Forskarfredag spred kunskap om forskningen i Jönköpings län

Två kvinnor står inför en gymnasieklass och berättar om sin forskning.
Fredagsmorgon på Njudungsgymnasiet i Vetlanda. Sjukgymnasten Anne Fältström och läkaren Maria Norburg Tell är på plats och berättar om hur det är att vara forskare, och om sin egen forskning om korsbandsskador på kvinnliga fotbollsspelare, respektive ungas levnadsvanor. Foto: Johan W Avby
Två kvinnor står inför en gymnasieklass och berättar om sin forskning.Anne Fältström pratar inför en skolklassEn läkare föreläser i aulanFyra forskare står i aulanTre personer tittar in i kameranEn familj med två vuxna och två barn testar att programmera rymdrobotFöreläsning på länsmuseetKarin Åkesson föreläsertre forskare föreläser från en liten scen på after worktvå personer pratar från after work-scenen

För två klasser på Njudungsgymnasiet i Vetlanda blev det en annorlunda fredagsmorgon. I klassrummet fanns sjukgymnasten Anne Fältström och läkaren Maria Norburg Tell för att berätta om sina forskningsområden som ett av många inslag under Forskarfredag.

Anne Fältström disputerade september 2016 med sin avhandling ”En korsbandsskada räcker! – med fokus på kvinnliga fotbollsspelare”. Hon är sjukgymnast på Rehabiliteringscentrum på Länssjukhuset Ryhov och arbetar med patienter med ortopediska problem och är dessutom med i Svenska Fotbollförbundets medicinska kommitté. Maria Norburg Tell är ST-läkare i allmänmedicin på Rosenhälsans vårdcentral i Huskvarna och forskar som en del i sin tjänst om ungas levnadsvanor.

Valt att ”låna en forskare”

Tillsammans mötte de elever på barn- och fritidsprogrammet och en klass på vård- och omsorgsprogrammet som hade valt att ”låna en forskare”.

– Det är jättespännande och viktigt att vi får lyssna på experter i ämnen som intresserar våra elever och kopplar bra till våra program, säger Martina Buhre, lärare i idrott och hälsa.

Under den timslånga föreläsningen fick eleverna lära sig mer om flickors ökade risk för korsbandsskador och hur de kan förebyggas, samt om kost och övriga levnadsvanor. Dessutom inte minst hur det går till rent praktiskt med forskning och alla dess olika steg fram tills en artikel blir publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Skickat frågor i förväg

Eleverna hade dessutom skickat en lång rad frågor i förväg, allt från risken för korsbandsskada till hur sockersuget ska minska och om orsakerna till psykisk ohälsa.

– Jag hoppas att min forskning kan ge pusselbitar så att korsbandsskador kan förebyggas, för jag vill att både tjejer och killar ska kunna spela fotboll så länge de själva vill utan att en knäskada sätter stopp för det. Som forskare är det väldigt viktigt att komma ut med sin forskning till allmänheten, och gymnasieeleverna är ett utmärkt mål. Många spelar fotboll och de är ju framtidens forskare! Dessutom tycker jag att upplägget ”låna en forskare” är spännande, säger Anne Fältström.

Levnadsvanor påverkar hälsan

Under föreläsningen poängterar Maria Norburg Tell att levnadsvanor enligt aktuell forskning kan ha stor betydelse. Som den mat man äter, där så kallad medelhavskost är det bästa, och där mer frukt och grönt, att vara fysiskt aktiv, avstå från tobak och vara måttlig med alkohol är faktorer som kan påverka hälsa och livslängd stort.

– Att åka till gymnasieelever som är intresserade av hälsa känns inspirerande, eftersom jag forskar om ungas levnadsvanor och särskilt matvanor, hos bland annat gymnasieelever, säger Maria Norburg Tell.

Forskare föreläste på Höglandssjukhuset

Andra gymnasieelever från bland annat Vetlanda fyllde istället aulan på Höglandssjukhuset i Eksjö för att lyssna på forskare. Två timmar av kärnfulla presentationer gav inblick i sex olika forskningsområden som involverar både människor och djur.

– Det är coolt att människor ställer upp som försökspersoner i forskning, säger Hilma Strand från Njudungsgymnasiet i Vetlanda. Att man gör försök på djur är otäckt. Etiska nämnden kände jag inte till tidigare eller att man forskar på alla möjliga saker som gips eller inte efter karpaltunneloperationer. Idag har jag också lärt mig mer om tarmsjukdomen IBS.

Eftertänksamhet viktigt

Forskarna berättade om sin nyfikenhet och vilja att hela tiden göra saker bättre. Samtidigt är det ett stort ansvar att överväga värdet av olika experiment. Särskilt när det handlar om etiska avväganden för både människors och djurs medverkan. Eftertänksamhet om varför man forskar är viktigt att vara noga med.

– Jag visste inte att forskare har så många olika yrkesroller samtidigt som de forskar, säger Elin Ljunggren från Njudungsgymnasiet. Det är utmanande.  Idag har de bland annat lärt mig mer om hur man läser olika typer av diagram.

 Sex olika forskningsområden

Åhörarna i aulan lyssnade uppmärksamt på forskarna som bjöd på inblick i sina olika forskningsområden och spred sin kunskap. Närsyntheten ökar i världen påverkad av människors vanor. Magnetbehandling hjälper människor med depression men är inte lika effektfull på muskler. Stress påverkar tarmslemhinnans genomsläpplighet och sjukdomar som IBD och IBS. Det går också att minska antalet djur i experimenten om man arbetar mycket med sin metod för att hålla nere priset för att få ut resultat.

Forskare var utspridda i länet

Totalt ett 30-tal forskare var engagerade i årets Forskarfredag. I Jönköping pågick bland annat Science Café – Kaffe med vetenskap på Jönköpings läns museum. Besökarna kunde komma och gå medan sex forskare föreläste om så vitt skilda ämnen som bland annat att buffra stress, barndiabetes, barn i behov av särskilt stöd i förskolan och Rosenlunds herrgård och den återskapade trädgården.

Science After work

Forskarfredagen avslutades med Science After work på en tacobar i Jönköping.

Här fanns tre forskare på plats med så vitt skilda forskningsämnen som ensamkommande flickor, artificiell intelligens samt kostbudskap.

För det sistnämnda svarade Hans Lingfors, distriktsläkare och medicine doktor, som numera har ett nationellt ansvar för Fakta-dokumentet levnadsvanor. Han pekade bland annat på hur viktig kosten och levnadsvanorna är för hälsan. Visst går det till exempel att normalisera ett högt blodtryck med hjälp av medicinering.

Blodtrycket påverkas

– Men man minskar bara risken för högt blodtryck med en tredjedel, jämfört med om man förändrar sina levnadsvanor kring tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost, säger han.

Vad är då bäst att äta för att få ett långt och friskt liv?

– Medelhavskost, som man äter på Kreta. Bröd, potatis, frukt, grönsaker, nötter, fisk och så lite rött kött som möjligt, förklarar han.

MIKAEL BERGSTRÖM