Ett gemensamt språk öppnar dörrar

En grupp kvinnor studerar runt ett bord
Läraren Eva-Lotta Svensson (stående) går igenom ordförståelse med gruppen. Vad betyder till exempel tveksam, latmask, frigjord eller övergångsperiod, frågar hon deltagarna. Foto: Mikael Bergström
En grupp kvinnor studerar runt ett bordTvå kvinnor står i ett förråd på städ och går igenom scheman.

På närservice, Värnamo sjukhus, har många medarbetare inom städ ursprung från andra länder. Som en del i integrationen och Region Jönköpings läns arbete med Agenda 2030 deltar ett tiotal medarbetare i satsningen Språka, med utbildning i svenska en dag i veckan under två terminer för en ökad delaktighet i arbetslivet.

– Vi lär oss svenska ord, och om svenska traditioner vid jul, nyår, midsommar, kräftfest eller älgjakt. Vi har en jättebra lärare som vill att vi ska lära oss så mycket som möjligt genom att prata och läsa. Innan jul bildade vi också en kör och övade in Mikael Wiehes ”Det här är ditt land, det här är mitt land”, som vi framförde för våra gruppledare, säger Nermina Zukic.

Svenska det gemensamma språket

Tillsammans med sina andra utlandsfödda kollegor representerar hon en rad olika språk, som albanska, filippinska, spanska, kroatiska, bosniska och urdu.

Men i arbetet inom städ på närservice Värnamo sjukhus är det svenska som är det gemensamma språket och som de behöver träna på, både för att kunna delta i samtalen på arbetsplatsträffar och för att tillgodogöra sig instruktioner i arbetet.

Ordförståelse och läsövningar

Därför innehåller kursdagarna en stor blandning av ordförståelse, läsövningar, föreläsningar och genomgångar av regler och rättigheter och diskussioner i många ämnen.

– Den här kursen handlar om språkutveckling. Vi försöker få in det svenska språket på alla möjliga sätt och olika ämnen genom att prata, läsa och lyssna. Vi jobbar med glosor, men också mycket med konsonanter och vokaler, för jag vill att deltagarna ska tala tydligt, säger läraren Eva-Lotta Svensson.

Detta är ett exempel på hur Region Jönköpings län arbetar med den sociala dimensionen i Agenda 2030, med insatser för medarbetare på olika nivåer.

– Vårt fokus är att det ska vara lätt för en verksamhet att bli socialt hållbar. Vi tränar oss i att vara ett team om social hållbarhet, för att ge verksamheterna stöd i ett strukturerat arbete i de frågor som är mest relevanta för just den verksamheten, säger Jesper Ekberg, folkhälsochef i Region Jönköpings län.

Tillsammans med HR-direktör Joakim Silva är han ansvarig för programgruppen Agenda 2030:s arbete med den sociala dimensionen, ett arbete som de båda betonar ska tränga ut i den dagliga verksamheten på regionens arbetsplatser.

Både internt och externt arbete

Den sociala dimensionen innebär både ett internt arbete inom Region Jönköpings län, och ett externt arbete som en samhällsaktör, till exempel insatser tillsammans med andra för att förbättra folkhälsan.

Handlingsplan tas fram

Under våren 2019 ska en handlingsplan för det fortsatta arbetet med den sociala dimensionen formuleras, för godkännande av programgruppen.

Målsättningen är ett dokument som så konkret som möjligt både prioriterar och beskriver målsättningen inom olika områden.

– Innehållet ska utgå ifrån regionens budget och verksamhetsplan, helst med mätbara mål. Vi gör redan ett stort arbete, men är ibland dåliga på att visa det, till exempel inom jämställdhet, säger Joakim Silva.

Läs mer:

Ett gemensamt språk öppnar dörrar

Agenda 2030: Socialt fokus på arbetet i Region Jönköpings län