Sepsislarm ger en snabb vårdkedja för allvarliga sjukdomstillstånd

Två kvinnor och en man står i vårdkläder intill en akutvårdssäng
AT-läkare Lisa Ekroth och infektionsläkarna Jesper Svefors och Anna Fornarve diskuterar den betydelse som sepsislarmet fått för ett snabbt och korrekt omhändertagande av den patientgruppen. I vårdplanen ingår att läkare på akutmottagningen har möjlighet att snabbt konsultera infektionsläkare på en särskild sepsistelefon om den lämpligaste behandlingen vid sepsis. Foto: Mikael Bergström

Två-tre gånger per dag får länets tre akutmottagningar ta emot patienter med sepsis, ett allvarligt tillstånd med infektion som påverkar viktiga organ och som kan vara livshotande. Sedan maj 2018 finns en tydlig larmkedja, sepsislarm, som gör att den här patientgruppen får ett snabbt och korrekt omhändertagande.

Andnöd, smärttillstånd, kräkningar, sänkt medvetandegrad, plötslig svaghet eller feberfrossa är några tydliga symptom där sepsis kan misstänkas.

– Feberfrossa är det mest kända symptomet, men det behöver det inte alltid vara. Men ju fler av dessa symptom som en patient har, desto större är sannolikheten för att det är en sepsis, säger infektionsläkarna Jesper Svefors och Anna Fornarve.

Tillsammans med länets tre akutkliniker har de därför utvecklat sepsislarmet, så att den här patientgruppen får ett tydligt och snabbt omhändertagande enligt en standardvårdplan.

”Snabbt omhändertagande behövs”

– Det handlar om ett snabbt omhändertagande och behandling med vätska, syrgas och antibiotika. Om det handlar om en inkapslad eller lokalt aggressiv infektion kan det också behövas operation, säger Anna Fornarve.

Sepsis kan drabba människor i alla åldrar, men hög ålder och flera bakomliggande sjukdomar är   riskfaktorer, vilket i sig gör att det kan bli lång vårdtid för att  patienten ska kunna  återhämta sig igen.

Merparten patienter kommer till akutmottagningen i ambulans, som aktiverar sepsislarmet och inleder behandlingen med vätska och syrgas.

– På akutmottagningen fortsätter den behandlingen samtidigt som antibiotika sätts in. Ofta inleder men med ett brett antibiotikum för att senare övergå till smalare när man vet var infektionen sitter. För de allra svårast sjuka är det väldigt bråttom med antibiotika, och vi ligger numera på nästan 80 procent av patienterna som får antibiotika inom 60 minuter, säger Jesper Svefors.

Infektionsläkare deltar i bedömningen

I vårdplanen, och de checklistor som finns, ingår att behandlande läkare på akutmottagningen kan ringa till jourhavande infektionsläkare för hjälp med bedömningen.

– Vi är med i helhetsbedömningen om var infektionen sitter, vilka prover som behöver tas, eventuell röntgen och lämpligt antibiotika. Vi vill bli kontaktade eftersom vi tror att vi kan göra nytta, säger Anna Fornarve.

I sepsislarmet ingår fortsatt övervakning när patienten läggs in på avdelning, med  täta kontroller av så kallade vitala parameterar som andning, syremättnad, temperatur, blodtryck, puls och medvetandegrad ( enligt NEWS) samt urinmätning. Detta för att vara beredd på eventuellt försämrat tillstånd och behov av intensivvård.

Utbildning för hela larmkedjan

Införandet av sepsislarm föregicks också av en stor utbildningsinsats för hela kedjan från 1177 och SOS Alarm, till ambulans, akutmottagning, hemsjukvård, primärvård, med mera.

– Vi ska nu jobba vidare med att utbilda primärvården i att känna igen sepsissymptom, säger Jesper Svefors.

Nu, snart ett år efter införandet, konstaterar han att sepsislarmet fyller en viktig funktion.

– Det innebär en medvetandehöjning hos alla i vårdkedjan. Att vi kallar det sepsislarm är en allvarlighetsmarkering om att sepsis är en vanlig och allvarlig sjukdom. Vi har fått till en stark vårdkedja där alla gör ett bra arbete, vilket är väldigt roligt, säger Jesper Svefors.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot:

Sepsis kallades tidigare ofta blodförgiftning. NEWS, National Early Warning Score, infördes 2018 för att övervaka patientens vitala funktioner, och åtgärda vid försämring.