Margit vill se trestegssamtal för närstående efter suicidförsök

Margit vill se trestegssamtal för närstående efter suicidförsök

En kvinna sitter på en trädgårdskant
Margit Ferm, Jönköping, har i sin utbildning ”kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd” på Jönköping Academy fokuserat på trestegssamtal för närstående i samband med att en patient skrivs in i slutenvården efter suicidförsök. Hon konstaterar att trestegssamtal är en viktig suicidpreventiv insats som bland annat ger närstående större delaktighet och ökar kunskapen och tryggheten. Foto: Johan W Avby

Efter ett suicidförsök finns det många känslor av misslyckande, skam och skuld att bearbeta – för den enskilde och för närstående. Här har ett strukturerat samtal i tre steg stor betydelse, konstaterar Margit Ferm i Jönköping. Under våren 2020 har hon skrivit en masteruppsats om trestegssamtal ur perspektivet anhöriga/närstående utifrån ett samarbete med psykiatriska kliniken Höglandet.

– Ofta är det fokus på de efterlevande efter suicid, men jag vill också se mer stöd till närstående efter suicidförsök, för där finns det en kunskapslucka. Det visar sig att trestegssamtal fungerar väldigt bra och gör det lättare att börja samtala om patientens och närståendes livssituation, säger Margit Ferm.

Hon har under många år engagerat sig i närståendeperspektivet, utifrån sin egen erfarenhet som anhörig och har bland annat tidigare varit förbundsordförande för SPES, Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd.

– I början på 1990-talet upptäckte jag att det fattades mycket kunskap inom det suicidpreventiva området.

Läst masterutbildning

De senaste tre åren har hon läst masterutbildningen ”kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd” på Jönköping Academy (Jönköping University) och skrivit sin uppsats ”trestegssamtal med närstående till suicidala personer – ett angeläget förbättringsarbete”.

– Utbildningen fungerade väldigt bra. Vi var sju i min lärgrupp och fick en stor sammanhållning där vi stöttade varandra. Vi har lärt oss väldigt mycket av varandra, bland annat om hur samhället fungerar, säger Margit Ferm som med sina 81 år var betydligt äldre än sina studiekamrater – den äldsta deltagaren någonsin.

”Barnbarnet triggade mig”

Tanken på utbildningen hade grott länge.

– Men det är en stor insats och man måste då skala bort något annat. Men mitt äldsta barnbarn Alexander triggade mig att börja läsa när han själv var klar med sin utbildning, berättar hon.

Margit Ferm konstaterar att antalet självmord i Sverige, cirka 1500 per år, har legat ganska konstant under många år. Detta trots att riksdagen 2008 tog beslut om en nollvision likt den som finns för trafiken.

– De allvarliga suicidförsöken är omkring tio gånger så många, vilket kan beröra så många som 800 000 närstående varje år, ytterligare tio gånger på många har tankar om att ta sitt liv. 2015 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna arbetet, tyvärr i princip utan extra resurser, säger hon.

Samarbete med psykiatriska kliniken Höglandet

Genom sitt engagemang i brukar- och intresseorganisationer har Margit Ferm genom åren haft samarbete med psykiatriska kliniken Höglandet.

– Jag har verkligen uppskattat det samarbete som jag haft och har med psykiatriska kliniken, säger hon.

Klinikens slutenvård har de senaste åren utvecklat ett arbetssätt med samtal i tre steg för patienter som skrivs in efter suicidförsök. Kliniken har även genomfört ett projektarbete där samtalsmodellen också har erbjudits till närstående.

Trestegssamtal har jämförts

I en studie har trestegssamtal jämförts med gängse samtalsrutin, ett arbete som Margit Ferm har följt och deltagit i inom ramen för sin utbildning - där ett förbättringsarbete ingår.

– Trestegssamtalen med närstående handlar om vad som hände dagen innan, under dagen och dagen efter suicidförsöket. Hur mycket kontakt de hade, vad de märkte, vad som kunde vara utlösande faktor, med mera. Individen befinner sig i en ohanterlig livssituation och behöver hjälp och stöd, liksom närstående. Det är ett trauma för båda parter. Samtidigt har de gått igenom samma sorts frågor i trestegssamtalen och kan hänvisa till dem när de sedan talar med varandra, säger Margit Ferm.

”Ger en helhetsbild”

Hon ser stora fördelar i att det är omvårdnadspersonal som håller trestegssamtalen med både patienten och de närstående.

– Det ger en helhetsbild, och vi har sett i vår utvärdering att närstående är väldigt tacksamma och känner sig mer delaktiga, får ökad kunskap och ökad trygghet. Det är viktigt att samtalen hålls tidigt eftersom det så kallade tillgänglighetsfönstret är öppet cirka 48 timmar. Sedan trappas tron på att få hjälp av, säger hon.

Margit Ferm tror att trestegssamtal kan ha stor betydelse i det suicidpreventiva arbetet.

”Mer samarbete vården, patienten och närstående”

– Det tar mer tid än det traditionella samtalet, men det ger mer kunskap för att hamna rätt i behandling av patienten. Det leder också till ökat samarbete mellan vården, patienten och närstående. Den som gör ett suicidförsök har öppnat den förbjudna dörren och då är det större risk att upprepa. Därför är det viktigt att fånga upp och prata om det på ett strukturerat sätt tidigt, säger Margit Ferm och konstaterar samtidigt att fördelarna med att inkludera närstående i vård, behandling och prevention är något som behöver studeras ytterligare.

Mer fakta/suicid

Under 2019 avled 1588 personer i Sverige i suicid (självmord), varav 1078 män och 510 kvinnor. I statistiken ingår också de dödsfall (cirka 20 procent) där det finns en osäkerhet kring om suicid är orsaken. I åldersgrupperna 25-44 år inträffade 498 suicid (331 män och 167 kvinnor) i åldersgruppen 45-64 år 525 suicidfall (346 män och 179 kvinnor).

Källa:
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska Institutet

Läs mer:

 1177.se, sök på självmord

 

  • Region Jönköpings län - Nyheter och pressmeddeland
  • Folkhälsa och sjukvård