Nationell studie undersöker samband mellan genetik och kariesutveckling – Jönköpingspatienter deltar

Nationell studie undersöker samband mellan genetik och kariesutveckling – Jönköpingspatienter deltar

Fyra tandläkare står i ett behandlingsrum och ler in i kameran.
Ingår i forskningsteamet gör bland annat Hanna Surac, tandläkare på Varberg Folktandvård, och Nicklas Strömberg, professor vid Umeå universitet. Här tillsammans med Rune Lindsten, docent och klinikchef, och Eva Josefsson, övertandläkare och fil. Dr vid avdelningen för ortodonti i Jönköping. Foto: Ulf Mårtensson

Är det våra gener som avgör varför vissa människor får återkommande karies lättare andra? Det undersöker nu ett forskningsteam i en större nationell studie. Deltar i studien gör patienter vid avdelningen för ortodonti. ”Med studien vill vi bättre kunna förstå hur kariessjukdomar startar för att kunna sätta in preventionen tidigare” säger Nicklas Strömberg, professor vid Umeå universitet.

Idag är de allra flesta människor i Sverige friska från karies. En viktig anledning till detta är att det finns en utbredd kunskap om den egna munhygienens betydelse och på vilket sätt småätande påverkar tandhälsan negativt. Det menar professor Nicklas Strömberg och beskriver samtidigt att det trots detta finns en grupp människor som återkommande får karies – ungefär 10-15 procent av Sveriges befolkning. Tillsammans med docent Anna Westerlund driver Nicklas Strömberg nu en nationell studie om kariesutveckling vid Umeå universitet, som undersöker om vår genetiska sammansättning påverkar utvecklingen av karies. 

- På patienter med återkommande karies har vi sett att orsaken inte enbart beror på hur patienten borstar tänderna eller vad hen äter, utan att det är salivens kvalité som påverkar tandhälsan. Alltså hänger det samman med patientens genetik. Då utvecklas kariessjukdom relativt oberoende, säger Nicklas Strömberg och fortsätter:

- Med hjälp av genetiska tester som vi utvärderar kan vi placera patienten i rätt klass och lättare förstå patientens behov. På så sätt ska studien visa om det räcker med egenvård eller om vi måste intensifiera kariesprevention innan skadorna uppstår. I studien undersöker vi patienter med tandställning eftersom den förhindrar salivflödet. Ortodonti är en väldigt intressant modell för att kunna förstå karies- och inflammationsutvecklingen.

Styrka i att samarbeta mellan regioner och universitet

Just denna dag befinner sig Nicklas på avdelningen för ortodonti i Jönköping. Med honom från forskningsteamet är Hanna Surac och Haris Isic, tandläkare och forskningsansvariga på Varberg Folktandvård respektive Alingsås Folktandvård. 

- Vi samlar in data från patienter på kliniker över hela landet. Jönköping har en lång tradition av akademisk tandvård, så valet var enkelt att involvera avdelningen för ortodonti i Jönköping i studien. Totalt är vi nog över 50 personer som är inblandade i studien på ett eller annat sätt.

Rune Lindsten, docent och klinikchef på avdelningen för ortodonti i Jönköping, tycker det är självklart att Odontologiska Institutionen ska bidra till forskning när möjligheten ges. 

- För att forskningen ska bli bra krävs det att vi samarbetar kring både kunskap och datainsamling. I Sverige har vi möjligheten att samarbeta i kliniska studier, det är en styrka och något vi ska vara stolta över. För att göra svensk tandvård så effektiv som möjligt behöver vi väva samman både universitet och regioner i hela landet.

Jönköpingspatienter deltar i studien

I studien deltar patienter vid avdelningen för ortodonti i Jönköping. De patienter som har samtyckt till att bidra med forskningsdata i studien kallas på vanliga behandlingar en gång i månaden. När de är färdigbehandlade undersöks hur mycket karies som utvecklats och om det skiljer sig mellan grupperna som patienterna har klassats i. Eva Josefsson övertandläkare och fil. Dr vid avdelningen är den som organiserar mycket av samarbetet som krävs för att en sådan här studie ska kunna genomföras. Erik Frilund och Isabell Hansson tjänstgör som ST-tandläkare på avdelningen för ortodonti och genomför behandling på de av sina patienter som ingår i studien. De är båda eniga om att uppdraget är viktigt.

- Det känns spännande att vara en del av en så stor nationell studie och kunna bidra till forskningen. Om det här kan leda till något som förklarar karies bättre så är det fantastiskt, menar Isabell och får medhåll av Erik:

- Jag är nyfiken på att få ta del av resultatet. Vilka kommer att få karies? Vilka kommer inte? Och vad kan det bero på? Det är ett problem vi har inom tandreglering. Det ska bli spännande att få reda på om det finns en genetisk komponent i det hela.

Att upptäcka karies tidigt

Professor Nicklas Strömberg förklarar att studien pågår ungefär i tre till fyra år och att den går i linje med den forskningstradition vi har i Sverige - att jobba för en förebyggande tandvård. Han hoppas på sikt att studien ska leda till effektivare behandlingsmetoder.

- Jag hoppas att studien ska visa att det lönar sig om vi kan diagnostisera patienterna i rätt klass och på så sätt kunna sätta in preventionen tidigt. Då får vi bättre effekt av de metoder som finns idag. Vi vill förstå hur sjukdomar startar, inte hur de fortsätter eller utvecklar sig i slutskedet. När vi normalt studerar karies tittar vi i backspegeln. Och det är väldigt sent, avslutar Nicklas.