Personcentrerat arbetssätt utvecklas inom den psykiatriska vården

Ett antal personer står i en ring
Patienten ska vara delaktig i vårdkedjan. På psykiatriska kliniken, Höglandssjukhuset, pågår ett arbete att utveckla den personcentrerade vården för att så mycket som möjligt tillvarata patientens egna resurser. Foto: Mikael Bergström
Ett antal personer står i en ringTvå personer tittar in i kameran

Fokus ska vara person inte organisation, hälsa och helhet istället för sjukdom och diagnos, teamarbete utan hierarki. På det sättet arbetar psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset för att utveckla en personcentrerad vård.

– I dag är sjukvården väldigt episodisk och uppdelad i insatser. Som patient får man vara aktiv för att kunna samordna sin egen vård. Vi har ambitionen att skapa en sömlös vård där patienten inte märker vem som är huvudman. Skrivs man ut från sjukhus ska vården flyta på, till öppenvård, primärvård eller kommunala insatser. De stuprör som finns i vården idag vill vi överbrygga med olika alternativ, till exempel mobila flexibla insatser, säger Helena Fager, sektionschef på psykiatriska kliniken.

En viktig förutsättning är att flytta styrningen från produktion och kostnad, till jämlik hälsa och personcentrerad vård.

– Det handlar om att se patienten som en aktiv part i vården, där vi frågar efter personens egna resurser. Även den som har en allvarlig sjukdom har resurser, säger Helena Fager.

”Ta hjälp av nätverket”

– Det är också viktigt att ta hjälp av nätverket runt patienten, som närstående, föreningar eller intresseorganisationer, säger Camilla Ringborg Johansson, vårdenhetschef för avdelning A.

De är två av fyra chefer på psykiatriska kliniken som de senaste åren gått en utbildning i personcentrerat arbetssätt på Centrum för personcentrerad vård, GPCC, i Göteborg.

– Till hösten kommer vi också att starta studiecirklar på kliniken för all personal, genom att våra Esther-coacher ska få utbildning för att utbilda övrig personal. Det viktiga är att personcentrerat arbetssätt inte är en modell, utan ett etiskt förhållningssätt, säger Helena Fager.

Studiebesök i Holland

Idéer till satsningen på Höglandssjukhuset har de bland annat fått efter studiebesök av nära vård i Holland.

– Ledorden för framtidens vård anser vi är tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet, vilket stämmer väl överens med Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård, och där brister det idag, säger Helena Fager.

De konstaterar att Region Jönköpings län har övergripande beslut om att arbeta personcenterat. Det finns sätt att mäta detta på. På sjukhuset i Holland var till exempel ett krav att varje sjuksköterska skulle spendera minst 61 procent av sin arbetstid hos patienterna.

– Vi behöver till exempel mäta värdet av vår vård genom att fråga dem vi vårdar, och det gör vi regelbundet genom intervjuer, säger Helena Fager.

Personer med egen erfarenhet deltar

De konstaterar att kliniken behöver arbeta på många olika sätt för att skapa en personcentrerad vård. Man ska bland annat ta hjälp av Peer, personer med egen erfarenhet, i psykiatrin.

Detta är också viktigt i förhållande till den så kallade välfärdsutmaningen, att allt färre ska vårda allt fler.

– Då är det oerhört viktigt att ta vara på patientens egna resurser – att se det friska hos patienten, och att sätta in resurser tidigare så att det inte behöver leda till inläggning, säger Helena Fager.

Ökat teamarbete

Kliniken arbetar sedan flera år tillbaka med att öka patientens delaktighet i den egna vården. Detta bland annat genom ändrade arbetssätt till mer teamarbete, fler patientaktiviteter på avdelningen, men också patientronder och ”lugna rum”, vilket minskar behovet av medicinering.

– När vi upprättar vårdplaner ska patienten medverka så långt det är möjligt för att vara delaktig i besluten. Patienten ska vara med och bestämma det som den kan vara med och bestämma om! Vi arbetar mycket med bemötande och motivationsarbete för att minska risken för tvångsåtgärder, säger Camilla Ringborg Johansson.

Även den patient som är inskriven för tvångsvård har möjlighet att själv bestämma delar kring sin vård, som när injektioner ska tas, av vem, och liknande. Respekten gentemot den enskildes självbestämmande är viktigt.

”Skapa en allians”

– Vi jobbar mycket med att nå en samsyn, en allians, säger Camilla Ringborg Johansson.

Inom den psykiatriska vården i de tre länsdelarna utvecklas just nu också mobila team (så kallade mobila flexibla lösningar) med erfarna skötare, där Helena Fager är uppdragsledare. Insatserna riktas mot personer som har behov av specialistpsykiatriska insatser, men inte har behov av att vara inskriven på sjukhus. Teamen kan bland annat ha stödsamtal, genomföra öronakupunktur eller taktil massage, och göra läkemedelsuppföljningar. Satsningen har flera syften:

– Så fort man läggs in på sjukhus skalas man av som person. Man servas hela tiden och risken finns att man blir passiviserad. När vår personal i mobila teamet kommer hem till patienter så är de gäster och blir en mer jämlik part som inte bara ser personen som en patient, utan även ser vilka egna förmågor som den här personen har. Vi måste arbeta nära där personen befinner sig i sin vardag, och fler personer idag skulle kunna vårdas på detta sätt. Hur insatsen hemma ser ut styrs helt av behovet, säger Helena Fager.

De mobila teamen kommer att få en allt viktigare roll i den psykiatriska vården.

Målsättningen är att förhindra inskrivningar på sjukhus genom att arbeta personcentrerat, med tidiga insatser och samverkan med bland annat öppenvård, primärvård och kommunala insatser.

Lika grundutbud i länet    

– Teamen kommer att se lite olika ut i de olika länsdelarna på grund av olika förutsättningar, men ett visst grundutbud blir lika, säger Helena Fager.

Ett av områdena som utvecklas är digitala vårdmöten. Teammedlemmarna kan med hjälp av till exempel plattor få kontakt med andra yrkesgrupper när de är på hembesök, för att skapa en effektiv konsultation med till exempel läkare eller behandlare i öppenvården.

Ett sätt är digitala vårdmöten. Målsättningen är att teammedlemmarna tillsammans med patienten ska kunna koppla upp sig mot andra professioner när de är på hembesök, för att skapa en effektiv konsultation.

 De mobila teamen vill skapa kontinuitet och tillgänglighet genom att även finnas kvällar och helger.

– Ett samtal till teamet och kanske besök av dem, kan skapa trygghet i patientens hem. Kontinuitet och tillgänglighet är superviktigt, säger Helena Fager.

Möta välfärdsutmaningen

De mobila teamen är även ett sätt att möta den så kallade välfärdsutmaningen, att tänka nytt för att vårdresurserna ska räcka till.

– Vi måste vända på varje process och fundera på om vi kan göra något annorlunda. Om vi fortsätter som vi alltid gjort kommer det inte att funka i framtiden. Det handlar om att ha rätt attityd till de idéer som kommer upp. Vi har en stor utmaning i hälso- och sjukvården att bemanna med rätt kompetens och att behålla den, säger Helena Fager.

MIKAEL BERGSTRÖM