ST-läkare i allmänmedicin reflekterar över sin yrkesroll

Gruppbild på åtta ST-läkare
Studierektor Dorte Kjeldmand (längst till vänster) har regelbundna reflektionsträffar med bland andra ST-läkarna Marina Nylin, Tranås vårdcentral, Helena Helde, Vetlanda vårdcentral, Ghofran Ismail Mohammed, Eksjö vårdcentral, Therése Wetterlöv, Eksjö vårdcentral, Mary Khorosh, Tranås vårdcentral, Sebastian Helde, vårdcentralen Aroma, Vetlanda, samt Sofia Kabulwal, Läkarhuset i Tranås. Foto: Mikael Bergström
Gruppbild på åtta ST-läkareTolv personer sitter runt ett konferensbord

Yrkesrollen, arbetssituationen, försäkringsmedicin, lojaliteten mot arbetsplatsen och krav från arbetsgivare, patienter och olika instanser. När studierektor Dorte Kjeldmand samlar de 30-talet ST-läkarna i allmänmedicin på Höglandet till reflektionsseminarium får de möjlighet att diskutera en rad frågor.

– Vi har ett schema med patienter eller andra åtgärder inbokade varje tidsenhet. Det gör de här tillfällena värdefulla för reflektion, säger Sebastian Helde, ST-läkare på vårdcentralen Aroma i Vetlanda.

Att alla ger av sina åsikter och sin erfarenhet, ger kunskap, stöd och uppbackning till varandra, är andra åsikter runt konferensbordet på Eksjö vårdcentral, där tolv ST-läkare i allmänmedicin är samlade.

”Dela sina tankar med kollegor”

– Som läkare i allmänmedicin arbetar man mycket ensam på sin vårdcentral. Den som är ST-läkare är kanske också ensam i den rollen, och då kan det vara svårt att veta vad som är rimliga arbetskrav. Tankarna kring hur man ska klara sitt uppdrag går att dela och spegla mot sina kollegor vid våra träffar, säger Dorte Kjeldmand, studierektor för ST-läkarna i allmänmedicin på Höglandet.

Alla ST-läkare har sin handledare. Det sker förstås en löpande klinisk handledning i vardagen, ofta i form av att handledare och ST-läkare tar emot patient tillsammans. Handledaren och ST-läkaren ska också ha en genomgång varje vecka.

– Det är också mycket ens eget ansvar att ställa frågor. Så det är ett ansvar från båda håll, tycker Marina Nylin, ST-läkare på Tranås vårdcentral.

Möter alla patienter

En ST-läkare i allmänmedicin möte patienter med alla slags problem – och har oftast, åtminstone i början av sin utbildning, mera tid avsatt per patient. När svåra frågeställningar dyker upp finns kollegor, eller handledaren att diskutera med.

De konstaterar att lärandet finns i patientmötena. Även om yrkesrollen är ensam, så finns den sociala samvaron med kollegor och sjuksköterskor. Yrkesrollen ger också möjlighet till att följa patienterna under lång tid.

Kontinuiteten blir också ett tungt skäl till yrkesvalet, samt att man får en mycket bred medicinsk kunskap.

– Vi kan sätta oss framför en patient och fråga ”hur mår du?”, och menar då verkligen ”hela du?”, säger Helena Helde, ST-läkare på Vetlanda vårdcentral.

Kräver bred medicinsk kunskap

De konstaterar att yrket är väldigt varierat när det handlar om symptom och åldrar. Samtidigt ställer det stora krav på bred medicinsk kunskap, men också till exempel juridik, medicinska riktlinjer, försäkringsmedicin, och så kallade SVF-förlopp i cancervården.

– Det är också ett arbete där jag hela tiden måste förhålla mig till klockan, utan att veta vad som väntar med nästa patient, säger Therése Wetterlöv, ST-läkare på Eksjö vårdcentral.

60 månader med handledning

En specialisttjänstgöring är minst 60 månader under handledning, där en rad mål ska uppfyllas. Inom allmänmedicin är det respektive vårdcentral som rekryterar ST, läkare, ofta som en fortsättning på en AT-tjänstgöring.

–  Det är oerhört viktigt att ta hand om AT-läkarna på ett bra sätt så att de vill fortsätta. Men ett stort problem för primärvården är tillgången på handledare. När en ST-läkare ska anställas är min roll att bedöma och godkänna ST-läkaren, säkerställa kvaliteten på handledaren och att ST-läkaren får gå de kurser som behövs och sidotjänstgöringar, ”randningar”, under högst två år. Jag kan också stötta genom samtal med handledare, verksamhetschef och ST-läkare, beskriver Dorte Kjeldmand.

Hon arbetar som studierektor till 30 procent, och trivs med sitt uppdrag.

”Forma till specialister”

– Reflektionsgrupperna är otroligt roligt. Kontakten med de unga doktorerna är väldigt trevlig. Jag ställer också mina egna erfarenheter till förfogande i arbetet med att forma dem till specialister i allmänmedicin. Det handlar även om att lära sig att sätta gränser, hålla över tiden. Allmänmedicin är den roligaste specialiteten, men också den svåraste, med allt ifrån en banal förkylning till de svåraste sjukdomar, säger Dorte Kjeldmand.

Som studierektor planerar hon också tillsammans med verksamhetscheferna de större sidotjänstgöringar som ska göras, så att målen uppfylls.

Effektiviserat viss randning

– Till kvinnoklinikerna i hela landet är det till exempel kö för randning för ST-läkare i allmänmedicin. Vi har då effektiviserat och minskat randningen där till fem veckor, och då har kvinnokliniken lagt upp ett program så att de ska få maximalt effektiv tid där.

Det handlar förstås om en utbildning som har fokus på det kommande yrket.

– Som specialist i allmänmedicin är man generalist i medicinsk kompetens, där man följer sina patienter under lång tid i primärvården, och arbetar mycket i team med andra yrkesgrupper.

Handledning och utbildning är också delmål i ST-utbildningen.

– ST-läkarna är ofta handledare till studenter, och mot slutet av sin utbildning ska de också kunna handleda AT-läkare.

Bedöma läkarnas utveckling

En viktig uppgift för studierektorerna är att bedöma ST-läkarens utveckling, inför examen och ibland mitt i utbildningen.

– Vi har en lång tradition inom allmänmedicin och Region Jönköpings län med studierektorer utbildade för att göra sådana bedömningar, som vi hjälper till med på olika platser i Sverige. Man låter alltid någon extern studierektor göra bedömningen och ge råd hur olika mål ska nås.

I samband med nya tuffare målbeskrivningar 2015 satsade Region Jönköpings län på en helt ny studierektorsorganisation.

Skapat gemensamt kursprogram

– Vi behövde ha specialistspecifika studierektorer, vilket gjorde att vissa områden fick studierektorer för första gången. Den nya organisationen blev ett lyft, med gemensamma träffar där vi kan ta upp olika utbildningsfrågor. Vi har skapat ganska många gemensamma kurser i ett väldigt fint kursprogram som innehåller bland annat juridik, farmakologi, ledarskap och palliativ vård, säger Dorte Kjeldmand.

Bra strategi hos Bra Liv

Att locka till sig intresserade AT- och ST-läkare ser hon också som ett mycket viktigt strategiskt arbete.

– Vårdcentralerna Bra Liv arbetar mycket aktivt med en bra strategi för rekrytering, men generellt har rekryteringsfrågorna för läkare inte haft någon hög prioritet hos verksamhetschefer i regionen. Vi bör inte säga nej till en läkare som är intresserad av anställning, såvida det inte är en olämplig person.

MIKAEL BERGSTRÖM

Läs mer:

Gemensam studierektorsorganisation arbetar för Sveriges bästa specialisttjänstgöring (ST)

Utbildningen av specialistläkare viktig för kompetensförsörjningen