Ny vetenskaplig artikel tittar på effekten av användningen av kobolt/krom vid oral protetik

Ny vetenskaplig artikel tittar på effekten av användningen av kobolt/krom vid oral protetik

En kvinna som tittar på en tandbrygga via ett glasögonmikroskop. Hon håller tandbryggan i ena handen.
Maria Kassapidous forskning om användningen av kobolt/krom vid oral protetik går vidare. Nyligen publicerade hon en vetenskaplig artikel i tidskriften "Dental Materials". Foto: Sofie Jarl

Vilka andra typer av material än guld och titan går använda för att bygga protetik på tänder och implantat? Kan en oädel legering som består av kobolt-krom vara ett alternativ? Och hur påverkar ett sådant material kroppen? Den frågan forskar Maria Kassapidou, övertandläkare i oral protetik vid Odontologiska Institutionen, kring.

Projektet består av fyra delstudier och nyligen publicerade Maria Kassapidou en artikel i den vetenskapliga tidskriften ”Dental Materials”. Artikeln medverkade i novemberupplagan och beskriver projektets andra delstudie – med titeln ”Cobalt-chromium alloys fabricated with four different techniques: Ion release, toxicity of released elements and surface roughness”.

– Grundfrågan rör att vi idag använder vissa material som vi inte vet så mycket om. Patientmedvetandet kring material växer samtidigt som vi inom tandvården har ett ansvar för de material vi använder och lämnar ut, berättar Maria Kassapidou.

Som titeln på artikeln skvallrar om har Maria med sina kollegor tittat närmare på hur stor jonutsöndringen är i olika framställningar av legeringen. Jonutsöndring är något som man i dagsläget inte vet om det finns negativa biologiska aspekter på.

Tittat på fyra olika framställningstekniker

Forskning har dock visat på höjda halter av metalljoner hos patienter med ortopediska höftledsimplantat av kobolt-krom och titan. Ökade halter hos dessa patienter har nämnts kunna påverka höftledsimplantatets livslängd.

– Vi har nu tittat på fyra olika framställningstekniker, både moderna och traditionella tekniker, för kobolt-krom och undersökt jonutsöndringen i labbstudier. Det går att se ytterst små skillnader på de olika framställningsteknikerna, över tid och beroende på pH-värde. Utöver detta, kunde vi även se mindre jonutsöndring vid kombination av olika material. Ett exempel på en klinisk situation när detta sker är vid implantatbehandling, där titanimplantaten kombineras med olika material på broarna, säger Maria Kassapidou och fortsätter:

– Det är viktigt att betona att det just är labbstudier än så länge. Det betyder inte att man kan tillämpa den här kunskapen direkt i kliniska miljöer. Vi behöver gå vidare med mer forskning och kliniska studier.

Men varför ens se över andra metaller som alternativ?

– Guld har använts väldigt länge inom tandvården. Det anses vara ett vävnadsvänligt material men dyrt. Titan är ett annat sådant ämne – men det har visat sig binda dåligt med porslin och skapar problem i den kliniska vardagen. Därför tittar vi på alternativa lösningar. Kobolt/krom har använts i andra länder medan vi i Sverige har varit mer avvaktande.

Inflammationssvar och mekanik

Studien har genomförts i samarbete med Göteborgs universitet och Nordiska institutet för odontologiska material (NIOM) där Maria gästforskat under ett antal månader.

Samtidigt som artikeln från delarbete två precis publicerats berättar Maria Kassapidou att delarbete tre, som fokuserar på mekaniska egenskaper, är avslutat och att delarbete fyra nu förbereds.

– Den fjärde delen tittar på inflammationssvar i form av cytokiner (små signalmolekyler) från celler som exponerats av de olika materialen. Men där befinner vi oss ännu på insamlingsstadiet.

Artikeln är också en del av Maria Kassapidous avhandlingsarbete. Hennes disputation planeras äga rum vid Göteborgs universitet i mitten av december 2021.

Läs den vetenskapliga artikeln i Dental Materials här.

Läs mer om Marias forskning vid Odontologiska Institutionen här.

Daniel Windre