Kurator: Psykosocialt stöd kan behövas för både patient och närstående

Kurator: Psykosocialt stöd kan behövas för både patient och närstående

Porträtt av en kvinna i brun tröja
Som kurator på infektionskliniken arbetar Annica Lindén med psykosociala insatser och stöttar patienter som är svårt sjuka i covid-19 och deras närstående under vårdtiden.

Såväl patienter som vårdats för covid-19, som deras anhöriga eller närstående, kan behöva psykosocialt stöd för att bearbeta sin vårdtid, en insats som kuratorer står för.

– Det kan vara patienten själv som begär en kontakt, eller vårdpersonal som uppmärksammar mig på att en patient behöver stöd, säger Annica Lindén, kurator på rehabiliteringscentrum.

Hennes tjänst är på infektionskliniken, där hon under våren fått kontakt med patienter som vårdats för covid-19. Den första tiden arbetade hon tillsammans med en kollega, då det var stor tillströmning av patienter.

Snabbt förlopp från fullt frisk

– Det handlar om ett psykosocialt behandlingsarbete utifrån en helhetssyn på patienten. Sjukdomen covid-19 kan inverka på många delar av livet.  Patienten kan ha gått från fullt frisk till livshotade sjuk väldigt snabbt, och det tar tid att ta in. Patienten kan då vara i behov av krisstöd, att sätta ord på det som hänt och få möjlighet att ventilera sina tankar och känslor, vilket är till hjälp i bearbetningen, säger Annica Lindén.

De patienter som vårdats i respirator i intensivvård kan efteråt ha mardrömmar, skrämmande ”syner” och fragmentariska minnesbilder som de ofta behöver hjälp med att sortera och samtala om.

Hjälp sortera minnesbilder

– En del tycker inte att de känner igen sig själv, vilket är skrämmande och bär på en oro över sitt framtida hälsotillstånd Det kan då vara till god hjälp att veta att andra gått igenom samma fas och att besvären ofta klingar av med tiden, säger Annica Lindén.

Kontakt med anhöriga eller andra närstående är också viktigt om det handlar om en patient som har lång vårdtid.

Hjälper till att prioritera

– Som anhörig hamnar man också i en kris och behöver bearbeta det inträffade. Man drar ofta ett tungt lass för hem och familj. I den akuta fasen kan det vara svårt att prioritera. Vi försöker därför tillsammans reda ut vad som behöver göras nu och vad som kan vänta. Samtalen kan också handla om oro för barnen och hur man talar med dem om svår sjukdom.

Hennes insats som kurator kan också innebära en rad praktiska uppgifter som till exempel kontakt med olika myndigheter, som försäkringskassan eller socialtjänst och hjälp med ansökan om närståendepenning, frågor kring ekonomi eller hjälpbehov i hemmet.

Svårare ha kontakt

Samtidigt försvårar förstås en sjukdom som covid-19 möjligheten för patienten och anhöriga att ha kontakt.

– Normalt sett är stödet från närstående en viktig del i patientens återhämtning. Att trösta och stötta har nu skett framför allt via telefon eller skype. Man kan också stå ute och prata genom ett fönster. Isoleringen upplevs av både patienter och anhöriga som psykiskt påfrestande.

Efter utskrivning har Annica Lindén ofta ett uppföljande samtal. Om patienten önskar fortsatt samtalsstöd sker en överrapportering till kurator i primärvården.

– I några enstaka fall med speciella omständigheter har jag haft fortsatt samtalskontakt under några månader. Glädjande nog mår många patienter betydligt bättre sedan de fått komma hem till sin egen miljö, säger Annica Lindén.