Teckenspråkstolkarna är bryggan till delaktighet i samhället

Två personer står och teckentolkar
Jönköpings läns Dövas och Teckenspråkigas förbund har valt att lyssna på poddradio om flodvågskatastrofen 2004. På podiet står teckenspråkstolkarna Annica Jakobsson och Evelina Alenäs från tolkcentralen Region Jönköpings län, och översätter berättelsen om de fasansfulla scener som utspelade sig annandagen 2004. Foto: Mikael Bergström
Två personer står och teckentolkarTeckenspråkstolkarna Annica Jakobsson och Evelina Alenäs tolkar växelvis den 90 minuter långa poddradion om Tsunamikatastrofen i sydostasien. På tavlan har de skrivit upp en rad förkortningar, namn och begrepp som de gått igenom innan sändningen startar. Fyra personer diskuterar med hjälp av teckenspråkHar du en hörselnedsättning har du alltid rätt att beställa tolk, säger Eva Karlsson, tolksamordnare och Karolina Glifford, enhetschef för tolkcentralen i Region Jönköpings län.

De tolkar vid allt från vårdbesök och gudstjänster till föräldramöten och föreningsliv. Region Jönköpings läns sju skriv- teckenspråk- och dövblindtolkar är vana vid arbete i olika miljöer för att ge människor som är döva, dövblinda eller har nedsatt hörsel full tillgång till samhällslivet.

Det är måndagskväll och möte hos Vätterbygdens Dövas Förening. På ett litet podium gör sig teckenspråkstolkarna Annica Jakobsson och Evelina Alenäs beredda för en 90 minuter lång tolkning av P3:s dokumentär om Tsunamikatastrofen i sydostasien annandagen 2004, för föreningens medlemmar.

– Många pratar om podd-radio, men det finns inget sådant för oss. Därför arrangerar vi sådana här träffar. Detta är den tredje podd-sändningen vi har med teckenspråkstolkning, säger Anders Fagerberg på föreningens kansli.

”Information på sitt eget språk”

En radiosändning är bara ett av många tillfällen när medlemmar i föreningen använder tolk.

– Varje gång jag träffar en hörande behöver jag använda tolk. I akuta fall finns bildtelefon. Det underlättar verkligen att få informationen på sitt eget språk, säger Ingrid Widegren, ordförande i föreningen.

För Annica Jakobsson och Evelina Alenäs handlar det om ett stort förberedelsejobb.

– Vi har lyssnat igenom sändningen ett antal gånger i förväg och funderat på översättningen. Innan vi börjar tolka på plats går vi igenom översättningen av vissa begrepp och namn.

Under den långa sändningen arbetar de växelvis. Till uppdrag som tar högst en timme åker en tolk, annars två, som en tumregel.

”Ett underbart jobb”

Som tolkar i Region Jönköpings län är de vana vid de mest skiftande miljöer.

– Detta är ett underbart jobb. Så roligt. Vi tolkar livets alla skeden, från förlossning till begravning, men också besök på teater, i kyrkor, hos myndigheter, fotbollsträning, frisörbesök och mycket annat, säger Annica Jakobsson och Evelina Alenäs, som har trippelkompetens, som teckenspråk- skriv- och dövblindtolkar.

De konstaterar att uppdragen ger stor erfarenhet. Att ha stort intresse för språk och att vilja arbeta med människor, är en bra kombination för en tolk.

”Blir väldigt allmänbildad”

– Hantverket i sig är väldigt roligt. Man bör vara allmänbildad, men man blir också väldigt allmänbildad som tolk, säger Evelina Alenäs.

Vissa uppdrag sticker ut. Att tolka podd-radio är ett sådant men det finns många andra exempel.

– Jag var till exempel tolk i tv-programmet ”Mot alla odds”, när de vandrade genom Nicaraguas djungel – innan jag började arbeta här. Det var lite speciellt att vara i djungeln en månad och teckenspråkstolka, säger Evelina Alenäs.

– De blir även bokade i såväl nationella som internationella sportsammanhang som exempelvis OS, EM och VM, säger Karolina Glifford.

Skrivtolkning ökar mest

Teckenspråkstolkning är den största volymen uppdrag, dövblindtolkning den minsta.

– Det som ökar mest är skrivtolkning, och det är jätteroligt att fler upptäcker den här möjligheten.

Ökningen beror främst på att vi når ut med information som tolkningarna ökar. Dessutom ser vi en allmän ökning av hörselskador i samhället, vilket på sikt antagligen kommer att öka behovet av skrivtolk ytterligare, säger Annica Jakobsson och Evelina Alenäs.

Skrivtolkning används av personer som har svenska som förstaspråk, men grav hörselnedsättning och inte kan teckenspråk.

– Eftersom de här personerna talar är det lätt att lura sig och tro att de är fullt hörande, säger Karolina Glifford.

Skrivtolken tar med sig läsplatta och tangentbord till uppdraget och skriver ner vad motparten säger.  Tolkanvändaren läser och pratar själv.

Tolka på arbetsplatsträff

– Är det ett föreningsmöte kan vi ta med projektor och duk, så att flera kan läsa. Många är yrkesverksamma, och vi kan till exempel vara med och tolka på en arbetsplatsträff. Många klarar sig utan tolk, utom i miljöer där det blir sorligt, Evelina Alenäs.

För att skrivtolka krävs en hög skrivhastighet på 500 nedslag i minuten, och till sin hjälp har tolkarna omkring 6 000 förkortningar av de vanligaste orden.

– Att ha en hörselnedsättning blir ett socialt handikapp där man ofta isolerar sig mer och mer. Då kan man beställa skrivtolk för att delta i olika sammanhang, till exempel symöte eller 50-årsfest.

Vinsten med att använda tolk är också att samtalet ofta blir mer strukturerat, vilket är till stor fördel för personer med hörselnedsättningar. En part pratar i taget och det krävs ett samspel mellan alla parter för att tolken ska uppfatta och förmedla allt rätt.

Olika metoder vid dövblindtolkning

Den minsta gruppen är dövblindtolkning, där tolkanvändaren har både syn- och hörselnedsättning, sedan födseln eller förvärvad genom åren.

Här finns olika metoder beroende på förutsättningarna. Det kan vara taktilt teckenspråk, Det kan vara taktilt teckenspråk, där tolken tecknar med tolkanvändarens händer ovanpå sina, anpassat teckenspråk om det handlar om begränsat synfält, eller tydligt tal där tolken sitter när tolkanvändaren och vid behov tydligt upprepar det som har sagts.

– Vid alla de här varianterna kan vi använda socialhaptiska signaler, där vi beskriver vad som händer i rummet som skratt, nickningar, gråt, hostningar, en mobil som ringer, någon som hämtar vatten och liknande med olika tecken på tolkanvändarens rygg, förklarar Evelina Alenäs.

Tolkcentralen har ett länsuppdrag som regleras av hälso- och sjukvårdslagen.

Tolkning i vardagslivet

– Den säger att vi ska utföra tolkning i vardagslivet. Vissa uppdrag, som tolkning vid vårdbesök, tillhör vårt primäruppdrag. Men det går att beställa tolk till alla typer av uppdrag. Vi tolkar även teckenspråk till och från engelska ibland om vi har möjlighet, säger Karolina Glifford, enhetschef för tolkcentralen.

Hon konstaterar att det finns vissa missuppfattningar kring tolkbehov.

– Det är viktigt att boka tolk. Tolkanvändare träffar ibland personer som tycker att ”jag pratar tydligt”. Men den som är döv sedan barndomen har inte svenska som förstaspråk. Det är också viktigt för patientsäkerheten att använda tolk. Vi tar tolkuppdrag dygnet runt, årets runt, vilket inte alla vet, säger Karolina Glifford.

För att tolkanvändare enkelt ska få hjälp att boka tolk vid till exempel akut kontakt med sjukvården har tolkcentralen tagit fram ett gult kort med bland annat tolkcentralens telefonnummer som tolkanvändaren smidigt kan visa upp.

Även akuta uppdrag

Det handlar också om att fundera på ur vems perspektiv tolkningen sker.

– Om jag besöker en grupp som är döva, så är det ju jag som är tolkanvändaren, säger Karolina Glifford, som inte är fullt teckenspråkig.

De flesta uppdrag bokas med viss framförhållning. Men ibland blir det bråttom.

– Är det en ambulans på väg in med en patient som behöver tolk så är det snabba ryck för oss. Då prioriterar vi om och försöker lösa det. Hälso- och sjukvård och tandvård går alltid före till exempel frisörbesök, säger Karolina Glifford.

Tolkens uppdrag är att vara röst och öron som ska möjliggöra kommunikation, alltid neutral.

Allt som sägs och upplevs tolkas

– Tolken ska tolka allt som sägs och upplevs i rummet. Är det någon som suckar, eller personer som viskar mellan sig, ska det också tolkas, i båda riktningar, säger Karolina Glifford.

Likadant ska tolken aldrig ha några synpunkter i uppdraget, eller fylla i några luckor.

– Det händer att vi får frågor om tolkanvändaren, eller att andra tror att vi har ett assistansuppdrag, säger Annica Jakobsson och Evelina Alenäs.

De betonar också att alla som känner ett behov har rätt till att boka tolk.

– Du har rätt att vara delaktig i allt i samhället, så därför har du rätt att boka tolk, säger de.

MIKAEL BERGSTRÖM

Läs mer:

1177: Teckenspråkstolk, skrivtolk eller dövblindtolk i Jönköpings län(Extern länk)