Region Jönköpings län övar sin krisberedskap

En kvinna och en man står och skriver på en whiteboard.
Vilka resurser har vi och hur fördelar vi dem? Christina Widegren, administrativ enhetschef på infektionskliniken och Christer Petersson, narkosläkare på operations- och intensivvårdskliniken, ingår i särskild sjukvårdsledning och dokumenterar på whiteboard för att skapa en överblick i arbetet med att leda Länssjukhuset Ryhovs krisarbete. Foto: Mikael Bergström
En kvinna och en man står och skriver på en whiteboard.Ett antal människor sitter och står i ett stabsrumTvå kvinnor och två män sitter vid ett bord och diskuterar

En buss har vält på väg 127 vid Norra Ljunga, mellan Vrigstad och Sävsjö. Ett 50-tal passagerare är skadade, varav en del mycket allvarligt. Narkosteam skickas ut och 15 ambulanser är larmade för att transportera skadade till länets tre sjukhus. Det var scenariot när Region Jönköpings län i början av december övade särskild sjukvårdsledning på länets tre sjukhus.

– Det är oerhört bra att vi övar sällanhändelser, för metodiken att arbeta i stab kan vara lite knepig och är något som behöver tränas. De kommande övningarna kan vi nog ”skruva upp” lite till, säger Christer Petersson, narkosläkare på operations- och intensivvårdskliniken, Länssjukhuset Ryhov, som hade rollen som stabschef under övningen på Länssjukhuset Ryhov.

När en omfattande olycka eller större störning inträffar i Jönköpings län startar Region Jönköpings läns krisorganisation, som kan omfatta ett eller flera sjukhus och vid behov också en övergripande regional ledning.

En olycka eller störning som klassas som ”särskild händelse”, leder till att en stab, särskild sjukvårdsledning, samlas på det sjukhus som är berört och vid behov på regional, övergripande, nivå.

På den lokala nivån finns stabschef, kirurgbakjour och representanter för bland annat krisstöd, dokumentation, logistik och kommunikation. I den regionala nivån finns Tjänsteman i beredskap, regional medicinskt ansvarig läkare, kommunikatör samt stabschef och vid behov andra expertfunktioner,  

Tre nivåer på beredskap

Genom beredskapshöjning i tre möjliga nivåer: stabsläge, förstärkningsläge eller katastrofläge, förfogar den lokala särskilda sjukvårdsledningen över sjukhusets samlade resurser, och den regionala ledningen över hälso- och sjukvårdens totala resurser, i samarbete med bland annat kommunal räddningstjänst och andra delar av samhällets beredskap.

När en allvarlig händelse inträffar, likt den fingerade bussolyckan, startar en rad aktiviteter. Ambulanser larmas ut, narkosteam skickas ut och inne på sjukhusen förbereds med resurser för röntgenundersökningar, operationer och vårdplatser i takt med att skadebilden klarnar.

Parallellt byggs snabbt en organisation för krisstöd upp för att ta hand om fysiskt oskadda passagerare, oroliga anhöriga som hör av sig eller kommer till sjukhuset, samt hantering av det stora tryck efter information som kommer från medier.

Sjukhusen övade i december

Hur hela den här processen ska hanteras har den särskilda sjukvårdsledningen på Värnamo sjukhus, Höglandssjukhuset i Eksjö och Länssjukhuset Ryhov övat under december, övningar som planerats av de lokala beredskapssamordnarna Eva Petersson, Värnamo sjukhus, Malin Steindl, Höglandssjukhuset och Susanne Börsbo, Länssjukhuset Ryhov.

– Vi har valt att fokusera på att träna den särskilda sjukvårdsledningen i stabsmetodik eftersom sällanhändelser behöver övas regelbundet, oavsett det handlar om större olyckor eller driftstörningar av till exempel IT-system. Det är många olika roller i en sjukvårdsledning och vi ser att det finns rutiner som behöver övas, bland annat ansvarsfördelning mellan lokal och regional nivå, säger Caroline Cherfan, beredskapschef i Region Jönköpings län.

Träning i att leda arbetet

Akutmottagningarna på respektive sjukhus i Jönköpings län övar regelbundet sin beredskap för att klara det praktiska medicinska omhändertagandet vid större olyckshändelser. Detta kompletteras nu med att den särskilda sjukvårdsledningen på varje sjukhus nu också tränas i att leda arbetet.

– Vi började hösten 2018 med en utbildning i stabsmetodik som leddes av Katastrofmedicinskt centrum i Linköping. Att öva den lokala särskilda sjukvårdsledningen på varje sjukhus är nästa steg och sedan fortsätter vi med att samöva de lokala särskilda sjukvårdsledningarna tillsammans med den regionala nivån, säger beredskapssamordnare Elias Hammarlund på Region Jönköpings län.

Övningar två gånger per termin

Tanken är att varje sjukhus ska genomföra stabsövningar två gånger per termin. Det handlar då om korta övningar, som inte ska påverka ordinarie sjukvård.

– Det finns en stor vilja bland medarbetarna att lära sig detta. Samtidigt måste vi ha förståelse för att vården ofta har en ansträngd situation, säger Elias Hammarlund.

Det övergripande syftet är att Region Jönköpings län ska ha en bra beredskap när större olyckor eller störningar av olika former inträffar i Jönköpings län.

– De övningar vi gör nu och under 2020 är en del i vår roll inom totalförsvaret och vårt deltagande i Totalförsvarsövningen 2020, där vi ska öva vår ledningsorganisation. Enligt Socialstyrelsens katastrofmedicinska föreskrifter är detta också något som vi ska träna, säger Caroline Cherfan.