Peer-learning införs för hela sjuksköterskeprogrammet

Tre sjuksköterskor står och förbereder en venkateter
Dags att förbereda en perifer venkateter till en patient. Detta har sjuksköterskan och handledaren Ferisa Basic (i mitten) och sjuksköterskestudenterna Ebba Nordfors och Lisa Riberth tränat på ett antal gånger tillsammans. Nu var det dags för dem att göra det själva under den verksamhetsförlagda utbildning, VFU, i termin 3, när de fick testa peer-learning. Det var en modell som båda parter gillade, och som nu införs för all VFU på sjuksköterskeprogrammet på Hälsohögskolan. Foto: Mikael Bergström
Tre sjuksköterskor står och förbereder en venkateterSusanne och Maria

Peer-learning (jämlikt lärande) innebär att två studenter arbetar tillsammans med en handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Efter test hösten 2016 inom medicin, geriatrik och ortopedi införs det 2018 för all VFU vid sjuksköterskeprogrammet på Hälsohögskolan i Jönköping.

– Vi har beslutat att införa peer-learning i all VFU på sjuksköterskeprogrammet. De som provade det i termin 3, har sedan fortsatt utbildningen enligt peer-learnings speciella struktur, och fortsätter med det när det våren 2018 är dags för VFU igen i termin 6. Då finns de i samtliga verksamheter på våra tre sjukhus, säger Maria Koldestam, professionsansvarig på Futurum för den VFU som sjuksköterskestudenter gör i Region Jönköpings län.

Införandet föregås av en omfattande planering.

– Det handlar om att hålla en hög kvalitet så att det blir en bra utbildning. Vi har haft kontakt med alla vårdenhetschefer. Vi ska också ha workshoppar på alla tre sjukhus och planerar handledarträffar i januari, säger Maria Koldestam.

Teoretiska grunden kopplar till VFU

– Många skolor har infört peer-learning som handledningsmodell, säger Susanne Knutsson, docent i Vårdvetenskap på Hälsohögskolan. Men vi har valt att bygga peer-learningmodellen på en specifik teoretisk grund. Det handlar till exempel om vad som är viktigt  kring omvårdnaden under sin VFU, eller hur handledaren ska agera med två studenter. Vi trycker på att studenterna ska följa patientens process så mycket som möjligt. Den här modellen som vi och Region Jönköpings län har utvecklat tillsammans är vi ensamma om och vi är rätt stolta över att vi kan ge studenterna en så bra grund.

Andra inslag i den teoretiska grunden är reflektion, kritiskt och evidensbaserat förhållningssätt, sjuksköterskans kärnkompetenser och god lärandemiljö.

– I momentet reflektion förklarar vi till exempel grunden till hur man får ny kunskap och hur man kan reflektera på olika sätt, säger Susanne Knutsson.

Lärare ger stöd åt studenter och handledare

I sjuksköterskeutbildningen ingår också att kliniska adjunkter från Hälsohögskolan tillsammans med adjungerade kliniska adjunkter från verksamheterna besöker studenterna under VFU-placeringen för att vara ett stöd åt både handledare och studenter.

– De kan hjälpa till med bland annat halvtids- och slutbedömning och reflektionsseminarium. Det handlar om att integrera teori och praktik i utbildningen, vilket vi gör sedan något år tillbaka. Det blir på ett liknande sätt som på de utbildningar som har speciella utbildningsvårdavdelningar. Den teoretiska grunden och adjunkter ska hjälpa till att få en så god lärandemiljö som möjligt, säger Susanne Knutsson.

”Ett lärande till”

Vad är då den stora finessen med peer-learning, där två studenter arbetar tillsammans med en handledare?

– Det blir ett lärande till, när två studenter gör saker tillsammans., Först utför de momentet, sedan observerar de varandra och sedan reflekterar de över det. Men det är viktigt att det blir individuell bedömning av studenterna, säger Susanne Knutsson.

Modellen med peer-learning sprider sig nu. Bland annat är utbildningarna av undersköterskor och arbetsterapeuter intresserade.

Samtidigt som peer-learning nu införs brett på sjuksköterskeutbildningen, startar också en forskningsstudie.

– Vi kommer att följa den här modellen och se om den ger en bra handledning och hur den påverkar lärandet, säger Maria Koldestam.

”Mer närvaro hos patienterna”

Intervjuer med handledare på länets tre sjukhus gjordes redan våren 2017.

– Det visade sig att handledarna såg att studenterna var mer närvarande hos patienterna. De såg också att det blev mer interprofessionellt lärande, alltså mellan olika yrkesgrupper. Vi kommer senare att undersöka både studenternas och patienternas erfarenheter av peer-learning, säger Maria Koldestam.

Ferisa Basic, sjuksköterska på medicinkliniken avdelning C, Länssjukhuset Ryhov, är studentansvarig och peer-handledare på sin avdelning.

”Trygghet i varandra”

– Jag tycker att Peer-learning fungerar bra. Studenterna har en trygghet i varandra, och de kan reflektera tillsammans, säger hon.

 Hon och hennes kollegor tar emot sjuksköterskestudenter i termin tre och sex för verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

”Det funkade väldigt bra”

Ebba Nordfors läser nu femte terminen på sjuksköterskeprogrammet på Hälsohögskolan. När hon var ute på VFU i termin 3, var hon den första gruppen som fick prova på peer-handledning. Hon och studiekamraten Lisa Ribeth hade Ferisa Basic som handledare:

– Jag var jättenöjd. Det funkade väldigt bra. Det var bra att vara tillsammans med en student till, för det funkade så bra mellan Lisa och mig. Vi kunde arbeta mer själva och det blev en trygghet att ha en kollega. Vi kunde ta hjälp av varandras kunskaper och var inte lika beroende av vår handledare som man nog är annars. Men det handlar mycket om vem som blir medstudent, säger Ebba Nordfors.

2018 börjar hon termin 6, den sista, och i slutet av januari väntar utbildningens andra VFU-omgång, nu nio veckor.

– Det ska bli jätteroligt att få komma ut i sjukvården igen, säger hon.

MIKAEL BERGSTRÖM