Logoped: Covidpatienter behöver träna röst och sväljning

Logoped: Covidpatienter behöver träna röst och sväljning

Porträtt av en kvinna med blåa vårdkläder
Logoped Emma Bäckeper konstaterar att problem med rösten och förmågan att svälja är vanligt för de patienter som sjukhusvårdats för covid-19. Här kan hon hjälpa till med träningsprogram.

Problem med rösten och förmågan att svälja är vanligt hos de patienter som sjukhusvårdats för covid-19. Träningen tillbaka till normal funktion igen står logopederna för.

– De patienter som varit intuberade har då haft en tub mellan stämbanden och ner genom svalget. Bukläge har varit gynnande i covidvården, men det har då krävts högre lufttryck i tubens kuff, vilket kan påverka rösten och sväljförmågan. De är ofta väldigt hämmade och trötta och det kan vara jobbigt att få igång rösten och sväljförmågan, säger Emma Bäckeper, logoped på rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov.

Våren 2019 gick hon en vidareutbildning i ”logopediska insatser vid trakeostomi” (öppning i halsen), något som hon haft stor nytta av i behandlingen av covidpatienter.

Problem med röst och sväljning

Den som varit svårt sjuk i covid-19 och blivit intuberad och fått trakeostomi har större risk för problem med röst och sväljning efteråt.

– ”Tracken” påverkar luftflödet för ätande och sväljande. Om patienten orkar kan man använda en ”track” med separat ventil för tal. I värsta fall kan en patient som varit svårt sjuk få stambandsförlamning, men den kan vara tillfällig och återgå spontant, förklarar Emma Bäckeper.

För henne som logoped handlar det om att skapa ett träningsprogram för patienten.

Övningar för sväljmuskulaturen

– Vi gör en test av sväljförmågan och gör sedan en måltidsbedömning där vi bestämmer vilka konsistenser av mat som patienten klarar. Det handlar om både säkerhet och effektivitet kring sväljningen. Det är viktigt att vi frågar vad patienten är sugen på, vad som är lättast att äta och motiverar att till exempel dricka näringsdryck. Vi har olika övningar för att stärka sväljmuskulaturen och det är viktigt att börja träningen så fort patienten orkar efter IVA-vården.

Parallellt har patienten andningsträning, något som också gynnar träningen av sväljning och röst.

– Det är viktigt att de kan hosta och på det sättet göra rent i luftvägarna, säger hon.

Framgångsrik behandling

När en patient lämnar sjukhusvården lämnas också ansvaret för logopedinsatser över till kollegor, till exempel på rehabiliteringsmedicinska kliniken. Erfarenheten hittills är att problemen med röst och sväljning går bra att behandla.

– Många har blivit näst intill återställda, men orkar kanske inte med de mest tuggkrävande konsistenserna. Men på sikt hoppas vi att de allra flesta ska få tillbaka full förmåga.

Skillnad mellan patientgrupper

Emma Bäckeper arbetar ofta med patienter som drabbats av stroke eller neurologiska svårigheter och hon konstaterar att det skiljer en del mellan dessa grupper och covidpatienter.

– För covidpatienterna hänger återhämtningen ihop med hur övriga kroppen återhämtar sig. När krafterna börjar återvända och de får energi går även återhämtningen av röst och sväljning snabbare, förklarar hon.

Den patient som vårdas i intensivvård med trekaotomi har ofta en så stor lungpåverkan att det inte finns någon ork att kommunicera med tal. Samtidigt har ibland sjukdomen haft ett hastigt förlopp.

Bildstöd för kommunikation

– För den gruppen har vi utvecklat ett bildstöd för en rad basala saker. Det kan handla om allt ifrån att patienten kan fråga om coronaviruset till att be om vatten. Genom bilderna kan patienten peka, vilket underlättar också för den som talar ett annat språk, säger Emma Bäckeper.

Fotnot: Program för att träna rösten och sväljförmågan finns också på 1177.se, vilket ger möjlighet till träning även för de som inte behövt sjukhusvård.

1177.se: Egenvård och rehabilitering efter covid-19