Nu finns munhälsan med på dagordningen

En god munhälsa har stor betydelse för den allmänna livskvaliteten. Fungerar inte den kan det bli svårt att äta eller dricka och påverka hälsotillståndet i stort. Finns det dessutom en sjukdomsbild med fler besvär kan munhälsan snabbt påverkas och bli sämre av till exempel mediciner eller annan behandling. Några som försökt att arbeta vårdförebyggande kring detta är demensenheterna på Kärrsgården i Habo. Under våren har all personal som har kontakt med de boende (inklusive särskilt boende, korttidsboende, dagverksamhet, hemteam och nattskift) fått grundläggande utbildning i hur man kan arbeta vårdpreventivt med äldres munhälsa.

Nationellt kvalitetsregister är basen

Michelle Nilsson är projektledare på Socialförvaltningen i Habo kommun. Hon berättar om hur satsningen startade:

– Habo kommun har initierat projektet för att lyfta och förbättra det vårdpreventiva arbetet, och arbeta mer förebyggande i tvärprofessionella team kring de äldres behov. Meningen är att möta vårdens framtida behov med nära vård. I det här arbetet har vi tagit hjälp av Senior alert, ett nationellt kvalitetsregister för att arbeta vårdpreventivt med äldre inom vård och omsorg, där det ingår att göra bedömning av munhälsan. Vi vet att munhälsan påverkar allmäntillståndet mycket för de äldre, och märkte ganska tidigt att vi i personalen behövde få utbildningsinsatser inom det.

Sambandet mellan munhälsa och allmänhälsa

Genom Bankeryd Folktandvård fick Michelle kontakt med Ann-Christin Starud, tandhygienist på Folktandvårdens ledningsstab, som arbetar med ett uppsökande och utbildande uppdrag kring äldres munhälsa i regionen. Tillsammans försökte de ringa in vilka baskunskaper som saknades, och vilka verktyg personalen behövde i sin vardag. Ann-Christin Starud berättar:

– Vi upplevde att personalen behövde få grundläggande kunskaper om hur en frisk äldre persons mun ser ut och vad som händer med tand- och munstatus när man åldras. Vilka risker finns om man inte gör de insatser som krävs? Det är lätt att tänka att ”man får ont i tänderna”, men det finns ju så många andra faktorer kopplade till munhälsan.

Ann-Christin utvecklar vidare:

– Meningen är att utbildningen ska ge konkreta tips och råd, men även ett förhållningssätt kring hur man kan tänka om munhälsan och tandvården. Det här är verkligen något jag brinner för och jag är så glad att Michelle och jag fick kontakt, för en bättre samverkan för de sköra äldres munhälsa.

”Vi nöjer oss inte”

Maria Gillek är enhetschef på demensenheterna på Kärrsgården. Hon beskriver hur de tillsammans inom verksamheten resonerat om vilka områden de behöver stärka och utbilda sig inom, och att tandvården var ett sådant moment som ibland kunde vara besvärligt att genomföra.

– När det finns en demensproblematik hos de boende kan det ofta vara svårt att få komma intill och borsta tänderna. Ibland har vi nog känt att vi har ”nöjt oss” lite och inte tagit striden, och det kan ju såklart drabba de äldre negativt. Vi började därför själva kartlägga vad vi kunde göra för andra insatser för att inte förvärra tandstatusen hos den boende. Den här utbildningen föll väldigt bra samman med det arbete vi redan påbörjat på enheten. Vi har nu satt det som ett internt mål att vi inte ska ”nöja oss”. Om vi inte kan borsta tänderna så kan vi kanske göra en annan insats för att inte göra det sämre?

Amne Mohammad arbetar som undersköterska på demensenheten och är en av de som deltagit i utbildningen. Hon beskriver att hon nu tänker på ett nytt sätt kring både vikten av tandborstningen, men också hur munhälsan påverkar de äldre på olika sätt.

– Det kan hända att ”Esther” är undernärd och inte vill äta, och vi vet inte varför. Då kan det ju vara att hon har ont i munnen och inte kan äta. Nu är vi lite mer uppmärksammade på att om något är fel så kan det ju vara något i munnen. Det tänker vi direkt nu!

Nya rutiner och ringar på vattnet

Både Michelle Nilsson och Maria Gillek upplever att projektet medfört nya diskussioner personalen emellan och även påverkat arbetsrutinerna kring munhälsan på enheten. Michelle Nilsson berättar:

– Vi har ändrat rutiner och strukturen på våra teamträffar och riskbedömer, samt tittar i munnen, oftare. Vi har också säkerställt att en bedömning av munhälsan ska göras så snart som möjligt när man kommer in som ny boende hos oss, för det kan ibland ha gått flera år sedan den boende haft möjlighet till det. Men även samtalen oss emellan har förändrats. Vi tar till exempel med munhälsan som en aspekt kring de boendes sammantagna hälsa på våra arbetsplatsträffar, och ser hela bilden på ett annat sätt.

Maria Gillek fyller i:

– Jag blir så stolt när jag hör mina medarbetare resonera kring de boendes mående och hur de reflekterar kring vad det är som kan ligga bakom när ett beteenden förändras. De kan ju verkligen de boenden, och vet när något avviker. Nu har vi fler verktyg i det arbetet, det har hjälpt oss mycket!

Utbildning är nyckeln till förändring

Ambitionen framåt på Kärrsgården är att hålla kunskaperna vid liv kontinuerligt via de nya rutinerna, men också följa upp utbildningen för att hålla det färskt i minnet. Även om projektet varit avgränsat till demensenheterna, är upplevelsen hos de som deltagit att de gärna vill lyfta projektet till att inkludera även andra delar av äldrevården och omsorgen. Michelle Nilsson berättar:

– Det här har vart så positivt och något som vi kan lyfta i ledningsgrupp och rekommendera även för exempelvis hemtjänsten. Där tror vi att man kan göra mer vårdförebyggande insatser, och på sikt få det ännu bättre för ”Esther”.

Maria Gillek instämmer men menar att man också behöver utbilda vårdpersonal i ett tidigare skede.

– Jag tycker att det här måste få ta större plats i vårdutbildningarna, för det är svårt att borsta tänder på en annan vuxen person, så att det känns bekvämt och blir bra. Vi gjorde en riktad satsning i vår grupp och det har verkligen gett oss verktyg, men det borde finnas med i andra sammanhang också. Munhälsa är komplext, och då är det bra att det finns stöd och tips att få i hur vi kan göra ett bra jobb för våra boende.

”Esther” får det bättre

Ringarna på vattnet från utbildningen har redan på den här korta tiden gett synliga effekter hos de boende. Michelle Nilsson berättar:
– Häromdagen, när vi hade teamträff och lyfte munhälsan hos en av våra brukare, så berättade en av undersköterskorna att hon varit med brukaren hos tandvården för undersökning. Brukaren hade risk för ohälsa i munnen enligt ROAG (Riskbedömning av ohälsa i munnen (Extern länk)) och hade behov av tandvård. Vid besöket så säger tandvårdspersonalen på kliniken att tack vare våra insatser hade munstatusen förbättrats mycket för brukaren – på bara några veckor. Vår undersköterska som var med på besöket fick beröm för bra insatser med munvården, det värmer verkligen!

Michelle Nilsson fortsätter:

– Det känns ju extra roligt när våra åtgärder, nya rutiner och utbildningsinsatser, faktiskt får effekt hos våra brukare. Jag är övertygad om att det berodde på att vi nu sedan en tid lyfter munhälsan och trycker hårt på detta i vårt gemensamma arbete med våra brukare. ”Esther” får det verkligen bättre!