Arbetsterapeuten: Hjälpmedel viktiga för att få ett fungerade vardagsliv efter covidsjukdom

Arbetsterapeuten: Hjälpmedel viktiga för att få ett fungerade vardagsliv efter covidsjukdom

En vårdklädd kvinna står och håller i en rullstol i ett vårdrum
Arbetsterapeut Kajsa Nyberg arbetar normalt med patienter på geriatriska akutvårdsavdelningen. Men våren 2020 har fokus varit på rehabilitering av covidpatienter, en grupp som generellt behövt olika hjälpmedel och träning för att få tillbaka sin förmåga att fungera i vardagen. Foto: Mikael Bergström
En vårdklädd kvinna står och håller i en rullstol i ett vårdrumPorträtt av en kvinna i blå vårdkläder

Den som varit allvarligt sjuk i covid-19 kan behöva en rad hjälpmedel i sin rehabilitering och för att klara vardagen hemma. För arbetsterapeuterna handlar det om att bedöma patientens förmåga till aktivitet och behov av olika hjälpmedel.

– De patienter som varit allvarligt sjuka och vårdats i intensivvård är väldigt muskelsvaga. De behöver hjälp för att till exempel orka äta och orka sitta upp. Sjukgymnastens roll är att ”väcka liv” i muskulaturen i kroppen, medan mitt bidrag till exempel kan vara att patienten får en lyftsele som fungerar bra och en rullstol som är bra och går att halvligga i, säger Kajsa Nyberg, arbetsterapeut på rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov.

Tätt samarbete

Sjukgymnast och arbetsterapeut arbetar ofta tätt tillsammans.

– Jag kan då se när det till exempel är dags för den första ADL-träningen, som att försöka göra aktivitetsmoment sittande i rullstolen, till exempel tvätta sig själv i ansiktet, borsta tänderna eller dricka och äta lite själv. Patienten orkar kanske en eller två gånger, men är sedan helt slut. Här kan det behövas olika hjälpmedel som mugg med dubbla handtag och piplock, sugrör för att inte tippa glaset och bestick med tjockare grepp. Jag kan också bedöma hjälpmedelsbehov som rullstol, lyftsele, glidlakan eller tryckavlastande dyna på grund av trycksår. Sedan är det förstås viktigt att följa upp förändrat hjälpmedelsbehov i takt med att patienten återhämtar sina krafter, säger Kajsa Nyberg. Rehabiliteringen kan i vissa fall gå snabbt. En patient som inleder sin träning i en komfortrullstol kan efter några veckor, i enstaka fall bara några dagar, ta sig runt med rollator.

”Identifiera aktivitetsförmågan”

Även de sjukhusvårdade patienter som inte behövt intensivvård, behöver ofta insatser från arbetsterapeut.

– Då handlar det mycket om att identifiera hur mycket aktivitetsförmågan har påverkats av covid-19. Det kan finnas svårigheter kvar när patienten kommer hem som blir en överraskning. Patienten har kanske en påverkad andning, är kraftlös och svag och orkar inte lika mycket som tidigare, men ska ändå fixa allt i vardagen. Här handlar det om att uppmärksamma både patienten och vårdteamet på att det kan finnas vardagsproblematik som behöver lösas.

Efter tiden på vårdavdelning kan nästa steg i rehabiliteringen bli rehabiliteringsmedicinska kliniken, rehabiliteringsinsatser i hemmet eller kommunalt korttidsboende.

Bedömning av fortsatta insatser

– Då blir min roll att överrapportera patientens nuvarande aktivitetsförmåga och min bedömning av fortsatta insatser, såsom hjälpmedel, hjälpmedelsrådgivning och träning i aktivitet, säger Kajsa Nyberg.

Arbetsterapeuternas roll har handlat mycket om insatser i den första mer akuta fasen av sjukdomen när patienten vårdas på covidavdelning eller infektionsklinik och det behövs löpande bedömning av patientens förutsättningar för att klara sig hemma på sikt.

– Jag tittar på deras aktivitetsförmåga och bedömer om det finns en försämring jämfört med innan de blev sjuka som behöver åtgärdas med till exempel hemtjänstinsatser eller hjälpmedel.

Covid-19 som sekundär sjukdom

Kajsa Nyberg konstaterar att det finns stor variation i gruppen covidpatienter.

– Hur svårt sjuk en patient blir varierar stort. Det kan komma in äldre patienter, som inte alls blir så sjuka som man kan tro, eller patienter som kommer in på grund av annan sjukdom som måste behandlas, till exempel ortopediskt problem, men också har en underliggande covidsjukdom som de inte är särskilt påverkade av, förklarar Kajsa Nyberg.

Patienten sätter upp mål

– Vi jobbar med att låta patienten hitta tillbaka till sig själv och ha olika mål, som till exempel att ta sig ur sängen själv. Nytt för mig var bland annat den muskelsvaghet som fanns hos patienterna efter intensivvård, men även hur patientens kognitiva förmåga var påverkad, men bristande insikt och nedsatt minne.

För Kajsa Nyberg och hennes kollegor blev det en annorlunda vår med helgarbete och stor insats för covidpatienterna.

– Det har varit mycket teamarbete kring de patienter som haft intensivvård och mycket samarbete mellan olika kliniker. Jag har lärt mig mycket av den här patientgruppen, säger hon.