensk läkarlegitimation.

Efter någon veckas ledighet i samband med flytten till Eksjö, var det dags att börja arbeta i ett nytt land, i ny miljö och med nytt språk.

”Jag trivs nu i Eksjö”

– Men det är roligt. Jag trivs nu i Eksjö, men det var lite svårt att flytta från huvudstaden Vilnius med en halv miljon invånare till Eksjö med 20 000. Det går bra måndag till fredag när jag har fullt upp med kurs och arbete, men lite svårt att hitta något att göra på helgen. Men jag har börjat besöka andra städer här i Sverige för att uppleva dem, säger Denis Kablucko.

Efter kursen på Sörängens folkhögskola fortsätter utbildningen för de utlandsrekryterade läkarna med träffar på Nässjö Utbildningscentrum varje fredag. Där blir det föreläsningar i en rad ämnen, som patientlagen, lex Maria, ledarskap, äldre och läkemedel, försäkringsmedicin och mycket annat, men också några timmars träning i svenska språket och svensk kultur.

– Jag tycker att det finns bra rutiner för hur Region Jönköpings län tar hand om de utlandsrekryterade läkarna, säger Karin Järpemark.

Skillnad i läkarrollen

Men det är inte bara språket som är en stor skillnad. Också relationen läkare och patient.

– I Litauen är man en bra doktor om man skriver ut recept till patienterna. Så är det inte i Sverige, säger Denis Kablucko.

– I Sverige är det mycket administration för oss läkare. I Kroatien gör sjuksköterskor en del av det och vi hinner med fler patienter, säger Ksenija Kapov Svilicic.

– Inom intensivvård är det inte så stor skillnad mellan Ungern och Sverige, men det är bättre bemannat med bland annat sjuksköterskor här. I Ungern är det stor personalbrist, säger Gabor Nagy.

För att en utlandsrekrytering ska lyckas måste det förstås också fungera bra för övriga familjemedlemmar.

”Viktigt att familjen trivs”

– Min man, som är universitetsprofessor, är ännu så länge kvar i Zagreb på grund av sitt arbete. Men han har börjat läsa svenska och vi planerar att han ska komma hit. Vi har två barn och vår 15-åriga dotter har snabbt kommit in i skolan och skriver nu nationellt prov i svenska efter fyra månader i Sverige. Det är jätteviktigt att vi integreras på ett bra sätt, så att också övriga i familjen trivs här, säger Ksenija Kapov Svilicic.

47 utlandsrekryteringar av läkare

Under 2017 genomfördes 47 utlandsrekryteringar av läkare till Region Jönköpings län.

– Genom de bolag som vi använder för rekryteringen har de fått utbildning till B2–nivån i svenska. Sedan får de läsa ytterligare för att komma upp till språknivån C1. Undantaget har varit psykiatriker som redan när de kommer ska klara C1-nivån, säger Åsa Sjögren, HR-konsult inom Verksamhetsområde psykiatri, rehabilitering och diagnostik.

Ungern och Rumänien dominerar bland de länder där utlandsrekrytering sker, men läkare har också börjat komma från Litauen och Kroatien. Via rekryteringsbolagen får de den första undervisningen i svenska i Spanien, Rumänien eller Ungern.

– Det finns ett stort intresse för Sverige bland utländska läkare. Vår sjukvård har gott rykte liksom våra sociala funktioner, säger Åsa Sjögren.

Folkhögskolorna fortbildar

Region Jönköpings läns två folkhögskolor, Sörängen i Nässjö och Värnamo folkhögskola, genomför sedan några år tillbaka den fortsatta undervisningen i svenska.

– Det funkar kanonbra med den undervisningen. Alla som har gått den har sedan nått kriterierna för C1, säger Åsa Sjögren.

I ett nytt avtal för utlandsrekrytering har antalet bolag med avtal ökat från tre till fem, dessutom införs nu kravet att bolagen ska garantera att de läkare de förmedlar från början ska klara C1-nivån.

– Sedan behöver vi utbilda ytterligare i svenska samtidigt som vi stämmer av deras medicinska kunskaper.

Utlandsrekryteringarna har ökat

Antalet utlandsrekryteringar har på senare år ökat. Detta i kombination med ökning av antalet AT-platser är en långsiktig strategi för att minska beroendet av hyrläkare.

– Vi vill vara självförsörjande med läkare. Jag upplever nu också att allt fler AT-läkare stannar kvar hos oss och genomför sin specialistutbildning, säger Åsa Sjögren.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot: Sörängens folkhögskola och Värnamo folkhögskola genomför varje år två grundkurser och två intensivkurser (för de som arbetat några år) i svenska för utlandsrekryterade läkare.