Körsimulator kan ge stöd i körkortsbedömning

Arbetsterapeut Elisabet Toorell på rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, demonstrerar körsimulatorn medan fysioterapeut Agneta Siebers följer resultatet.
Arbetsterapeut Elisabet Toorell på rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, demonstrerar körsimulatorn medan fysioterapeut Agneta Siebers följer resultatet. Foto: Mikael Bergström
Arbetsterapeut Elisabet Toorell på rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, demonstrerar körsimulatorn medan fysioterapeut Agneta Siebers följer resultatet. En kurvig landsväg, hinder som dyker upp och vägmärken som föraren ska reagera på. I ett samordnat forskningsprojekt ska nu möjligheten att använda körsimulator studeras.

Kan en körsimulator vara ett stöd för sjukvården i den svåra och känsliga trafikmedicinska bedömningen av lämpligheten att köra bil? Ett samordnat forskningsprojekt i bland annat Jönköping ska ge svar.

Den trafikmedicinska bedömningen av lämpligheten att köra bil efter en stroke eller annan hjärnskada görs på rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Många patienter har en muntlig överenskommelse med sin läkare om körförbud när de kommer till kliniken för att genom frågor, egen skattning av sin förmåga och två olika tester få sin lämplighet som bilförare undersökt. I vissa fall får patienterna också göra en praktisk körning på trafikskola.

”Lägger till test”

– Nu lägger vi till en test i simulatorn Cyber-SIM som en del i ett forskningsprojekt, säger arbetsterapeut Elisabet Toorell.

Simulatorn består av en ratt, programvara och bildskärm, där det gäller att styra rätt på den kurviga landsvägen med olika hinder och reagera på de vägmärken som dyker upp.

– Det handlar om att undersöka synfält, reaktionsförmåga och vinglighet, och resultatet får man sedan i diagram, visar Elisabet Toorell.

De patienter som under hösten kommer till kliniken för att få sin körförmåga undersökt, erbjuds att även delta i forskningsprojektet.

Den första delen, de kliniska testerna med patienter för att se om programvaran uppfyller kraven, genomförs samtidigt i Jönköping, Göteborg, Linköping och Västervik, med totalt ett 40-tal patienter.

Resultatet ska jämföras

– I nästa del av projektet, som sker i Umeå, ska resultatet jämföras med personer utan hjärnskada, säger fysioterapeut Agneta Siebers. Vi hoppas projektet ska leda till bättre underlag för de läkare som gör bedömningen.

Det är forsknings- och utvecklingsgruppen (FoU) inom regionala medicinska programgruppen rehabilitering och smärta som tagit initiativet till den här samordnade forskningen inom Sydöstra Sjukvårdsregionen och har fått ett företag i Linköping att utveckla programvaran.

– Här är det engagerade arbetsterapeuter i sjukvårdsregionen som har tryckt på, säger Maria Afrell, sjukgymnast och medicine doktor, på Västerviks sjukhus.

Användbar på vårdcentral?

Simulatorn kan bli ett viktigt komplement till dagens olika tester, när en persons lämplighet som bilförare ska bedömas efter sjukdom eller skada i hjärnan.

– Möjligheten att förflytta sig, till exempel att köra bil själv, är en av de viktigaste aktiviteterna för bibehålla både aktivitet och delaktighet i samhället, säger Elisabet Toorell.

I många fall sker den här bedömningen på vårdcentral där en arbetsterapeut gör undersökning och läkare gör bedömningen i yttrande till Transportstyrelsen.

– Frågan är om simulatorn kan bli användbar på till exempel vårdcentralsnivå, där de flesta patienter finns som kan behöva denna typ av bedömning. Vi ska nu ägna ungefär ett år åt datainsamling. Projektet ger oss även möjlighet att titta på resultat av andra tester som ofta används, säger Kersti Samuelsson, docent på Linköpings Universitetssjukhus och en av de ansvariga för forskningsprojektet.

Kanske kan FoU-gruppens initiativ leda till att landets distriktsläkare så småningom får ett evidensbaserat och konkret stöd i den trafikmedicinska bedömningen om lämpligheten i att vara bilförare.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot:
Under 2015 återkallade Transportstyrelsen nästan 35 000 körkort i Sverige. Drygt 4 300 av återkallelserna berodde på medicinska skäl.