Laboratoriemedicin firar 20 år som länsklinik

Smala runda burkar med innehåll med olika färger, och urinprovsrör i förgrunden.
Här analyseras vad patienter kan ha drabbats av. Prover skickas in och ut. Totalt gör kliniken cirka 5,5 analyser varje år. Foto: Alexandra Svedberg

Laboratoriemedicin är lite som sjukvårdens eget cirkulationssystem. Prover skickas in, analyseras på långa löpande band och resultat skickas ut. I år blev kliniken universitetssjukvårdsenhet och det är också 20 år sedan laboratoriemedicin blev länsklinik.

– När jag kom hit på anställningsintervju för 14 år sedan så kände jag direkt att här vill jag jobba, säger Inga Zelvyté, överläkare och medicinsk chef för klinisk kemi.

Inga Zelvyté kryssar mellan provrör, mikroskop och långa löpande band med blodprover. Att laboratoriemedicin blev länsklinik för 20 år sedan beror på att det fanns ett stort behov av gemensamma rutiner kring patienter och administration.Här fastslås diagnoser, ärftlighet och mycket annat.

– Det var tydligt att det fanns stora vinster med samordning och centralisering, säger Hanna Odén Poulsen, verksamhetschef. Vi har kunnat göra flera investeringar för att vi varit så samlade. Att laboratoriemedicin är en länsklinik betyder också att alla invånare i länet får likvärdig laboratoriediagnostik.

Fördubbling av anställda

Under tiden som kliniken har funnits har antalet anställda fördubblats och har idag cirka 320 anställda i hela länet. Den finns på Länssjukhuset Ryhov, Värnamo sjukhus, Höglandssjukhuset och på ett 20-tal vårdcentraler. Totalt gör kliniken cirka 5,5 miljoner analyser varje år. Att göra analyser är klinikens huvudsakliga uppgift, men också forskning, provtagning och utbildning.

– Det viktigaste är våra medarbetare, inget hade gått utan dem, säger Hanna Odén Poulsen.

Sofie Svensson som är biomedicinsk analytiker berättar om en framåt arbetsplats som många vill stanna länge på.

– Allt här är under ständig utveckling, säger hon.

I september blev kliniken universitetssjukvårdsenhet, ett kvitto på att man bland annat jobbar mycket med forskning och utbildning och har en struktur som stimulerar kunskapsutveckling. Området laboratoriemedicin utvecklas snabbt. Den tekniska utvecklingen har gjort att man har kunnat automatisera mer och svarstiderna har blivit kortare.

– Det är en stor fördel för patienterna. Vi är en stöttning för sjukvården.  

Lär av varandra

Laboratoriemedicin består av fyra  discipliner: klinisk kemi, mikrobiologi, transfusionsmedicin samt  patologi och cytologi.

– Här har vi samlat kompetens och kvalitet på en plats och lär av varandra, säger Inga Zelvyté.

20-årsjubileumet firades i två veckor med olika aktiviteter, bland annat genom föreläsningar som kunde följas av alla medarbetare och en fest.

Utmaningar i framtiden

 Det går idag att analysera mer och snabbare vilket gör att volymerna av prover kommer att öka. Det gör att det kan bli brist på biomedicinska analytiker, men det hat hittills inte märkts på sjukhusen i länet.

– Kompetens är en jätteviktig framtidsaspekt, säger Sofie Svensson. Allmänheten vet inte alltid vad vi jobbar med, men det är ett jätteroligt jobb.

Den fortsatta teknikutvecklingen  kan göra det enklare och bättre för patienterna. Idag kan patienter testa sig själva för klamydia och gonorré, men det finns många fler områden där patienter i framtiden skulle kunna använda sig av egenprovtagning.

– Vi funderar på hur vi bemöter framtidens egenvård, säger Inga Zelvyté. I framtiden behöver vi också  smarta IT-verktyg för att kunna samla och tolka stora mängder av analysresultat tex vid genetiska analyser.  

Anställningsintervjun för 14 år sedan gick bra och idag trivs hon lika bra som hon trodde att hon skulle göra.

– Det är svårt att förklara, men känslan har fortsatt under alla år, säger hon med ett leende.