Ett gemensamt språk öppnar dörrar

En grupp kvinnor sitter och läser vid ett bord
Läraren Eva-Lotta Svensson (stående) går igenom ordförståelse med gruppen. Vad betyder till exempel tveksam, latmask, frigjord eller övergångsperiod, frågar hon deltagarna. Foto: Mikael Bergström
En grupp kvinnor sitter och läser vid ett bordEn grupp kvinnor sitter och lyssnarEn grupp kvinnor tittar in i kameranTvå kvinnor står i ett förråd på städ och går igenom scheman.

På närservice, Värnamo sjukhus, har många medarbetare inom städ ursprung från andra länder. Som en del i integrationen deltar ett tiotal medarbetare i satsningen Språka, med utbildning i svenska en dag i veckan under två terminer för en ökad delaktighet i arbetslivet.

Tveksam, adderas, latmask, anmärkning, riktlinje, frigjord, övergångsperiod… är ord i svenska språket som vi använder då och då. Men för den med annat modersmål behövs en förklaring till ordens innebörd och användningssätt.

 – Vi lär oss svenska ord, och om svenska traditioner vid jul, nyår, midsommar, kräftfest eller älgjakt. Vi har en jättebra lärare som vill att vi ska lära oss så mycket som möjligt genom att prata och läsa. Innan jul bildade vi också en kör och övade in Mikael Wiehes ”Det här är ditt land, det här är mitt land”, som vi framförde för våra gruppledare, säger Nermina Zukic.

Svenska det gemensamma språket

Tillsammans med sina andra utlandsfödda kollegor representerar hon en rad olika språk, som albanska, filippinska, spanska, kroatiska, bosniska och urdu.

Men i arbetet inom städ på närservice Värnamo sjukhus är det svenska som är det gemensamma språket och som de behöver träna på, både för att kunna tillgodogöra sig samtalen på arbetsplatsträffar och för att förstå instruktioner i arbetet.

– Den här kursen handlar om språkutveckling. Vi försöker få in det svenska språket på alla möjliga sätt och olika ämnen genom att prata, läsa och lyssna. Vi jobbar med glosor, men också mycket med konsonanter och vokaler, för jag vill att deltagarna ska tala tydligt, säger läraren Eva-Lotta Svensson.

Ordförståelse och diskussioner

Därför innehåller kursdagarna en stor blandning av ordförståelse, Europas huvudstäder, föreläsningar (bland annat om hjärnans funktion) och genomgång av olika regler och rättigheter som skolplikt och barnbidrag.  Diskussioner blir det också i olika ämnen som förslitningsskador, svenska valet, demokrati eller Nobelpristagare  –  allt på svenska förstås.

– Vi har också många läsövningar med texter som handlar om bland annat hälsa, lycka, religion, kön, diskrimineringsgrunder och hbtq, säger Nermina Zukic.

Det finns förstås också svenska uttryck som kan vara svåra att förstå, som ”pö om pö”, eller ”det går åt skogen”.

Skilja på en och ett

– En del saker är ganska lätta annat svårt. Det varierar från person till person. Jag tycker att det är svårt med ”en” eller ”ett”, säger Myriam Madrid från Chile, som delat med sig kunskap om traditioner från sitt ursprungsland.

Framstegen är tydliga, både i ordförståelse och i självförtroende att prata. Deltagarna tycker att de utvecklas och lättare kan ta till sig information på intranätet och instruktioner i det viktiga arbetet att städa vårdlokaler.

– Vi möter också många patienter, och ibland får vi hjälpa dem att hitta, säger Linda Piirainen från Filippinerna.

– Detta är mycket kompetenta medarbetare som vet hur man håller ett sjukhus rent och fritt från smittor. Därför vill jag också att de ska känna sig trygga i svensktalande sammanhang och känna till olika aktuella ämnen, i både kafferummet på jobbet och i tvättstugan, säger Eva-Lotta Svensson.

En strategisk satsning

Språkutvecklingen för de utlandsfödda medarbetarna inom närservice är en strategisk satsning. Under 2017/2018 genomfördes utbildning för medarbetare inom städ på Höglandssjukhuset, där svenska språket var en viktig del.

– Den utbildningen var väldigt värdefull. Vi såg en tydlig skillnad i hur de vågade delta i samtal på till exempel APT, säger Maria Gunnman, enhetschef för Närservice.

Med de erfarenheterna genomförs nu en liknande utbildning för ett tiotal medarbetare på Värnamo sjukhus, med ökat fokus på just språkträning.

Folkhögskola två terminer

Gruppmedlemmarna har tidigare läst SFI, svenska för invandrare, samt lokalvårdsutbildning i Servicebranschens Yrkeförbund, SFY.  Nu får de språkutveckling en dag i veckan under två terminer på Värnamo folkhögskola.

 – Det blir en extra belastning på de övriga som jobbar, men de ställer upp bra och det är värdefullt med en utbildning som också ökar förståelsen mellan olika kulturer, säger Maria Gunnman.

MIKAEL BERGSTRÖM