Värnamo folkhögskola anpassar sig till samhällets behov

Så här draperar man en provdocka! Sara Rehn, Karlshamn, Lisa Jacobsson, Norrköping och Dario Komliemnovic, Stockholm, tittar hur kurskamraten Adina Johannesson-Mörk från Uppsala arbetar. De läser på textilakademin, Värnamo Folkhögskola.
Så här draperar man en provdocka! Sara Rehn, Karlshamn, Lisa Jacobsson, Norrköping och Dario Komliemnovic, Stockholm, tittar hur kurskamraten Adina Johannesson-Mörk från Uppsala arbetar. De läser på textilakademin, Värnamo Folkhögskola. Foto: Mikael Bergström
Så här draperar man en provdocka! Sara Rehn, Karlshamn, Lisa Jacobsson, Norrköping och Dario Komliemnovic, Stockholm, tittar hur kurskamraten Adina Johannesson-Mörk från Uppsala arbetar. De läser på textilakademin, Värnamo Folkhögskola. Silviya Izmirlieva från Bulgarien arbetar på medicin- och geriatrikkliniken i Värnamo, Ileana Stefan Rumänien är på vårdcentralen Värnamo Väster, Karlo Mihovilovic från Kroatien är på  medicin- och geriatrikkliniken i Värnamo  och Fares as Fares från Irak arbetar på röntgen i Värnamo. De är alla utlandsrekryterade läkare som får läsa ”sjukvårdssvenska” på Värnamo Folkhögskola med Kickan Eriksson som lärare. Historiska rummet på Värnamo folkhögskola har många spännande föremål. Rektor Erik Engsbråten ger Martina Andersson, Sara Zachrisson och Edita Mehmedovic en inblick i de 140 åren.Värdegrunden är viktig för medarbetarna på Värnamo folkhögskola. Från vänster: Julia Elstring, lärare, Anna Troste, lärare, Helena Petersson, lärare, Erik Engsbråten, rektor, Britt-Marie Rasmussen, kokerska och Fjodor Eklund, lärare.

Värnamo folkhögskola är en av Sveriges äldsta, med 140 år i folkbildningens tjänst i år. Skolan arbetar aktivt med sin värdegrund för att skapa en trygg studiemiljö och anpassar sig samtidigt efter samhällsförändringar och nya behov.

Omkring 225 elever inledde sin utbildning här höstterminen 2016, varav 58 som internatboende, för utbildningar till fritidsledare, behandlingspedagog, allmän kurs, baskurs eller textilakademi. Dessutom var det dags för en andra omgång av etableringskurs, en sex månaders språkutbildning i svenska för nyanlända.

– Förra året hade vi 25 deltagare. Hittills i år 20. Majoriteten av dem vill sedan fortsätta läsa hos oss, säger rektor Erik Engsbråten.

De fortsätter då i någon av skolans övriga utbildningar, blandade med andra elever, men med extra stöd i svenska.

”Roligt med nya satsningar”

– Det blir spännande möten när vi har deltagare som är högutbildade men behöver grundläggande kunskaper i svenska. Det är väldigt roligt när vi gör nya satsningar här på skolan, säger Anna Troste, lärare på allmän linje.

Satsningen på etableringskurs är ett exempel på folkhögskolans förmåga att snabbt ställa om och hitta nya samarbetsformer.

– Vi måste vara en flexibel pedagogisk institution som arbetar utifrån olika krav och önskemål. Satsningen på etableringskurs fick hundraprocentigt stöd hos personalen, säger Erik Engsbråten.

Ett nästa steg är den utbildning i svenska för bland annat läkare, specialistsjuksköterskor och tandläkare som startade i september 2016.

”Snabbspår i svenska”

– Vi har tagit över det uppdrag som Region Jönköpings län tidigare köpt in. Det är ett snabbspår i svenska för utlandsutbildade akademiker.

Värnamo folkhögskola har stort fokus på den värdegrund som finns i Region Jönköpings län. Olika policys och riktlinjer kring till exempel hur tillgänglig skolan är, likabehandlingsplan, uppförande i skolans IT-system, närvaro och frånvaro och många andra frågor gås regelbundet igenom.

– Vi har ett arbetssätt som vi kallar beredningsärenden. Vi har grupper med blandade yrken som brinner för olika ämnen och som tittar igenom om något behöver justeras i dokumenten, säger Helena Petersson, kursföreståndare för baskursen.

Till folkhögskolan kommer elever med olika bakgrunder. För många är det en studieform som ger mycket bra resultat.

Blir bättre rustade

– Studier visar att elever från folkhögskolor ofta är bättre rustade för universitetsstudier jämfört med de som gått enbart gymnasium eller Komvux, säger Helena Petersson.

En framgångsfaktor är en miljö som ger eleverna trygghet, samtidigt som de måste ta eget ansvar.

– Gemenskap är viktigt för att en arbetsplats ska fungera och deltagarna ska må väl. Alla ska känna sig välkomna, betonar Anna Troste.

Det är därför viktigt att se elevens hela situation och behov för att få maximal nytta av utbildningen.

Ger insatser tidigt

– Vi ger stöd och kan sätta in tidiga insatser. Det kan handla om allt ifrån hjälp att tolka texter till träning av andra speciella behov, säger Fjodor Eklund, lärare på bland annat behandlingspedagogutbildningen.

Detta är också en del i skolans uttalade hälsoprofil, en profil som innehåller allt ifrån mat till gemenskap och fysisk rörelse.

Folkhögskolor brukar vara kända för bra mat. Värnamo folkhögskola är inget undantag. Dessutom i hög grad ekologisk.

– Maten är bränslet för att orka studierna. Vi har ett kanonbra kök. Vi har också ökat vår ambition för ekologisk mat och ligger nu på nästan 50 procent, högre än målet i Region Jönköpings län, säger Erik Engsbråten.

Mer och mer ekologiskt

– Det har ökat mycket de senaste åren. Det kommer mer och mer ekologiskt och eleverna är väldigt medvetna, säger kokerskan Britt-Marie Rasmussen.

Miljöprofilen återspeglas på flera sätt på skolan. Ett exempel är ”ge-och ta-hyllan”, där deltagarna kan ställa prylar de inte längre behöver, till glädje för någon annan – ett av flera initiativ från deltagarna själva.

Värnamo folkhögskola tar också till ett speciellt grepp för att skapa gemenskap. Bakom det formella begreppet ”utbildningsgemensamma kurser” döljer sig ett tiotal kurser i så vitt skilda ämnen som till exempel filmkunskap, engelsk konversation, bugg, gitarr eller akvarellmålning.

– Det är personal som leder kurserna och i dem deltar såväl personal som elever. Det är inlagt i schemat första perioden fram till oktoberlovet som en raketstart för att skapa samhörighet över utbildningsgränserna, säger Erik Engsbråten.

Fjodor Eklund har tidigare haft kurs i ljudskapande, Anna Troste leder det nya ämnet bugg och Helena Petersson håller i engelsk konversation.

”En trevlighet vi kostar på oss”

– Detta är en trevlighet som vi kostar på oss en gång i veckan för att lära känna varandra. Blir vi tillräckligt många åker vi till Brighton en vecka för besök på en folkhögskola där och bor i värdfamiljer, säger hon.

Sedan Värnamo folkhögskola startade 1876 har mer än tiotusen deltagare tillbringat sin studietid där. I dag är utmaningen att nå ut med information om den utbildning som erbjuds, i konkurrens med andra skolor.

– Vi behöver bli bättre på att marknadsföra oss och att berätta om den goda verksamhet som vi har. Vi vill förstås ha så många sökande som möjligt, men också deltagare som är motiverade att studera. Vi har mål för de olika utbildningarna och det är viktigt att alla slutför sina utbildningar och har med sig det de behöver för ett arbete sedan, säger Erik Engsbråten.

”Får hitta eleverna”

– Vi på textilakademin arrangerar till exempel besöksdagar, söker upp olika mässor och gör utskick till hantverksprogram. Vi har också modevisningar som är populära. Men ibland är det så att vi får hitta eleverna, i stället för tvärtom, säger textillärare Julia Elstring.

Under 2016, jubileumsåret för skolan, har man bland annat använt Ruben Östlunds välkända tillitsruta i Värnamo och dessutom inlett ett samarbete med Ruben Östlund. Textilakademin har också försett ett antal skulpturer i Värnamo med återanvända textilier.

En stor teatersatsning görs också under året. Det är elever från omsorgslinjen, etableringskursen för nyanlända samt fritidsledarutbildningen, som satt upp föreställningen ”En resa genom tid och rum” som spelats i både Värnamo och Jönköping.

– Vi som jobbar här tycker att det är en väldigt, väldigt bra skola. Vi är stolta och lite malliga över det vi gör, säger Helena Petersson.

MIKAEL BERGSTRÖM

Läs mer:
Värnamo folkhögskola

 

Följ Värnamo folkhögskola på Facebook(Extern länk)