Kirurger diskuterade fallbeskrivningar i bakjourskurs

En man står och föreläser för en grupp människor i ett konferensrum
Ett 40-tal kirurger från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län samlades till bakjourskurs i Nässjö för att fortbilda sig. Sarmad Hanna, kirurg på Höglandssjukhuset, presenterade ett bakjoursfall som han ville diskutera med kollegorna. Foto: Mikael Bergström
En man står och föreläser för en grupp människor i ett konferensrumsex personer står runt ett ståbordTvå män sitter vid ett bord och tittar upp i kameran

En stor del av kirurgiska åtgärder sker i form av akuta bedömningar och operationer. För den subspecialiserade kirurgin handlar det om att klara det breda bakjoursuppdraget. Därför träffas kirurger i Sydöstra sjukvårdsregionen regelbundet för att genom fallbeskrivningar bredda sin kompetens i både bedömning och operation på jourtid.

– De senaste 15-20 åren har kirurgin utvecklats mycket mot subspecialisering, där vår verksamhet delats in i olika områden. Parallellt har det skett en uttunning av generalistkunskapen. Den gamla sortens allmänkirurg finns inte längre, säger Karsten Offenbartl, erfaren kirurg, tidigare verksamhetschef för kirurgkliniken i Region Jönköpings län och under en period studierektor i Svensk kirurgisk förenings bakjourskola.

Han fick därför uppdraget att ansvara för den första kursen när Regionala medicinska programgruppen, RMPG, i kirurgi, tog initiativet till en nystart för bakjoursutbildningen.

Omtag i bakjoursskolan

– Vi var först ut i Sverige när vi för 18 år sedan startade bakjoursskola. Nu kan man säga att vi har inlett ett omtag, säger Karsten Offenbartl.

Vid en första träff i Nässjö i början av november deltog ett 40-tal kirurger, såväl nyblivna specialister, blivande bakjourskirurger som seniora bakjourskirurger, som tillsammans gick igenom olika fallbeskrivningar för akut kirurgi för att lära av varandra.

– Ska vi ha akutkirurgi och bakjoursverksamhet inom länskirurgin måste vi arbeta med kompetens- och samverkansfrågor på bredden.

Många akuta bedömningar

Många kirurgiska bedömningar och operationer sker akut, ibland på jourtid. Ofta handlar det om akut bukkirurgi i samband med blödning, hål eller stopp i mag-tarmkanalen, eller trauman efter olyckor.

– Ganska vanliga frågor, där det finns behov av diagnostiska åtgärder och akuta operationer på jourtid. Då handlar det om bedömning, timing och samverkan, inom kliniken och mellan klinikerna och universitetssjukhuset.

Att bemanna en akut verksamhet dygnet runt, året runt är en utmaning.

– Det är en svårighet för kirurgkliniken när det gäller läkarbemanning och kompetensutveckling, säger Gunnar Persson, verksamhetschef för kirurgkliniken. Vi har egentligen för lite kirurgi per läkare i förhållande till hur många vi måste vara för att hålla jour och beredskap. En lösning på det problemet är att hitta andra kategorier läkare som kan vara på akutmottagning, alltså akutläkare som inte behöver kunna operera.

Uppdraget ska klaras dygnet runt

På stora sjukhus håller akutkirurgi på att utvecklas till en egen subspecialitet. På andra sjukhus krävs andra lösningar för att klara uppdraget dygnet runt.

– Generellt sett är det bra med subspecialisering, men vi har inte möjlighet att ha det dygnet runt. Därför blir jourverksamhet något av en kompromiss, som vi behöver stötta med kursverksamhet, säger Gunnar Persson.

Under dagen bidrog de deltagande kirurgerna med en fallbeskrivning från varje sjukhus som diskuterades tillsammans.

”Diskuterat handläggning och beslut”

– Vi har diskuterat handläggning och beslut och om vi skulle gjort något annorlunda, säger Sarmad Hanna, kirurg på Höglandssjukhuset.

– Vi deltagare har blandad erfarenhet, och det är fokus på de svåra besluten när vi arbetar som bakjourer. Vi förstår problemen och vad vi ställs inför på varandras sjukhus eftersom vi har ungefär samma verklighet, säger Jennie Danielsson, kirurg i Kalmar.

”Får koll på varandras kompetens”

– Det är kul med den sådan här satsning i sydöstra regionen eftersom vi har en hel del gemensamt. På det här sättet får vi också koll på varandras kompetenser och kan ringa och rådfråga varandra. Jag tycker att det varit på en bra nivå, säger Lina Hellman, kirurg på Länssjukhuset Ryhov.

För mindre sjukhus är det förstås en större utmaning att klara bakjourskompetensen. Men det finns också fördelar:

– Eftersom vi finns på samma klinik så är vi med i diskussionen om alla patienter, även dem som vi inte själva behandlar, säger Jennie Danielsson.

MIKAEL BERGSTRÖM