Sammanhållen mottagning för patienter med lungcancer

Agneta Carlström, undersköterska, Charlotta Axelsson, sjuksköterska och Magnus Kentson, överläkare, är några av medarbetarna på den nya utredningsmottagningen för lungcancer på medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov.
Magnus Kentson, överläkare, Agneta Carlström, undersköterska och Charlotta Axelsson, sjuksköterska, är några av medarbetarna på den nya utredningsmottagningen för lungcancer på medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov. Foto: Mikael Bergström

Drygt hundra invånare i Jönköpings län får varje år diagnosen lungcancer. Sedan mars 2016 är standardiserat vårdförlopp, SVF, infört för utredning och behandling av lungcancer, en behandling som består av operation och strålning eller cytostatika, eller en kombination, samt palliativ vård.

- Allt går lite fortare nu, med radiologi, patologi och samarbetet med Linköpings universitetssjukhus. Men den den största förändringen är nog även att vi nu har en sammanhållen mottagning, där en läkare är avsatt för utredningsmottagning.

Det säger Magnus Kentson, överläkare på lung-och allergimottagningen, Länssjukhuset Ryhov, och en av dem som arbetat med införandet av standardiserade vårdförlopp.

Symptomen kan variera

Majoriteten av patienterna kommer till lungmottagningen från vårdcentral.

– Men patienterna kan också ibland komma via akutmottagningen. De har kanske kommit in på grund av andningsbesvär. Det visar sig att symtomen beror på att det finns mycket vätska i lungsäcken och utredning påbörjas då via akutmottagningen. De kan också söka för symptom som orsakas av metastaser av lungcancer, till exempel skelettmetastaser eller hjärnmetastaser, förklarar Magnus Kentson.

Misstanke om lungcancer uppstår vanligtvis vid bilddiagnostik, exempelvis lungröntgen eller datortomografi av lungorna. Diagnosen lungcancer fastställs ofta med så kallad bronkoskopi, där man genom ett böjligt fiberoptiskt instrument letar efter en allvarlig infektion, inflammation eller tumör i luftrör eller lungor och kan ta vävnadsprover som analyseras.

– För en del som blir utredda utifrån SVF-förlopp lungcancer, kan den välgrundade misstanken om lungcancer sedan mynna ut i en annan cancersjukdom också, eller något godartat. Ett viktigt mål är att alla som får diagnosen lungcancer ska vara utredda enligt standardiserat vårdförlopp. Därför har vi nu i början inte snålat med att utreda patienter enligt SVF för att känna oss fram.

Sammanhållen mottagning viktigt

En viktig del i det standardiserade vårdförloppet har varit att skapa en sammanhållen mottagning för lungcancer. Här tar sjuksköterska, undersköterska, sekreterare och läkare emot patienterna, och här finns funktionen koordinator och kontaktsjuksköterska.

– Vi har formaliserat och finslipat den här mottagningen. En läkare och teamet tar också hand om alla resultat varje dag.

Magnus Kentson konstaterar också att samarbetet mellan länets tre kliniker har ökat, men även tvärprofessionellt genom så kallad multidisciplinär konferens med röntgen, patologi, onkologi, klinisk fysiologi, den palliativa vården och primärvården. Samverkan har också utvecklats med olika enheter på Linköpings universitetssjukhus, bland annat genom videokonferens varje vecka.

”Alla led går lite fortare nu”

– Alla led går lite fortare nu. Vi har förbättrat våra ledtider de senaste fem åren, från 52 dagar till 31 dagar, från att vi får remissen till beslut om behandling. Rikssnittet ligger på 34 dagar. Men sedan behöver man lägga på några dagar till innan behandlingen startar.

Det standardiserade vårdförloppet anger 30-44 dagar från välgrundad misstanke till behandlingsstart, beroende på vilken typ av behandling som är aktuell. Dit har man ännu inte riktigt nått.

– Vi har haft några flaskhalsar. En av dem är bildundersökningen i Linköping med isotop, så kallad PET-CT. Det har tidigare varit väntetid på 20-25 dagar, men det har nu blivit bättre. Om vi får en egen PET-CT till Region Jönköpings län 2017 har vi stora förhoppningar om mycket kortare väntetider.

Prognosen för lungcancer beror på bland annat hur spridd cancern är, och patientens allmäntillstånd.

Omkring 20-25 procent kan opereras, med efterföljande cellgiftsbehandling och blir botade. Omkring 25  procent får en kombination av strålbehandling och ibland operation.

Snabb utveckling av behandlingen

– Men omkring hälften av patienterna har en spridd cancer som gör att de är palliativa och behandlingen har ett lindrande syfte. Men i den här gruppen har det hänt väldigt mycket, med oerhört mycket effektivare behandlingar jämfört med för tio år sedan. Det är en explosiv utveckling inom den här forskningen. En grupp patienter kan få så kallad målstyrd behandling  och nya behandlingar introduceras nu inom immunterapi, vilket ger förlängd överlevnad. Det går i vissa fall att få sjukdomen att ”stå still” i åratal med god livskvalitet, och mer eller mindre bli en kronisk sjukdom, säger Magnus Kentson.

Positiv utveckling

Han ser införandet av SVF-förlopp som en positiv utveckling.

– Kan vi få väl fungerande utredningar med snabbt nybesök blir det en bättre patientkontakt. Då upplever patienterna mindre oro vilket gör att även personalen mår bättre. Vi får ett bättre omhändertagande, även om vi inte säkert vet om det i slutänden ger ett bättre medicinskt resultat.

MIKAEL BERGSTRÖM