Mer stöd och kunskap till egenvård i hälso- och sjukvården 2030

Ett antal personer sitter och diskuterar vid ett bord
Martin Malmerfors (BA), ersättare i nämnd för folkhälsa och sjukvård, Pernilla Mårtensson, ledamot i nämnd för folkhälsa och sjukvård, Marianne Lillieberg, chef för hälso- och sjukvården i Jönköpings kommun, Iréne Tengberg Herrstedt, SACO-representant i Centrala samverkansgruppen, samt Erik Wågman (S), ledamot i nämnd för folkhälsa och sjukvård, diskuterade bland annat hur vården av de mest sjuka äldre kan ske i hemmet och samtidigt minska risken för återinläggning på sjukhus. Foto: Mikael Bergström
Ett antal personer sitter och diskuterar vid ett bordEn man och en kvinna tittar in i kameranBild på en powerpointEn man pratar med mikrofon runt ett bord med människorEn grupp människor runt ett bordEn man sitter med en mikrofon och pratarEn kvinna pratar med mirkofon i handenTvå män och en kvinna sitter och diskuterarPorträtt av en kvinna

Framtidens hälso- och sjukvård behöver vara en vård som finns nära patienterna. En hälso-och sjukvård som sker i partnerskap med patienten, innehåller en rad digitala tjänster, mer förebyggande insatser och som går från att vara omhändertagande till att vara ett stöd i patientens ansvar för sin sjukdom. Hur det ska se ut, med siktet på 2030, diskuterades under en workshop i maj 2019 arrangerad av nämnden för folkhälsa och sjukvård.

Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar. Välfärdsutmaningen handlar om att ge invånare i Jönköpings län den hälso- och sjukvård som behövs även i framtiden, där medarbetarna är en starkt begränsad resurs och kostnaderna inte kan öka.

Detta samtidigt som andelen äldre över 80 år kommer att öka kraftigt de närmaste tio åren, andelen kroniskt sjuka ökar, liksom andelen invånare med fetma och psykisk ohälsa.

För att klara detta krävs det en förflyttning från den specialiserade vården till den nära vården, ett arbete som genomförs inom strategin ”Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård”. Vårdcentralen är basen, som i samarbete med kommunerna och andra aktörer ska ge bättre förutsättningar till bland annat utökat stöd, egenvård och förebyggande insatser.

Diskuterade förflyttningen

Hur denna förflyttning ska ske var kärnfrågan när ett 50-tal politiker, chefer och tjänstemän från både Region Jönköpings län och länets kommuner, samt fackliga representanter och patientföreträdare träffades för att diskutera framtidens hälso- och sjukvård, med fokus på 2030.

Utmaningarna är många. Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig gav en bild av hur hälso- och sjukvården behöver ställa om för att klara sitt uppdrag, med utblick mot 2030.

– Det händer mycket i samhället nu. Hur omvandlar vi det till modern sjukvård? Vi behöver hitta helt andra sätt att möta människors behov och samtidigt bättre ta tillvara människors vilja och kunskap att ta hand om sig själva.

Här finns till exempel det nationella arbetet med Patientkontrakt, som bland annat innehåller en överenskommelse mellan vårdgivaren och patienten om vem som gör vad. 

Mats Bojestig pekar på en utveckling där hälso- och sjukvården behöver ställa om från att vara omhändertagande till att vara stödjande.

Fler kan bo hemma

– Utifrån de behov man har ska man förstås få hjälp av hälso- och sjukvården. Men det finns också en stark vilja att ta hand om sig själv. Möjligheten att bo kvar hemma ökar genom tillgänglighetanpassade bostäder och vår satsning på mobila team, men vi måste också följa upp hur vården kan bedrivas hemma, säger Mats Bojestig.

Som patient ska man känna ett huvudansvar för sin vård, och följa sin egen utveckling:

– Vi hör patientrepresentanterna här idag som säger ”riv hierarkier, släpp fram oss, supporta oss utifrån våra behov”. Med bättre utbildning och stöd kan många patienter få en bättre hälsa och ett bättre liv.

Samarbetet mellan hälso- och sjukvården och kommunerna ser han som en viktig nyckel, hela vägen från familjecentralernas arbete med barnen till stödet till de äldsta invånarna.

”Flytta resurser till den öppna vården”

– Vi behöver samtidigt successivt förflytta resurser till den öppna vården. Det digitala stödet för att ta hand om sig själv kommer också att bli dramatiskt bättre, med täta kontakter med vården ibland, glesare ibland. Många delar kommer att leda oss framåt, samtidigt som frågan om vår benägenhet till förändring är den stora utmaningen, säger Mats Bojestig.   

Hur ska hälso- och sjukvården se ut 2030? Vad ska den erbjuda, hur ska den ledas? Gruppdiskussionerna blev livliga när en rad olika kompetenser möttes runt de sju gruppborden, och dessutom blandades mellan de fyra olika diskussionspassen.

Dorothy Jansson, en av patientrepresentanterna, ser behov av kraftigt utbyggda stödformer:

– Det är inte alltid jag behöver gå till doktorn med alla mina problem. Men som patient söker man mycket kontakt och därför behöver olika stödformer byggas ut. Satsningar som Levande bibliotek, lärcaféer och Hjärtats hus innebär en avlastning för sjukvården. Jag är själv aktiv i Hjärtats hus i Eksjö och är övertygad om att det har stor betydelse för patienter och anhöriga, men vi har svårt att få med de yngre, säger hon.

”Behövs ett nytänkande”

Att delta i diskussionen om framtidens sjukvård tycker Dorothy Jansson är värdefullt.

– Mycket intressant och jag kan bidra med mina erfarenheter. För att klara problemen med bemanning och ekonomi behövs det nytänkande, vilket det här mötet kan bidra med. Vården har länge varit låst i många rutiner, tycker hon.

Peter Iveroth,(KD) ledamot i nämnd för folkhälsa och sjukvård, ser det som självklart att politiken måste ta ansvar för framtiden:

– Ett jätteviktigt möte. Vi måste bestämma hur vi vill att det ska se ut om tio år, och börja förändringen nu. Vi får inte mer pengar, utan nyckeln ligger i mycket mer samarbete med kommunerna. I dag dubbelarbetar vi en del. Samtidigt måste både primärvården och vi själva som invånare ta mer ansvar, eftersom som den specialiserade vården behöver vara intakt för att klara allt kostsammare läkemedel, operationer och undersökningar, säger han.

”Primärvård nära patienterna”

Peter Fransson, representant från primärvården i sjukvårdens ledningsgrupp, var väldigt nöjd med dagen.

– Den har gett mig inblick i hur människor med olika bakgrund tänker. När vi suttit i blandade grupper har vi haft ett härligt debattklimat. Utvecklingen går mot mer Nära vård, en utflyttning till mer primärvård och en primärvård som kommer närmare patientens boendemiljö, både fysiskt och digitalt. Primärvårdens vårdkoordinatorer fungerar också allt bättre och har ett viktigt och roligt uppdrag, säger han.

Samtidigt poängterar han att det är viktigt att ha eftertanke i satsningen på digitala tjänster.

– Jag är inte hängiven digitalisering i alla former. Det ska tillföra värden och frigöra tid för medmänsklighet och samtal. Om vi ser möjligheterna ur ett humanistiskt perspektiv blir det allra bäst, tycker Peter Fransson.

”Samarbeta för att förhindra återinläggning”

Pernilla Mårtensson (KD) ledamot i nämnd för folkhälsa och sjukvård, lyfte fram de insatser som behövs för att patienterna ska kunna vårdas hemma:

– Vi har pratat mycket om att vården av de mest sjuka äldre ofta sker bäst hemma. Men då är det viktigt att vi samarbetar med både kommun och slutenvård för att förhindra återinläggningar på sjukhus. Vi måste också satsa mer på rådgivning till patienterna för egenvård, säger hon.

Christer Rube (S), ordförande för socialnämnden i Mullsjö kommun, tycker att utökat samarbete är mycket viktigt:

– Vi kan inte ha stuprör, utan det krävs ett genuint samarbete, annars riskerar vi att tappa medarbetare som tröttnar och det tjänar ingen på. För det mesta fungerar dagens samarbete bra, även om inte betingelserna alltid är så enkla. Vi har cirka 140 invånare inskrivna i hemsjukvården. En del har komplexa sjukdomar och det är inte alltid som beskeden om hemtagning efter sjukhusvård stämmer, utan här behövs bättre samarbete, anser han.

Utreda framtidens hälso- och sjukvård     

I Region Jönköpings läns budget och flerårsplan finns ett uppdrag att utreda framtidens hälso- och sjukvård. Workshopen med inbjudna politiker, chefer och tjänstemän från länets kommuner och Region Jönköpings län, samt patienter, är ett led i detta arbete.

– I uppdraget ingår att vi ska konkretisera hur överflyttningen ska ske från sjukhusvård till en mer nära vård. Deltagarna idag kan ge olika perspektiv och infallsvinklar på hur vi vill att hälso- och sjukvården ska ges i Jönköpings län. Vi har diskuterat tillsammans för att skapa en röd tråd med vad vi vill och det har varit en fantastiskt bra dag, säger Rachel de Basso (S), regionråd och ordförande i nämnd för folkhälsa och sjukvård, som var arrangör av workshopen.

Hon konstaterade att ord som samverkan och samarbete återkom under dagen.

– Vi i Region Jönköpings län kan inte göra detta själva. Vi måste göra det tillsammans, främst då med kommunerna men också andra som till exempel idrottsföreningar och idéburna organisationer.

Mer förebyggande arbete

Rachel de Basso konstaterar att det kommer att bli ökat fokus på det förebyggande hälsoarbetet.

– Vi behöver intensifiera det preventiva folkhälsoarbetet för att undvika sjukdomar så långt det är möjligt, samtidigt som invånare med kroniska sjukdomar ska få stöd genom till exempel lärcafé – där vi ser en fantastisk utveckling.

För att klara uppdraget i framtiden krävs en rad åtgärder, allt ifrån fler digitala tjänster till ökat egenansvar hos patienten och ökat samarbete.

”Hitta olika arbetssätt”

– Vi är till för invånarna och ska svara upp på de behov som finns. Då behöver vi också samlas runt patienten och hitta olika arbetssätt för hur vi ska forma vården, säger Rachel de Basso.

Nämnd för folkhälsa och sjukvård ska nu arbeta vidare med dokumentationen från dagen för att sammanställa ett vägledande dokument, som en av flera pusselbitar i den fortsatta diskussionen hur hälso- och sjukvården ska vara organiserad i framtiden.

MIKAEL BERGSTRÖM