Studie i Jönköpings län: Digitala vårdmöten med läkare ger inte fler fysiska vårdbesök

Tre kvinnor har en presentation med Power Point-bilder
Emma Spak, chef för sektion hälso- och sjukvård på SKL, lyssnade när Kristina Areskoug-Josefsson och Felicia Gabrielsson Järhult från Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, presenterade forskningsrapporten Digitala vårdmöten med läkare, vid ett seminarium på SKL, onsdag 25 september. Foto: Sven-Åke Svensson
Tre kvinnor har en presentation med Power Point-bilderEn kvinna och en man står framför en posterEn läkare i en läsplatta

Den som har ett digitalt vårdmöte med en läkare, har ofta bara ett enda möte. Väldigt få har inför vårdmötet konsulterat 1177, eller efter mötet vänt sig till akutmottagning eller vårdcentral. Det visar en studie av 10 400 digitala vårdmöten som invånare i Jönköpings län har haft med läkare. Studien presenterades av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, onsdag 25 september.

– Människor har generellt sett sunt förnuft och kan själva avgöra om det är lämpligt med digitalt vårdmöte. Att det skulle innebära ett överutnyttjande av sjukvården ser vi inte i den här studien, säger Felicia Gabrielsson Järhult,doktorand och projektledare på Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Hälsohögskolan i Jönköping.

Hon har i ett forskningsprojekt tillsammans med kollegorna Peter Kammerlind och Kristina Areskoug-Josefsson på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), utvärderat digitala vårdmöten.

”Vi behöver kunskap och fakta”

Studien presenterades onsdag 25 oktober vid ett seminarium hos SKL i Stockholm.

– I arbetet med nära vård tycker vi att det digitala vårdmötet är väldigt spännande. Samtidigt finns det mycket tankar och kraftord i media om digitala vårdmöten, så vi behöver mer kunskap och fakta. Därför har vi vänt oss till oberoende forskare, säger Emma Spak, chef för sektion hälso- och sjukvård vid SKL.

Vilka använder tjänsten?

Frågorna har bland annat varit vilka som använder digitala vårdmöten med läkare, vilka kontakter patienter har haft före och efter och vad de tycker om det digitala vårdmötet. Detta är frågor som för första gången undersökts nationellt.

Studien har skett i samarbete med Region Jönköpings län, som hjälpt till med registerdata, samt företagen KRY och Min Doktor och Vårdcentralera Bra Liv:s digitala tjänst Bra Liv nära, vars användare blivit intervjuade.

– Vi har tittat på det som en process. Har patienten kontaktat sjukvården på annat sätt innan det digitala vårdmötet, hur många digitala vårdmöten blir det och besöker patienten vårdcentralen, närakuten eller akutmottagningen efter det digitala vårdmötet, säger Felicia Gabrielsson Järhult.

Blev inte som förväntat

– Vi blev överraskade över hur få som har andra kontakter. Så digitala vårdtjänster borde avlasta såväl den fysiska primärvården som akut- och närakutmottagningar, säger Peter Kammerlind.

– Det finns en allmän uppfattning om att den som haft kontakt med en läkare digitalt, sedan raskt springer vidare till vårdcentralen, men det stämmer inte. Bara 3,6 procent hade ett fysiskt besök på vårdcentral inom en vecka, medan 1 procent ledde till kontakt med akutmottagning inom ett dygn. Samtidigt hade 1,5 procent av de digitala vårdmötena föregåtts av telefonkontakt med 1177, förklarar Felicia Gabrielsson Järhult.

I de registerdata om digitala vårdmöten som studien baserats på finns cirka 1400 diagnoser registrerade, där bland annat övre luftvägsinfektion, hudutslag och hosta tillhör de vanligaste.

Tillgängligheten och friheten

Antalet digitala vårdmöten med främst läkare har ökat explosionsartat de senaste åren. De 26 patienter som Felicia Gabrielsson Järhult har djupintervjuat anger bland annat tillgängligheten och friheten att välja tid och plats och slippa sitta i ett väntrum, som skäl till att de valde digitalt vårdmöte. Flera framhöll också att det digitala vårdmötet kändes effektivt.  De intervjuade som fått remiss till röntgen, eller uppmanats till fysiskt vårdbesök, uppgav att de kände en trygghet i detta. Flera personer lyfte fram att de fått bra hjälp, i några fall när de befunnit sig utomlands. Men det fanns också synpunkter på att mötet kändes opersonligt, och att det inte blev någon kontinuitet med uppföljning.

”Människor har sunt förnuft”

– Vår studie har inte tittat på det medicinska perspektivet om det handlar om människor med snuva som söker i onödan, men intrycket från intervjuerna är att människor är förnuftiga och kapabla att själva bedöma om ett digitalt vårdmöte är lämpligt. Många har en stressig vardag och det kan vara svårt att ta ledigt från jobbet och ta sig till vården. Vissa tycker också att det är skönt att ha kontakt med en läkare via chat, andra att det är tryggare att se läkaren i ett videomöte, säger Felicia Gabrielsson Järhult.

Hon konstaterar också att ett digitalt vårdmöte kan bidra till att vissa medicinska besvär kan upptäckas tidigare.

”Ta ansvar för sin hälsa”

– Alla människor är inte så pigga på att besöka sjukvården även om de har besvär av något slag. Då kan ett första digitalt vårdmöte innebära att de inser att de måste ta ansvar för sin hälsa.

Studien vid Jönköping Academy ger en viktig pusselbit i kunskapen om digitala vårdmöten.

– Vi ingår i ett nätverk där flera grupper tittar på olika saker. Vi på vilken nytta invånarna har, andra på bland annat läkarnas arbetssituation, säger hon.

Ett nationellt forskningsnätverk inom digitala vårdtjänster håller på att bildas, med nio lärosäten som deltagare. En första träff sker 30 september på Karolinska Institutet.

Läs mer:

SKL: Forskningsstudie granskar digitala vårdmöten med läkare(Extern länk)