Nya hus D1-D2 på Ryhov: Sjukvården testar sig fram till de bästa vårdlokalerna

Två män står i ett testrum och undersöker olika lösningar
De nya vårdrummen blir rymliga och med stora fönster. Henrik Nilsson, vårdenhetschef på akutvårdsavdelningen och Henrik Hjortsjö, verksamheternas projektledare, står i testmiljön och diskuterar vilken den bästa placeringen är för den arm som ska bära en övervakningsmonitor. Foto: Mikael Bergström
Två män står i ett testrum och undersöker olika lösningarHenrik Hjortsjö visar hur de blivande badrummen ska se ut.Testmiljön har flera hål i väggarna.Fyra handfat på rad i testmiljön.En grupp samlad vid ett konferensbordPlan 6, översta våningen, ska  inrymma utbildningslokaler, bland annat för den läkarutbildning som Region Jönköpings län ska bedriva på uppdrag av Linköpings Universitet. Bild från byggarbetsplatsenHus D1 består av två huskroppar med förbindelsegångar, som byggs ihop med Länssjukhuset Ryhov

Nya hus D1-D2 på Länssjukhuset Ryhov får cirka 90 vårdrum. Hur de ska se ut har medarbetarna redan hunnit testa i detalj. Ett fullskaligt mottagningsrum och vårdrum finns uppbyggt där olika lösningar för placering av inredning kan prövas. Planeringen sker i tätt samarbete mellan berörda verksamheter och byggentreprenören.

Badrumsspeglar som sänkts tio centimeter. Avfallshållare och handtag som flyttats runt. Skåp som sänkts till bättre nivå. Väggarna i de båda testrummen har hål lite här och var som spår efter olika alternativ.

– Kraven ändras, nya material kommer till. När man går runt och provar visar det sig om den standard som finns passar, eller om det är bättre att justera. Vår paroll är att det ska vara lätt att göra rätt, säger Henrik Hjortsjö, verksamheternas projektledare inför bygget av hus D1-D2.

Drygt 90 vårdrum

Byggnaden kommer att innehålla drygt 90 vårdrum, bland annat för akutvårdsavdelning och tillnyktringsenhet på plan 3, och för hematologi och neurologi/stroke på plan 5. Dessutom mottagningsenheter  för neurologi, hematologi och njurmedicin. Även dialysverksamheten får nya lokaler.

Tack vare tomma ytor i den tidigare panncentralen på Ryhovsområdet blev hus D1-D2 det första projektet där testrum byggdes och ”testpatrull” från verksamheterna kunnat prova sig fram med olika lösningar för inredningsdetaljer.

– Vi har till exempel provlagt golv med olika lutningar i badrummet, och provat med duschen för att se till att vattnet rinner rätt, säger Henrik Hjortsjö som ett av många exempel.

Badrumsspegeln har också sänkts en aning, efter tester med personer sittande i stol.

I duschhörnan har också båda väggarna fått handtag, det ena integrerat i duschstången, för den som behöver lite stöd vid duschandet.

Varje badrum har också en egen liten spolo, en spoldesinfektor som tar hand om bäcken och urinflaskor, en satsning som aldrig gjorts tidigare.

– Det innebär minskad risk för smittspridning, förklarar Henrik Hjortsjö.

Rymliga vårdrum med stora fönster

Vårdrummet är tillräckligt rymligt för att även anhörig ska kunna bo över, och får stora fönsterytor för en utblick mot grönska. Sängpanelen får fanér av björk för att skapa en fin träkänsla i rummet.

I vårdrummet har bland annat en skena med vägguttag fått annan utformning än vad som var tänkt från början. Dessutom visade det sig att den rörliga stången för droppflaska som ska finnas på akutvårdsavdelningens 40 rum riskera att kollidera med taklyften, vilket kräver justering.

En annan fråga är var på väggen fästet ska placeras för den övervakningsmonitor som ska finnas på AVA:s vårdrum och som skickar uppgifter om patientens vitala parametrar.

Laddning av mobiltelefon är en annan detalj, något som många patienter behöver. Det kommer bara att få ske i eluttag en bit från patientsängen, som en säkerhetsåtgärd.

Insynsskydd klistras fast

Även i mottagningsrummet har den fasta inredningen flyttats runt en del. Fönstret till rummen ska få klarglas, men sedan förses med olika insynsskydd, som klistras på rutorna och som är möjligt att byta ut vid behov.

Golven i de blivande vårdlokalerna är en annan viktig detalj. De ska uppfylla kraven på ljuddämpning och samtidigt ha rätt rullmotstånd för vagnar, något som regionens arbetsmiljöenhet, AME, har testat.

– Golven ska vara lagom mjuka och ha viss ljuddämpning. Vi har nu kommit fram till att vi ska arbeta med två olika golvmaterial, säger Henrik Hjortsjö.

Förråd sköts av vårdnära service

Till testrummen hör också en förrådsnisch, eftersom det ska finnas ett närförråd till varje vårdrum som ska fyllas på av vårdnära service.

– Det mest fascinerande med detta är att det finns så mycket synpunkter på placeringar. Även om mycket är standard för olika mått och placeringar så är det inte alltid det passar. Så när vi kommer fram till att skåpen passar bättre att sitta på 130 centimeters höjd än 140 centimeter, så blir det så, säger Henrik Hjortsjö.

Hela hus D1-D2 är redan ”byggt” i en virtuell miljö. Men att dessutom kunna laborera med fysiska testrum i full skala ökar möjligheten att allt blir rätt från början.

”Testmiljö ett smart sätt att spara pengar”

– Utan testmiljön hade vi nog fått göra om en del efter inflyttningen, säger Henrik Nilsson, vårdenhetschef på akutvårdsavdelningen. Att bygga upp en testmiljö är ett extremt smart sätt att se om de tankar man har i teorin är så bra som de låter. Det som testmiljön kostar att bygga upp är lätt att räkna hem med tanke på de justeringar som vi redan gjort. Så jag tror att regionen sparar ett antal miljoner på att bygga upp testmiljö, säger han.

Att bygga en ny stor sjukhusbyggnad är en process som kräver lång planering. Under flera år har det funnits en rad arbetsgrupper med representanter från berörda verksamheter som tittat på hur lokalerna ska användas på bästa sätt och hur flödena ser ut i arbetet med patienterna.

”Känner oss trygga i en bra funktion”

– Från augusti 2017 har vi sedan arbetat med ett rumsfunktionsprogram som ser hur lokalerna ska användas så att patienterna tas omhand på ett bra sätt medicinskt. Utifrån det byggde vi sedan provrummen för att testa alla detaljer som man inte kunnat lösa i arbetsgrupperna. Så här löser vi det två år innan huset är byggt och kan känna oss trygga i att få en bra funktion, säger Henrik Hjortsjö.

I det här arbetet ingår också både innergårdar och övrig yttre miljö, vilka växter som ska finnas, med mera.

– En knäckfråga är till exempel hur man som patient ska få bra sikt ut, utan insyn från bland annat bussgatan. Vi har bland annat testat olika solfilmer, vilka som ger bäst solskydd och samtidigt bra sikt ut.

Referensgrupp tar detaljbeslut

Samarbete i olika nivåer, både internt och med entreprenören NCC, är centralt i arbetet med att skapa den nya sjukhusbyggnaden.

Var tredje vecka träffas en referensgrupp under Henrik Hjortsjös ledning, med representanter från alla berörda verksamheter, för att diskutera alla de detaljer som dyker upp.

– Vi kan då ta beslut om alla praktiska vardagsfrågor kring till exempel golv, dörrar och utemiljö. Nu är det också dags att gå igenom med alla enheter vilken utrustning som de kan ta med sig in i de nya lokalerna och vad de behöver köpa in. En viktig fråga, där vi är tidigt ute, med tanke på att det ska köpas inventarier för cirka 200 miljoner kronor, säger Henrik Hjortsjö.

Viktigt samarbete med entreprenören

Lika viktigt är mötena varje vecka med NCC. Byggnationen sker i så kallad samverkansentreprenad, eller partnering som det också kallas.

– Vi har till exempel stor nytta av den input vi får från Claes-Göran Johansson, klinisk projektör på NCC. Han har stor erfarenhet av sjukhusbyggen och har gett oss jättemycket kunskap i olika frågor. Vi är också glada för att det här samarbetet gör att vi får tycka till kring olika materialval, istället för att stå inför en färdig produkt. Här kan vi delta med synpunkter på ett väldigt konkret sätt, säger Henrik Hjortsjö.

Byggs med stor flexibilitet

Det innebär att slutresultatet blir en sjukhusbyggnad som i detalj är anpassad för sitt ändamål men samtidigt med stor flexibilitet.

– Att detta är ett stort projekt blir jag påmind om varje gång jag tittar ner i byggropen. Man inser hur mycket människor som är inblandade och hur mycket planering som krävs. Samtidigt har vi en professionell entreprenör där vi som medarbetare kan vara med och påverka – nästan ner till skruvnivå, säger Henrik Hjortsjö.

MIKAEL BERGSTRÖM

Läs mer:

Nya sjukvårdslokaler byggs för en flexibel framtid

Första spadtaget för ny vårdbyggnad vid Länssjukhuset Ryhov