Biobanken lagrar prover för vård, behandling och forskning

Biobanken lagrar prover för vård, behandling och forskning

Två kvinnor står och har dragit ut en låda i ett arkivskåp
Elisabeth Norén, ansvarig för Biobank Jönköping och Jeanette Karlsmo, biobankssamordnare visar en del av provsamlingen på patologavdelningen, Länssjukhuset Ryhov. Foto: Mikael Bergström

Region Jönköpings läns biobank har idag drygt två miljoner prover sparade; bland annat vävnad, blod och urin. Efter medicinska professionens beslut och med patientens informerade samtycke sparas prov för uppföljning av patientens vård.

– Prov sparas framför allt för att patienten ska få så bra och säker vård som möjligt. Det kan handla om att behandlande läkare behöver jämföra ett prov med ett tidigare sparat prov. Vården kan till exempel kontrollera i efterhand om ett tidigare svar från en analys eller diagnos var korrekt. På detta sätt är sparade prov också en garanti, inte bara för bra vård utan också att patienten får rätt vård. Ett prov kan även användas i forskning efter det att Etikprövningsmyndigheten godkänt forskningsprojektet. Detta gör att Biobank Jönköping fyller en viktig funktion för vård och forskning, säger Elisabeth Norén, biobanksansvarig i Region Jönköpings län.

Vävnads- och vätskeprov lagras

Tillsammans med biobankssamordnare Jeanette Karlsmo och Vineetha Darsi, koordinator för operativ biobankstrategi, visar Elisabeth Norén runt i Region Jönköpings läns biobank. Lokalerna består dels av ett stort förråd med vävnadsprover på patologavdelningen, Länssjukhuset Ryhov, och dels fryshotellet i nybyggda hus D1-D2, där vätskeprov i form av exempelvis blod, urin och cellprov lagras.

Vävnadsprov finns sparade sedan 1969

– Vi har prover sparade sedan patologen öppnade 1969. Ungefär 90 procent av de prover vi sparar inom Biobank Jönköping är vävnadsprover, eftersom alla vävnadsprover inom vård och behandling sparas, säger Jeanette Karlsmo och fortsätter:

– Inom patologin förekommer utredning om ärftlighet. Det blir mer och mer vanligt att släktskap i samband med onkogenetiska utredningar studeras. Ytterligare ett viktigt område där det biobankade provet bör beaktas är när patient re-insjuknar. Patienten har haft en tumör, behandlats och blivit frisk. Om patienten blir sjuk senare i livet kan det befintliga materialet behöva plockas fram och jämföras med nytaget material. Detta som ett led i den faktiska diagnostiken. Så det är jätteviktigt att spara prover! Det finns ingen anledning till att säga nej, poängterar hon.

Biobankade vätskeprov

En mindre del av vätskeprov sparas också i biobanken.

– De allra flesta vätskeprov, exempelvis blod och urin, kasseras efter genomförd analys. Det finns dock vissa prov som den medicinska professionen beslutat att biobanka för patientens enskilda vård. Som exempel sparas prov inom mödravården och under pandemin biobankades samtliga positiva covidrelaterade prov, nasopharynx och eller svalg. Under coronapandemin resulterade detta i oerhört stora mängder prov, säger Elisabeth Norén, och poängterar vikten med etablerade processer och rutiner inom biobankens verksamhet.

De flesta samtycker att spara

Att ett prov sparas bygger på patientens informerade samtycke. De allra flesta patienter samtycker till detta.

– När det kommer in ”nej-talonger” hugger det till i hjärtat. Utifrån vad patienten önskar, så kan det faktiska provet komma att behöva kasseras. Ett ja kan alltid ändras till ett nej, men inte tvärtom. Så får patienten tillbaka sin sjukdom finns det inget att gå tillbaka till, säger Elisabeth Norén.

Forskning på biobanksprov

I de fall Etikprövningsmyndigheten godkänt ett forskningsprojekt och patienten lämnat sitt informerade samtycke kan biobanksprovet användas i forskning.

– Forskningsstudier som görs på biobanksprov måste alltid godkännas av Etikprövningsmyndigheten. För att ytterligare öka värdet på det biobankade provet bör vätskeprov i större utsträckning användas  i etikprövad forskning. Inget prov ökar i värde och ingen kunskap produceras så länge provet står i frysen. Samtidigt är det också så att vissa av de prov som tas inom vården inte klarar kvalitetskraven som finns för dagens forskning, säger Elisabeth Norén.

Utveckling av nationellt register

Ett viktigt utvecklingsarbete är att göra biobanken mer känd och etablerad.

– Vi behöver bli bättre på att kommunicera kring såväl vår verksamhet som kring vilka prover vi faktiskt sparar. Det pågår utveckling av ett nationellt register där man kan söka efter prover, det Svenska biobanksregistret, SBR. Framöver blir det förhoppningsvis mycket lättare för en forskare att veta om det behövs ny insamling av prover, eller om det redan finns biologiskt material som går att använda, förklarar Jeanette Karlsmo. 

Mer fakta/biobank

Biobanker behövs eftersom de möjliggör bevarandet av prov samtidigt som de med stöd av biobankslagen värnar om integriteten och självbestämmanderätten. Framförallt handlar det om att patienten ska ha möjligheten att få bästa möjliga vård och att den värdefulla kunskap som följer med ett biobanksprov inte går förlorad. Biobanker bidrar både till dagens och framtidens lösningar inom hälso- och sjukvård och kan liknas vid en tidsmaskin där möjligheten att gå tillbaka i tiden gör att det går att hitta svar på medicinska gåtor. Det finns flera exempel på viktiga upptäckter genom biobanksprov, inte minst HPV-vaccinet som kunde tas fram tack vare sparade prov. Ett annat exempel är PKU-prov (blodprov) som tas på nyfödda barn i Sverige sedan 1965 och än idag gör att barn som föds slipper att utveckla en rad allvarliga sjukdomar.

Mer fakta/Ny biobankslag

Regeringen föreslår att en ny biobankslag ska ersätta den nuvarande lagen om biobanker i hälso- och sjukvården, med mera.
Genom det nya lagförslaget från regeringen främjas forskning och vård när onödig administration minskar, samtidigt som skyddet för provgivare behålls.
– Biobanker är viktiga för forskningen och för vården, bland annat när det gäller sjukdomar som cancer. Den nuvarande biobankslagen är snart tjugo år gammal och den behöver uppdateras, sa socialminister Lena Hallengren i samband med att lagförslaget lämnades över till lagrådet i april 2022. 

Några forskarröster om biobanken:

Anna Jonsson Henningsson, överläkare och medicinsk chef:

”Jag och min forskargrupp har många prover sparade i biobanken och jag har varit involverad i dess uppbyggnad, framförallt i det tidiga skedet när vi införde så kallad sjukvårdsintegrerad biobankning (SIB) med finansiellt stöd från SWELife. Ett av mina projekt vara också pilotprojekt för SIB.

Det vi vill uppnå är en biobank med god struktur och standardiserade flöden för ”insättning” och ”uttag” i banken. Genom att harmonisera biobankning av vårdprov och forskningsprov sparar vi resurser och samnyttjar den specifika kompetens som finns inom laboratoriemedicin. För att forskare i regionen ska kunna göra god klinisk forskning behövs en infrastruktur som stöttar på olika sätt, och biobankning är en viktig hörnsten. För att få tillförlitliga analysresultat krävs god provkvalitet och det är därför viktigt att standardisera provhanteringsprocessen, liksom dokumentationen kring varje enskilt prov vad gäller tid från provtagning till infrysning, hur många gånger ett visst prov varit tinat förut, och så vidare. Vi är på god väg, men i framtiden hoppas vi på ett förbättrat IT-stöd för detta. Min förhoppning är att biobanken inte enbart ska handla om provförvaring, utan även kunna utgöra en instans som kan vägleda och ge råd till kliniska forskare när det gäller faktorer som påverkar kvaliteten hos deras insamlade prover, det vill säga typ av provtagningsrör, transporttid, lagringsförhållanden, med mera. 

För min del som forskare känns det tryggt att veta att våra insamlade prover är välorganiserade och förvaras på ett säkert sätt så att de den dagen det är dags för analys kan plockas fram med bibehållen kvalitet.” 

Maria Ekholm, överläkare, forskare:

”Vi har kunnat utnyttja SIB (sjukvårdsintegrerad biobankning) i en av mina studier. En stor fördel med detta är att vi inom kort även kommer att kunna samla in forskningsprover i Värnamo och Eksjö, vilket innebär att patienter i dessa länsdelar inte alltid behöver åka till Jönköping för provtagning av studieprover. Biobanken ger i dagsläget stöd och rådgivning vad gäller tecknande av biobanksavtal, med mera, vilket kan vara en djungel. Min erfarenhet av biobanken är mycket god, men man behöver jobba vidare med att utöka biobanksfaciliteterna i regionen”.