Patientkontrakt: Gemensam överenskommelse skapar trygghet

En manlig läkare har ett samtal med en kvinnlig patient.
Hematologläkaren Jesper Aagesen kommer överens med patienten om att de planerade åtgärderna utifrån provsvar kommuniceras via journalen. Detta är en överenskommelse enligt patientkontraktet, där vårdens ansvar och patientens ansvar regleras. (Bilden är arrangerad). Foto: Mikael Bergström
En manlig läkare har ett samtal med en kvinnlig patient.En kvinna står och slår ut händerna

Genom ett patientkontrakt skapas en överenskommelse mellan sjukvården och patienten som leder till delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan i den vård som planeras. Ansvarsfördelningen blir tydlig i syfte att skapa en god vård.

– Vi behöver utveckla tillgängligheten till sjukvården och patientens delaktighet i sin vård. Det handlar om att arbeta standardiserat och samtidigt se varje patients individuella behov, säger Magdalena Fritzson, projektledare i Region Jönköpings län för införande av det nationellt beslutade patientkontraktet.

Patientkontraktet är en överenskommelse som formuleras mellan sjukvården och patienten och som består av fyra delar:

  •  En gemensam överenskommelse mellan patient och vårdgivare (delaktighet): Hur patienten ska vara delaktig utgår från patientens egna förutsättningar och vilja. Tillsammans skapar vi en överenskommelse med tydligt ansvar för vårdgivare och vårdtagare. – Vi som vårdgivare ska inte ta över patientens egenansvar. Därför ska vårdens ansvar och patientens ansvar vara tydligt. För en patient som blir inlagd på sjukhus ska inte vården ta över ansvaret för att dela ut läkemedel. Och det är patientens ansvar att vara rökfri sex veckor före och efter en höftoperation, tar Magdalena Fritzson som några exempel.
  • Fast vårdkontakt – person med samordningsansvar (samordning): Skapar förutsättningar för kontinuitet och samordning för patienten. Fast vårdkontakt skapar också en större trygghet för patienten, som dessutom inte behöver berätta sin historia om och om igen. – Som patient ska jag veta vem jag ringer till om jag har bekymmer. Cancervården och den psykiatriska vården har jobbat med detta ganska länge, men det ska bli tydligt för alla. Som patient kan jag ha flera kontaktpersoner i olika delar av vården, men en ska vara sammanhållande.

 

  • Överenskommen tid – bokade tider i samråd (tillgänglighet): Tid i handen eller att själv via e-tjänster hantera sina tider. Att få vård inom rimlig tid och när patienten behöver och kan komma. Att veta sitt nästa steg i sin vård och behandling. – Om till exempel ett PSA-prov på en vårdcentral visar sig förhöjt, skapar det oro och ångest för patienten. I stället för att informera om att det kommer en kallelse till urologmottagning, ska informationen om nästa steg vara tydligt. Patienten ska få en tid dit innan han lämnar vårdcentralen.

 

  • Sammanhållen plan – planering, överblick och stöd för koordinerade insatser (samverkan): En plan som utgår från individens samlade behov som skapar trygghet, samtidigt stärker individens ställning till aktivitet och medverkan. Framtidsvision om att den interaktiva planen finns på 1177.se – Om jag som patient har kontakt med flera enheter inom sjukvården, till exempel onkolog, reumatolog, mag-tarmmottagning och primärvård, ska jag kunna på in på 1177 och se min sammanhållna plan för hur de fyra samarbetar med varandra. Det blir mer tids- och kostnadseffektivt och tydligt för vården och patienten och minskar risken för dubbelarbete. Så här ska vara naturligt att arbeta, men där är vi inte ännu, säger Magdalena Fritzson.

Patientens resurser ska tillvaratas

Införandet av patientkontrakt har föregåtts av tester i några regioner i Sverige. Där blev det tydligt att sjukvården måste bli bättre på att ta tillvara patientens egna resurser.

– Sjukvården ska fråga ”vad kan du själv göra och vad vill du att vi ska göra?” Överenskommelsen bygger på tillit till patienten, något som också minskar risken för missuppfattningar.

Så fort som det uppstår en vårdrelation ska i princip en patientöverenskommelse med de fyra delarna skapas, muntligt eller skriftligt, av den som har vårdrelationen. Sedan kommer de förstås att se väldigt olika ut beroende på om det till exempel handlar om en bruten arm, eller en patient med stora och långvariga vårdinsatser som behöver samordnas mellan kommun och regionens hälso- och sjukvård.

SIP=patientkontrakt

Just den patientgruppen ska enligt lagstiftningen få en Samordnad individuell plan, SIP, för de insatser som behöver samordnas.

– SIP-arna är alltså ett arbete som vi redan gör. När vi granskade 200 SIP-ar konstaterade vi att det bara är själva överenskommelsedelen som inte är tydlig. Så efter komplettering av mallarna innehåller nu en SIP alla delar av ett patientkontrakt.

För övriga patientgrupper pågår ett arbete med att skapa rutiner för att få in patientkontraktet i det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården.

– En tanke är att formulera det i journalen med olika sökord, så att patienterna sedan kan gå in och läsa i journalen via nätet, via 1177.

Starkt prioriterat arbete

Vissa verksamheter har kommit längre än andra i arbetet med patientkontrakt, och i vissa fall har processer med samma tankesätt startat långt innan.

– Patientkontraktet ger syre åt det fina arbete som redan pågår och är starkt prioriterat i Region Jönköpings län och där vi kommit långt generellt jämfört med övriga Sverige, säger Magdalena Fritzson.

MIKAEL BERGSTRÖM