”En bra utemiljö kan ge lugn, trygghet och livsvilja”

Anna Bengtsson står intill ett grönskande träd
Anna Bengtsson, landskapsarkitekt, forskare och lärare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp, har använt befintlig kunskap om naturmiljöns hälsoeffekter när hon med Ryhovsområdet som forskningsobjekt har utvecklat verktyg för processen att designa utemiljöer.
Anna Bengtsson står intill ett grönskande trädEn man och två kvinnor sitter på en trädgren

Naturmiljön har stor betydelse för vår hälsa. I ett flerårigt forskningsprojekt har regionfastigheter samarbetat med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp Lund, för att använda den kunskapen när nya utemiljöer skapas. Nu planeras för en fortsättning med forskning på hälsoeffekterna.

– För allas hälsa och välbefinnande är det betydelsefullt med tillgång till naturmiljö, ibland även vild naturmiljö, säger landskapsarkitekten och forskaren Anna Bengtsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och fortsätter:

-  För den enskilda människan kan ett naturintryck avgöra om man i en svår och tung situation känner att det finns anledning att fortsätta att existera. Miljön omkring oss är väldigt fundamental. Vi har behov av en miljö som signalerar lugn, trygghet och överlevnadsmöjlighet, och som bidrar till vår livsvilja. Inomhusmiljön präglas av vårdens förutsättningar och medicinska behov, medan utemiljön kan vara kontakten med det vanliga livet och därför är en resurs som inte ska underskattas.

Samarbete sedan 2013

Redan 2013 inledde Anna Bengtsson och hennes kollegor ett samarbete med dåvarande landstingsfastigheter, mark&trädgård, sedan landskapsingenjör Robert Burman kontaktat SLU för att få råd hur utemiljöer skulle utformas med hänsyn till forskningen om hälsoeffekter.

Utemiljön på Ryhov blev forskningsområde

– Vi blev jätteglada. Det finns mycket forskning om detta, och här fick vi chans att arbeta med ett riktigt ”fall” som Ryhovsområdet, som är en stor och spännande miljö med både kvaliteter och utmaningar, säger Anna Bengtsson.

Det forskningssamarbete som startade har bland annat lett till fram till olika modeller och verktyg för att utveckla utemiljön som resurs i vårdsammanhang.

En del i detta är indelningen i fyra zoner: från kontakt med utemiljön genom fönster, till utemiljön som finns utanför vårdbyggnader.

Verktyg för designprocesser

– I den doktorsavhandling som jag redan hade påbörjat utvecklade jag ett verktyg för evidensbaserade designprocesser, som vi sedan testat på Ryhov. Vi fick också hjälp att utveckla verktyget genom de intervjuer som vi gjorde med företrädare från olika verksamheter. Arbetet på Ryhov har handlat om hur vi använder den forskning som finns om hälsoeffekterna när vi designar utemiljö, berättar hon.

Detta har bland annat lett till att frågorna kring utemiljön numera kommer in tidigt i byggprocesser. För de stora pågående byggnationerna på Höglandssjukhuset och Länssjukhuset Ryhov har planeringen för utemiljön startat tidigt och planer finns för hur sjukhusparker och gårdar ska utformas med blommor, träd, promenadstråk, sittgrupper, vattenspeglar, skogsmattor, pergola och liknande. Det handlar både om att skapa utemiljöer som ger intryck, men också ger möjlighet till avskildhet.

”Vi samarbetar för bästa kunskap”

– Samarbetet med SLU har betytt mycket. Det är viktigt för oss på regionfastigheter att samarbeta med de som har bäst kunskap inom området i Sverige, säger Robert Burman. På så sätt kan vi använda aktuell kunskap när vi utformar våra miljöer, så att de får en så bra kvalitet som möjligt.  Kostnaderna för utomhusmiljöerna är små i förhållande till övriga byggkostnader och kostnaden för vården i byggnaderna.  Resurserna är ändå begränsade, men när vi kan visa på utemiljöernas betydelse för vårt välbefinnande och hälsa utifrån aktuell forskning, så är det viktigt att prioritera utemiljöerna, säger han.

Rapport är klar

Forskningssamarbetet har nu resulterat i rapporten ”Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang”, och kunskapen används när så kallade grönstrukturplaner tas fram, hittills för Ryhov, under  2019/2020 för Höglandssjukhuset och Värnamo sjukhus.

– Dessa verktyg kan ge ett viktigt underlag inför politiska beslut, men också för de som ska designa nya miljöer eller förvalta de som finns, säger Anna Bengtsson.

Tanken är förstås att kunskapen om utemiljön ska komma till praktisk användning, inte bara inom Region Jönköpings län.

”Behövs uppenbarligen verktyg”

– Naturmiljöns hälsoeffekter har vi känt till ganska länge, men ändå är det otroligt många sjukhus och vårdmiljöer som inte använder utemiljön som den stora resurs den kan vara. Så uppenbarligen behövs det verktyg, säger Anna Bengtsson.

Därför tycker hon att det är glädjande att kunskapen om hur utemiljön ska designas nu förs in i Program för Teknisk standard (PTS), som utvecklats av regionfastigheter i Region Jönköpings län, och som numera används av en stor del av landets landsting och regioner när nya lokaler planeras.

– På det här sättet knyter vi på ett naturligt sätt ihop inom- och utomhusmiljön, och ger möjlighet för arkitekter, ingenjörer och vårdutvecklare att arbeta tillsammans, säger Anna Bengtsson.

Möte mellan det ”vita och det gröna”

Hon hoppas nu på ett fortsatt forskningssamarbete kring de grönstrukturplaner som regionfastigheter tar fram. Men också fortsatt forskning om utemiljöns hälsoeffekter.

– Vi har tillsammans med forskare på Jönköping University sökt pengar där vi med Ryhovsområdet som exempel vill studera betydelsen av de olika utezonerna på klinisk nivå. Personalen måste också få mer kunskap om hur utemiljön kan användas, inte bara som en kuliss utan som en del i vården. Här är till exempel intensivvårdsavdelningen på Ryhov ett föredöme med sin gård där patienter får komma ut.

Finns kurser på SLU

Hon konstaterar att rapporten ger en grundkunskap för de som vill arbeta med frågor om utemiljön. Kunskapen förmedlas också i det kursprogram som finns på SLU i Alnarp.

– Det lockar studenter från både vård- och landskapssidan, och går att läsa på distans för den som till exempel är medarbetare i vården och vill fortbilda sig, säger Anna Bengtsson.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot 1: Program för Teknisk standard (PTS) är en del av ett ledningssystem i lokalförsörjningsprocessen i syfte att på ett effektivt sätt kvalitetssäkra och ständigt förbättra leveransen av ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler.

Fotnot 2:  Forskningen om utveckling av modeller och verktyg för att främja evidensbaserade designprocesser har finansierats av Region Jönköpings län genom  Forskningsfond för långsiktiga fastighetsinvesteringar inom vårdbyggande, och av SLU genom Movium Partnerskap.