Lena är stödperson vid psykiatrisk tvångsvård

Gruppbild på åtta personer som står tillsammans
På erfarenhetscaféet samlades frivilligarbetare och uppdragsgivare: Mani Caspian, Lisbeth Malmqvist, Elin Romhage, Martina Lengel, Axel Hovbäck, Andrei Schiopescu, Jeanette Byskén Henriksson samt Lena Andrén. Foto: Mikael Bergström
Gruppbild på åtta personer som står tillsammansTvå kvinnor står med armarna om varandra

Inom en rad verksamheter finns det frivilligarbetare som på olika sätt är ett stöd och hjälper människor i en utsatt situation. En kväll i november var det dags för erfarenhetscafé för att lyfta fram goda exempel och beskriva de utmaningar som finns i de olika uppdragen.

– Jag älskar det jag gör, och det ger mig så mycket, säger Lena Andrén i Jönköping, som sedan sex år är stödperson för människor som har psykiatrisk tvångsvård.

Hon är en av ett tiotal stödpersoner som Region Jönköpings läns patientnämnd ansvarar för, och som ska erbjudas alla människor som är aktuella för psykiatrisk tvångsvård, vilket sker som rättspsykiatrisk vård eller annan psykiatrisk vård som kan vara öppen eller på klinik. Även den som isoleras enligt smittskyddslagen har rätt till stödperson.

Stödperson och kontaktperson

– Jag är stödperson för fem personer inom den psykiatriska tvångsvården, antingen öppenvården eller rättspsykiatrin. Sedan är jag kontaktperson för fyra personer med psykisk funktionsnedsättning. Jag har alltid varit en människa som velat hjälpa andra, så nu har jag hamnat helt rätt i livet, säger hon.

Med Jönköping, Nässjö, Vetlanda och Eksjö som geografiskt område och träff en gång i veckan med alla nio personerna, blir det mycket resor – cirka 3 000 mil per år.

Det blir många fikastunder och diskussioner om allt möjligt. De personer som är intagna för tvångsvård kan få permission tillsammans med Lena, för en promenad eller fika utanför sjukhuset. Ofta är Lena deras enda, eller en av få, kontakter med omvärlden.

”Har gått Slingan många gånger”

– Promenadvägen Slingan runt Ryhovsområdet har jag nu gått många, många gånger, säger hon.

I uppdraget ingår också att vara en länk till myndigheter. Därför är det täta kontakter med kommunala överförmyndarnämnden angående god man, och med förvaltningsrätten, eftersom beslut om tvångsvård omprövas var sjätte månad.

– Jag är ofta den som får slåss för de här personerna, som en vän. Jag lägger mig aldrig i bedömningen av den medicinska vården, men kan till exempel framföra personens synpunkter kring vården, eller påpeka rätten att få en vårdplanering efter varje omprövning av tvångsvården, som jag också har rätt att delta i för att företräda min vän, säger Lena Andrén.

När en tvångsvård upphör, kan stödpersonen ha kvar kontakten i fyra veckor, för att hjälpa till med övergången.

Hjälpa till med vardagslivet

– Det kan handla om kontakt med sociala myndigheter och eventuellt med bostadsbolag, hjälpa till att hämta ut medicin och handla, säger Lena Andrén som några exempel.

I sin roll som kontaktperson för personer med psykisk funktionsnedsättning, som bor i eget boende eller gruppboende, är uppdraget också att vara ett stöd för personer som har svårt att tillvarata sina egna intressen.

Ibland kan också ett uppdrag som stödperson ändras till kontaktperson när tvångsvården upphör, men behovet av stöd för en psykisk funktionsnedsättning finns kvar.

Lena Andrén konstaterar att uppdragen betyder mycket för henne.

”Vill göra insatser för medmänniskor”

– De ger mig det sociala. Jag har familj med man, barn och barnbarn, men detta ger mig friheten att komma ut och göra insatser för medmänniskor. Jag bjuder på mig själv.

Frivilligarbetare finns även inom bland annat socialtjänstens individ- och familjeomsorg (familjehem och jourfamiljehem) och inom Frivården (lekmannaövervakare).

Den 26 november samlades frivilligarbetare i Jönköpings län till cafékväll för att lyfta fram både goda exempel och de utmaningar som finns i de olika verksamheterna. En kväll med mycket god uppslutning och högt betyg från förra träffen.

”Samverkar över lagrummen”

– Vi vill uppmärksamma alla frivilligarbetarna och de insatser de gör. Samtidigt samverkar vi, mellan myndigheterna och de lagrum vi arbetar inom. Det ger oss möjlighet att tillsammans ordna träffar, peppa och hjälpa varandra och sprida kunskap om varandras uppdrag och behov av frivilligarbetare, säger Jeanette Byskén Henriksson, sekreterare i Region Jönköpings läns patientnämnd.

Hon konstaterar att frivilligarbetarna, oavsett inriktning, har en viktig roll i samhället.

– Det handlar om att ge trygghet och skapa en meningsfull vardag för de människor som de är ett stöd för och deras omgivning. Det kan handla om att träna i att åka buss, handla mat tillsammans eller hjälpa till med att betala räkningar. Det ger också en väldig glädje för den som är frivilligarbetare, säger Jeanette Byskén Henriksson.

Stödperson ska ha insyn i tvångsvården

Just stödpersoner har också tillkommit som ett sätt för samhället att få insyn i den tvångsvård som en person kan behöva få.

Patientnämnden organiserar det tiotal stödpersoner som finns i länet. Frivården organiserar lekmannaövervakare, medan socialtjänsten ansvarar för kontaktfamiljer och kontaktpersoner, familjehem och jourfamiljehem.

– Vi har nog totalt cirka 500 frivilligarbetare engagerade, och vi behöver fler, säger Elin Romhagen på socialtjänsten i Jönköpings kommun.

Andrei Schiopescu är idag enhetschef på ett LSS-boende och har varit lekmannaövervakare i 15 år, ett uppdrag som han trivs med.

”Vara en sjyst kompis”

– Jag träffar mina klienter en eller två gånger i veckan och umgås. Jag hjälper till med den sociala anpassningen genom att vara en sjyst kompis. Det handlar om att bryta den tidigare dåliga spiralen.

Lekmannaövervakaren träder in under ett år för personer som dömts till skyddstillsyn eller som ska ha övervakning i samband med villkorlig frigivning från fängelsestraff.

– De flesta klienter som jag haft har varit väldigt intresserade av den här kontakten, säger Andrei Schiopescu.

MIKAEL BERGSTRÖM

Läs mer:

1177.se: Stödperson för dig som tvångsvårdas eller isoleras(Extern länk)

Fotnot:

Den 5 december varje år firas internationella frivilligdagen. Dagen instiftades av FN:s generalförsamling 1985 och syftet är att lyfta fram och hylla allt det ideella arbete som människor gör lokalt, nationellt och internationellt.