Sjukvårdsregional samverkan ger mer jämlik vård

Kersti Samuelsson, Björn Börsbo, Beatrice Felixson, Agneta Siebers och Maria Afrell arbetar tillsammans med forskning och utveckling inom rehabilitering och smärta för sydöstra sjukvårdsregionen. Ett arbete som bland annat innebär utveckling av kliniska kunskapsstöd och stöttning av klinisk forskning.
Kersti Samuelsson, Björn Börsbo, Beatrice Felixson, Agneta Siebers och Maria Afrell arbetar tillsammans med forskning och utveckling inom rehabilitering och smärta för sydöstra sjukvårdsregionen. Ett arbete som bland annat innebär utveckling av kliniska kunskapsstöd och stöttning av klinisk forskning. Foto: Mikael Bergström

Rehabilitering ska bli mer jämlik i hela sydöstra sjukvårdsregionen. Det är uppdraget när forsknings- och utvecklingsgruppen (FoU) inom regional medicinsk programgrupp smärta och rehabilitering träffas för att utveckla kliniska kunskapsstöd eller stötta pågående forskning.

– Vi ska vara en sambandscentral för forskning och utveckling inom rehabilitering och smärta i sydöstra sjukvårdsregionen. Vi ska stimulera, underlätta, samla ihop och inventera kompetenser, och även stötta och initiera forsknings- och utvecklingsarbete, säger Kersti Samuelsson, docent på Universitetssjukhuset i Linköping och sammankallande i gruppen.

Två gånger per termin träffar hon sina kollegor: Agneta Siebers, fysioterapeut med magisterutbildning på rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping, Björn Börsbo, docent och överläkare på samma klinik, samt Maria Afrell, sjukgymnast och medicine doktor och Beatrice Felixson, sjukgymnast och magisterstudent, båda på Västerviks sjukhus.

Arbetat i tre år

I sydöstra sjukvårdsregionen (Region Jönköpings län, Region Östergötland och Landstinget i Kalmar län) finns det regionala medicinska programgrupper inom 18 medicinska områden. Inom rehabilitering och smärta har det bildats undergrupper. FoU-gruppen är sedan tre år tillbaka en av dem, och bedriver sin verksamhet med hjälp av ekonomiskt stöd från Forskningsrådet i sydöstra Sjukvårdsregionen, FORSS.

Ett av gruppens uppdrag är att ta fram specialiserade kliniska kunskapsstöd, alltså nivån över de kliniska riktlinjer/PM eller faktablad som varje landsting/region tar fram.

– Vi tar fram ett till två per år. Hittills har vi initierat, drivit och publicerat fyra stycken, och två till är nu på gång, säger Agneta Siebers, som håller samman dessa processer.

Varierande underlag

Ibland finns det redan bra kunskap och dokument, men kanske behöver dessa uppdateras och spridas, ibland bryter processerna helt ny mark när ett ämnesområde bearbetas. Om till exempel rehabilitering vid ryggmärgsskador fanns mycket underlag på nationell nivå, om ”svåra hjärnskador med långvarig medvetandestörning” knappt något överhuvudtaget.

Det är ett omfattande uppdrag, med utgångspunkten att även involvera andra medarbetare i arbetet, ett arbetssätt som sedan underlättar det kommande införandet.

– Vi inleder alltid med att bjuda in till en inspirationsdag med föreläsning, säger Björn Börsbo och tar som exempel en kommande dag i Jönköping i oktober där ett specialiserat kunskapsstöd för hjärnskaderehabilitering ska tas fram.

FOU-gruppen har funnit att denna arbetsprocess kan överbrygga en eventuell tveksamhet som kan finnas hos medarbetare för att engagera sig.

Ger ny kunskap

– För den enskilde ger det en kunskapsinhämtning. Dessutom är en viktig spinn-off-effekt att man får träffa kollegor och prata om det man tycker är viktigt i jobbet och diskutera hur man arbetar med en patientgrupp på olika ställen, säger Kersti Samuelsson.

De kliniska kunskapsstöden har alla samma grundstruktur.

– Men vi diskuterar vilka rubriker som är aktuella och hur de olika yrkesgrupperna kan fortsätta med arbetet och skriva sina delar, säger Agneta Siebers.

Efter remissrunda och eventuella justeringar fastställs kunskapsstödet av Centrumrådet för sydöstra sjukvårdsregionen. Närmast på gång är nu ett kunskapsstöd för den relativt sällsynta diagnosen Ehlers-Danlos syndrom (EDS), en ärftlig bindvävsdefekt. Detta kunskapsstöd har nyligen varit ute på remiss.

– Den här processen kan ta omkring ett år. Det måste finnas en tidspress, men processen behöver också få ta rimlig tid, säger Agneta Siebers.

Patientens flöde regleras

I det färdiga dokumentet finns vägledning för hur patientens flöde från primärvård till specialistklinik och vidare till högspecialiserad vård bör se ut.

– På det sättet får vi en struktur på den dagliga vården, som når ut till alla klinikerna. Vi reviderar kunskapsläget och får förutsättningar för en mer jämlik vård i hela sydöstra sjukvårdsregionen, säger Maria Afrell.

FoU-gruppen har också ett uppdrag att stimulera, hålla ihop och stötta klinisk forskning som pågår inom området.

Ett exempel är den översikt över handledarkompetens som gruppen publicerar. Här kan den som funderar på att börja forska eller som behöver handledning för till exempel ett specialistarbete, se vilka möjligheter som finns till handledning på olika nivåer.

Samarbetet inom sydöstra sjukvårdsregionen ger positiva effekter på flera plan. Resurserna för handledning ökar, och patientunderlaget kan bli större om patientdata enkelt kan samlas in från flera kliniker i regionen.

Forskningsresultat används på flera sätt

Ett exempel är en studie på patienter med hjärnskada med syfte att studera hur fysisk träning kombinerat med mindfulnes påverkar olika funktioner, livskvalitet och upplevda hälsa.

– Den interventionen har en fysioterapeut med magisterexamen i Östergötland initierat och vi har i FoU-gruppen hjälpt till med planering och genomförande, säger Kersti Samuelsson. Studien kommer att kunna användas dels av en neuropsykolog i Jönköping som kommer att ha med studien i sin avhandling och dels av fysioterapeuten som initierat studien som en vetenskaplig publikation. Båda dessa publikationer kommer att handledas av medlemmar i FoU-gruppen.

– Jag håller också på att skriva min magisteruppsats på denna studie, och har Maria Afrell som handledare, beskriver Beatrice Felixson.

FoU-gruppen stöttar flera olika forskningsprojekt. När en läkare i Västervik ville börja studera ett visst sjukdomsområde, fick han träffa FoU-gruppen och gruppen kommer att stötta planering och genomförande av en klinisk studie framöver.

”Fantastisk samverkan mellan duktiga kliniker”

– Vi hjälpte honom med forskningsplan, urval av patienter och etisk ansökan. Nu håller han på att läsa in sig kring evidens, om vilka områden med kunskapsbrist som finns och vilka metoder som använts i andra studier, säger Maria Afrell. Detta sätt att arbeta ger en fantastisk samverkan mellan duktiga kliniker, vad som behöver beforskas och ett möte med forskarvärlden.

Arbetet i FoU-gruppen har inte bara inneburit att specialiserade kunskapsstöd tagits fram och att forsknings- och utvecklingsprojekt har kommit igång utan framför allt att medarbetare vid de olika klinikerna, genom olika samverkansprojekt, har kunnat träffas och arbeta med olika frågor. Det har i  sin tur gett en ökad samsyn i frågor som rör patienters framtida rehabilitering.

MIKAEL BERGSTRÖM

Läs mer:
Sydöstra sjukvårdsregionen