Fotoremisser ger snabb specialistbedömning av hudförändringar

En vårdklädd kvinna står och fotograferar en hudförändring.
Processen med fotoremisser fungerar jättebra, säger Marika Janson, tidigare vårdadministratör på Bankeryds vårdcentral, som var med redan på pilotstadiet när vårdcentralerna fick teknik för att fotografera hudförändringar och skicka fotoremiss till hudkliniken för snabb bedömning. Arkivbild Foto: Mikael Bergström
En vårdklädd kvinna står och fotograferar en hudförändring.En vårdmedarbetare vid datorTvå kvinnor undersöker huden på en rygg

Vårdcentralerna i Jönköpings län kan skicka fotoremisser om misstänkta hudförändringar till hudkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Detta gör att patienten får en snabb specialistbedömning om hudförändringen är ofarlig, behöver undersökas och behandlas vidare hos specialistvården eller kan skäras bort direkt på vårdcentralen. Under 2018 skickades totalt 5 800 så kallade tumörremisser.

Under Euromelanoma-veckan, som inleddes måndag 13 maj, uppmärksammas malignt melanom (hudcancer) och hur viktigt det är att tidigt upptäcka hudförändringar.

Invånare i Jönköpings län som upptäcker hudförändringar ska kontakta sin vårdcentral för närmare undersökning.

Sedan 2017 har länets vårdcentraler utrustning för att ta bilder på misstänkta hudförändringar och skicka så kallad teledermatoskopisk remiss med bilder och alla uppgifter till hudkliniken på Länssjukhuset Ryhov för specialistbedömning.

Många får svar direkt

– Under 2018 fick vi in 5 806 sådana remisser. 2263 av dem kunde vi svara på direkt utan att patienten behövde besöka oss. Ofta kan vi svara på remissen samma dag, säger Christina Sköldmark, en av de hudläkare som bemannar hudklinkens dagliga jour.

Svaret direkt var antingen att det var en ofarlig hudförändring, eller en tumör som kunde åtgärdas direkt på vårdcentralen – vilket ska ske inom en vecka om det är ett misstänkt melanom. Resterade tumörremisser krävde vidare undersökning på hudkliniken.

Införandet av fotoremisser startade hösten 2016, samtidigt som cancerformen malignt melanom fick ett standardiserat vårdförlopp, SVF, för hur processen ska se ut från att välgrundad misstanke uppstår till behandling startar.

Vårdcentralerna får utbildning löpande

– Vi var då ute på vårdcentralerna och genomförde utbildning. Hur bilderna tas är avgörande för möjligheten att sätta diagnos. Vi har också en återkommande utbildning av blivande allmänläkare i hudsjukdomar, där det bland annat ingår hudtumörer, dermatoskopi och bildremittering. Dessutom har vi utbildningar för alla på vårdcentralen som berörs av bildremitteringen, något vi också planerar igen nu i höst, säger Christina Sköldmark.

Inflödet av remisser är stort, som specialremisser eller som vanliga remisser med bifogade bilder. Oavsett utformning får de en snabb bedömning.

Under januari 2018 kom det till exempel in 489 remisser om tumörbedömning, i huvudsak från länets vårdcentraler.

– Vi lägger mycket tid på att bedöma remisser. De som får svar direkt är antingen godartade, eller kan opereras bort på vårdcentral utan vidare undersökning, men 60-70 procent kräver fortsatt utredning eller behandling hos oss, säger Christina Sköldmark.

Tidigare fick vårdcentralerna remittera patienter med tveksamma hudförändringar till hudkliniken. Var det en remiss med låg prioritet kunde väntetiden vara två-tre månader. Med fotoremiss handlar det nu om några dagars väntan på svar från specialistläkare för de fall som kan få ”svar direkt”.

Korta svarstider

– Genom svar direkt får patienterna besked mycket snabbare, vilket är en stor vinst om de är oroliga. De slipper avsätta tid för att komma till oss, och vi kan använda tiden till någon som behöver den bättre. Är det något som istället behöver åtgärdas hos oss fort så ordnar vi en tid snabbt, ofta inom några dagar, vilket ger en trygghet för patienten.

Den snabba specialistbedömningen kan vara avgörande för prognosen för en person med malignt melanom.

– Ju längre man väntar med att söka vård för ett melanom, desto större är risk att cancern sprider sig och blir svårbehandlad, säger Christina Sköldmark.

”Mycket välfungerande process”

Johan Carlsson, utvecklingschef för vårdcentralerna Bra Liv, konstaterar att processen med fotoremisser har blivit mycket välfungerande sedan de första pilottesterna med några få vårdcentraler 2015.

– Det fungerar fantastiskt bra. Ofta söker patienten till vårdcentralen av någon annan orsak, men passar på att fråga om en hudförändring samtidigt. Redan under pilottesterna hittade vi fall av malignt melanom. Alla våra vårdcentraler har likadan utrustning och det finns god kunskap för att använda den. Detta är också ett sätt att förflytta kompetens från sjukhusen till primärvården, eftersom fotoremisserna också bygger upp en kunskap hos allmänspecialisterna. Läkarna upplever det mycket bra att kunna få hjälp från hudkliniken med de hudförändringar som de är osäkra på, säger han.

På Bankeryds vårdcentral sköts fotograferingen av både läkare och vårdadministratörer.

– Jag tycker att fotoremisser fungerar jättebra. Det är ett bra förlopp och patienterna blir nöjda när de får snabbt svar, säger Marika Janson, tidigare vårdadministratör, som var med redan i pilotstadiet.

Allt fler fall upptäcks

Allt fler fall av malignt melanom upptäcks. 2017 fick drygt 4 000 personer i Sverige diagnosen malignt melanom.

– De senaste 20 åren har vårt inflöde av remisser fördubblats, säger Christina Sköldmark.  Det finns olika typer av hudcancer, där melanom är den farligaste. Den kan uppstå var som helst på huden, även om den är lite vanligare på underbenen hos kvinnor och på bålen hos män. Den anses delvis bero på tidigare solbrännskador, men även totala solexponeringen genom livet och solariesolande spelar roll för utvecklingen av melanom. Ungefär samma orsaker ligger bakom basalcellscancer, som är den vanligaste och minst farliga hudcancern, medan det vid skivepitelcancer är den totala solexpositionen som är avgörande. Det märks genom att den är vanligast på den mest solexponerade huden, såsom i ansiktet och urringningen, en kal hjässa, ytteröronen eller underarmarna.

Läs mer om euromelanomveckan:(Extern länk)

 

Fotnot: De tre vanligaste formerna av cancer i huden, malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellcancer, har alla ökat kraftigt de senaste decennierna. 2016 insjuknade 2090 män och 2147 kvinnor i Sverige i malignt melanom, som är den allvarligaste formen. Medianålder för insjuknande var 67 år. Källa: Cancer i siffror