Kvinnokliniken: Patienten styr sederingen själv vid ingrepp

Kvinnokliniken: Patienten styr sederingen själv vid ingrepp

Fyra kvinnor i vårdkläder står vid en maskin som ger lugnande medel
Sjuksköterska Elvina Kannerling, barnmorska Martina Ekeroth Wikander och undersköterskorna Annelie Wilhelmsson och Isabelle Fröberg utgör den grupp som arbetar med operationer på mottagningen tillsammans med två specialistläkare. De visar den teknik som används för personcentrerad sedering, där patienten själv trycker fram så mycket lugnande medel som behövs. Foto: Mikael Bergström

Länets kvinnokliniker har börjat genomföra vissa enklare ingrepp på respektive mottagning, där patienten själv styr sin dos med lugnande medel, så kallad personcentrerad sedering. Det nya arbetssättet förenklar för patienten och frigör tid på operationsavdelningar.

– Patienterna är jättenöjda, vilket är väldigt roligt. Effekten av sederingen går ur fort vilket gör att patienten snabbt kan gå hem. Det är så fantastiskt att de själva kan sköta sederingen. Det blir också lugnare och tryggare för patienten eftersom de möter samma personal från det de kommer tills de lämnar mottagningen, säger Martina Ekeroth Wikander, barnmorska på kvinnokliniken på Höglandssjukhuset.

– Patienterna kan också få hjälp snabbare eftersom vi kan göra ingreppet här på mottagningen, säger sjuksköterska Elvina Kannerling.

MOP-grupp bildad

Martina Ekeroth Wikander, Elvina Kannerling och undersköterskorna Annelie Wilhelmsson och Isabelle Fröberg utgör den grupp som utför mottagningsoperationer, MOP, tillsammans med specialistläkare. 

Det kan till exempel handla om att ta ut eller sätta in en spiral, att med kamera undersöka polyper i livmodern eller att ta bort cellförändringar på livmodertappen.

– Det kan också handla om rädsla inför att ta ett cellprov eller smärta i underlivet som gör att en ordinarie gynundersökning blir jobbig, säger Martina Ekeroth Wikander.

– Tidigare har det inneburit tid på operation och en kort tids sövning för ett ingrepp som tar några minuter. Nu ska vi istället kunna utföra mindre ingrepp på vår egen mottagning. Vi lägger en lokalbedövning och sedan styr patienten själv sederingen. Våra narkosläkare har satt upp strikta kriterier för vilka patienter detta passar, utifrån bland annat typ av ingrepp, ålder och BMI, berättar Eva Lis Råsberg, överläkare på kvinnokliniken på Höglandssjukhuset.

Patienten behöver inte sövas

Den här metoden har flera fördelar.

– Vi behöver inte boka in tid på operationsavdelningen och patienten behöver inte sövas. Patienten kommer in på vår egen operationssal, får en nål, bedövning och kan sedan gå hem efter kanske 30 minuters observation, eftersom sederingen snabbt går ur kroppen, säger Eva Lis Råsberg.

Arbetsmetoden har stor patientsäkerhet.

– Patienten kan bara trycka fram en maximal förutbestämd dos och kan inte överdosera. Blir man för trött och dåsig så trycker man heller inte mer, säger Eva Lis Råsberg.

Tekniken är inte ny. Den används till exempel vid endoskopiska undersökningar och på operationsavdelningar sedan tidigare. Men för kvinnoklinikerna är det ett nytt arbetssätt. Därför har de fyra på MOP fått gå bredvid på operationsavdelningen för att lära sig tekniken, kraven på sterilitet, med mera, en fortbildning där de blivit mycket väl mottagna, förklarar de.

Räknar med tidsvinst

– Det är en del jobb att skapa ett nytt arbetssätt. Men vi räknar med att vi får tillbaka det i form av bland annat tidsvinst, säger Eva Lis Råsberg.

För medarbetarna handlar det om att ta emot patienter i ett nytt flöde.

– Det känns roligt att blanda arbetsuppgifter och ibland göra något annat. Samtidigt är det förstås ett ansvar att det ska fungera som tänkt, säger Annelie Wilhelmsson.

Att hitta en lämplig lokal har också varit en utmaning.

Minska behovet av operationsresurser

– Det handlar om att ha en lokal som uppfyller kraven på sterilitet, luftflöden med mera. Vi har hittills hunnit sätta upp arbetsmetoden och genomfört några operationsdagar, men tänker oss att öka volymen, vilket också är bra för våra utbildningsläkare, säger Eva Lis Råsberg.

Inför hösten är nu operationsdagar inbokade, en dag varannan vecka ungefär, då fyra-fem patienter kan tas emot per dag.

Länets tre kvinnokliniker har kommit lite olika långt. Medarbetarna på Höglandssjukhuset gjorde studiebesök hos kollegorna på kvinnokliniken i Värnamo inför starten.

”Utöka teamet på sikt”

– Det här arbetssättet har kommit för att stanna. Men vi behöver på sikt utöka teamet med fler medarbetare för att göra det mindre sårbart om någon är borta, säger Martina Ekeroth Wikander.

Det nya arbetssättet har en tydlig koppling till ”uppskjuten vård”.

– Sommaren 2021 började vi titta på vilka ingrepp som passade för detta för att se hur vi skulle kunna avlasta sjukhusets operationsresurser mot bakgrund av den vård och de operationer som är uppskjutna. Erfarenheten sedan tidigare är att den här arbetsmetoden fungerar väldigt bra, säger Eva Lis Råsberg.

MIKAEL BERGSTRÖM  

Olika insatser minskade köerna till kvinnokliniken

Korrekt operationsanmälan, uppföljning att patienten kan opereras och direkta insatser vid toppbelastningar. Genom en rad åtgärder har kvinnokliniken på Höglandssjukhuset kommit tillrätta med sin operationskö och även tidvis haft resurser att hjälpa vårdgrannar.

– Vi har jobbat med att optimera operationsplaneringen, något vi arbetar med totalt inom kirurgisk vård. Många bäckar små ger resultat, sammanfattar Catarina Notelid Claus, verksamhetschef för kvinnokliniken.

Ett första steg var att klinikens operationsplanerare gick igenom alla rutiner med kollegorna på operationsavdelningen för att förtydliga en del roller och uppgifter och skapa så smart operationsplanering som möjligt.

Genomgång av operationsanmälan

– Vi har också haft undervisning igen med vår läkargrupp så att den operationsanmälan som gör fylls i korrekt. Annars kan det bli merarbete både hos oss och på operation, säger Catarina Notelid Claus.

Operationsflödet har analyserats.

– Vi har till exempel tittat på planerat kejsarsnitt och hela flödet från det att en kvinna kommer till förlossningen och sedan operationssal och eftervården. Det handlar om att prata ihop sig så att man vet vad den andra gör. Dessutom tittar vi på de avvikelser som sker när en operation inte startar i tid och minskar bytestiderna mellan operationer så mycket som möjligt.

Noggrann information till patienterna

Man har också sett över rutinerna för information till patienterna.

– Det är viktigt att patienten är väl förberedd. Att patienten är införstådd med ingreppet och vet om vilka läkemedel som ska tas – eller inte tas. Våra sköterskor på mottagningen ringer också upp alla patienter tre dagar innan operation för att kolla förkylning eller liknande. Det har vi gjort under pandemin, men fortsätter med, för det är ett vinnande koncept. Är de förkylda hinner vi boka in en annan patient, och har de frågor inför operationen kan de få svar på dem. Att ha frågor om till exempel läkemedel på operationsdagens morgon är försent och kan leda till att en operation behöver skjutas upp, säger hon.

Tillgängligheten mäts varje vecka

En annan insats är att mäta tillgängligheten – varje vecka.

– Får man siffror på en lista så blir det tydligt för alla och alla blir delaktiga. Vi tittar på vår totala kö av väntande till både operationer och mottagning och hur många som väntar av olika skäl. Vissa undersökningar får vi inte ha kö på, och om det antalet ökar måste vi kanske ta in extra resurs och sätta upp fler tider eller omfördela. På det här sättet får vi snabbt signal så att ingen kö byggs upp. Inte en enda mottagningstid får gå till spillo, säger Catarina Notelid Claus.

Kvinnokliniken på Höglandssjukhuset är en av de opererande klinikerna som bokar in sig på operationsavdelningen.

KPS påverkar operationsutrymmet

– Vi har en viss kvot av tider på operation. Den kapacitet- och produktionsstyrning, KPS, som vi infört innebär att de kliniker som har stor kö får mer tid på operation. I våras hade vi väldigt kort kö, vi hade jobbat ifatt bra. Däremot var kön längre i Värnamo och Jönköping, och då fick de tid på operationsavdelningen här på Höglandssjukhuset. Vi jobbar jättemycket tillsammans över länet, säger hon.

Samarbetet sker även inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Bland annat har kvinnokliniken genomfört ett antal operationer av patienter från Östergötland. Det har då handlat om steriliseringar, som haft låg prioritet under pandemin.

– Jag tänker att vi fortsätter med detta i höst igen. Samarbetet fungerar jättebra och det är inget konstigt att vi hjälps åt med operationer. Vi samarbetar i grupp med bland annat förlossningsansvariga inom Sydöstra sjukvårdsområdet sedan länge, säger hon.

MIKAEL BERGSTRÖM

Läs mer:

Så kortar vården väntetiderna: Samarbeten och nya arbetssätt för att korta köer

Grön laser och ändrade arbetssätt på urologen minskade väntetider

När behovet får styra minskar väntetiderna

Operationsplanering: Inte en enda operationstid får stå oanvänd

Region Jönköpings län hjälper grannlän med avancerad röntgenundersökning