Svenska gastrodagarna i Jönköping lyfter fram forskningen

Två män tittar upp i kameran
Kalle Landerholm, kirurg på Länssjukhuset Ryhov, ska föreläsa om inflammatoriska tarmsjukdomar medan medicinläkaren Henrik Stjernman är lokal projektledare för Svenska Gastrodagarna som genomförs i Jönköping 8-10 maj 2019. Foto: Mikael Bergström

Medicinska leversjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD, är i fokus när omkring 700 kirurger och gastroenterologer samlas till Svenska Gastrodagarna i Jönköping, 8-10 maj 2019.

Omkring en procent av befolkningen har inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, vilket innebär cirka 1300 patienter i Jönköpingsområdet.

– Det är en kronisk sjukdom som man ofta drabbas av i 20 – 40-årsåldern. Den påverkar livskvaliteten och det är viktigt att man är proaktiv i sin behandling och följer upp behandlingsmålen, säger Henrik Stjernman, överläkare på medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Patienterna rapporterar symptom

Under Gastrodagarna kommer utvecklingen inom IBD-området att diskuteras. I dag kan patienterna själva rapportera in symtom och livskvalitetsparametrar till kvalitetsregistret SWIBREG, ett formulär som utvecklats av verksamheterna i Jönköping och Linköping.

– Vi kan använda registret i vår kliniska vardag för att ta fram kurvor över patientens värden, vilka behandlingar man provat, hur de mår, vilka operationer de gjort, och så vidare. Men vi utnyttjar inte registret till fullo beroende på att vi inte hinner, säger Henrik Stjernman.

Utveckling av kvalitetsregister

Hur SWIBREG ska utvecklas är därför ämnet för ett av Gastrodagarnas seminarium.

Ny teknik ger också möjlighet för IBD-patienter att själva ta avföringsprov och rapportera in resultaten via mobiltelefon.

– Vissa sjukhus har börjat med den här tjänsten, bland annat Linköping och Borås. Det ger möjlighet att följa utvecklingen av sin sjukdom. Vi upplever att frekvensen IBD ökar, bland annat bland barn, så det kunde vara dags för en ny studie av insjuknandet och förekomsten, säger Henrik Stjernman.

Ta makten över sin sjukdom

Möjligheten att ta makten över sin kroniska sjukdom är också temat för en av konferensens huvudtalare, svenska läkaren Karin Hehenberger, bosatt i New York som driver en förening i syfte att stärka patienterna i sin egen vård.

Kalle Landerholm, kirurg på Länssjukhuset Ryhov, ska föreläsa om rekonstruktion efter så kallad kolektomi, att tjocktarmen har opererats bort.

– Man kan göra rekonstruktion i form av bäckenreservoar eller så kallad ileorektal anastomos, IRA, som ett alternativ till en livslång stomi, eller fördröja stomin. I världen är bäckenreservoar det allra vanligaste, medan det i Sverige är något vanligare med IRA, beskriver han.

Forskar om metoderna

Kalle Landerholm deltar i ett forskningsprojekt om de båda metodernas för- och nackdelar.

– Vi är en forskargrupp i Jönköping och Linköping som tillsammans tittar på de båda metoderna, till exempel funktion och cancerrisk. En av doktoranderna tittar också på hur fertilitet påverkas av rekonstruktion efter operation för IBD, säger Kalle Landerholm.

Hur graviditet ska hanteras av en person med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är också ett ämne som lyfts under Gastrodagarna.

– Det har kommit nya riktlinjer om hur man ska tänka kring bland annat läkemedel och operation. Under konferensen kommer våra kirurger Emma Druvefors och Anna Levin presentera sin forskning kring detta, säger Henrik Stjernman.

Levern kan återhämta sig

Ett annat huvudspår under Gastrodagarna är sjukdomar i levern.

– Vi börjar med att diskutera åtgärder för att minska fett- och järninlagringar i levern, och fortsätter med hur man kan förebygga överkonsumtion av alkohol som till stor del är orsaken till levercirros, skrumplever. För de som får levercirros handlar det mycket om att förebygga komplikationer. För de som blir väldigt dåliga blir det frågor om intensivvård är möjligt, och för den som får levertransplantation handlar det om att få det att fungera långsiktigt och hur oron ska hanteras, säger Henrik Stjernman.

Numera finns leversjuksköterskor, specialiserade på levercirros, som bland annat arbetar med Motiverande samtal, MI, med patienterna kring alkoholvanor i syfte att undvika levercirros, samt med uppföljning av levertransplanterade i syfte att undvika ytterligare leverskador som kan leda till livshotande komplikationer.

Alkohol en huvudorsak

– Den stora majoriteten leversjukdom är orsakad av alkohol. Slutar man dricka kan man ta sig ur en livshotande situation och till stor del återhämta sig till ett normalt liv. Men det finns en problematik i vem som har ansvar för att behandla patientens beroendesjukdom, vilket är något vi lyfter på konferensen, säger Henrik Stjernman.

Det finns också positiva tecken kring antalet fall av leversjukdom.

– Hepatit-C-behandlingen har varit suverän, för tack vare den ser vi sällan leversvikt på grund av hepatit-C.

Många beröringspunkter

Svenska Gastrodagarna samlar vårdmedarbetare inom både kirurgi och gastroenterologi, som är en medicinsk specialitet. Beröringspunkterna är många när sjukdomar i mag-tarmkanalen, gallvägar, lever och bukspottkörtel ska diagnosticeras och behandlas.

På Länssjukhuset Ryhov finns också en gemensam vårdavdelning på kirurgkliniken, som domineras av patienter med leversjukdomar och IBD.

– Vi har fem vårdplatser för medicin där som vi går dit och sköter. Det innebär att vi kan diskutera tillsammans om patienterna och inte behöver skriva remisser till varandra, säger Henrik Stjernman.

– För våra IBD-patienter är detta kanon. En medicinpatient som behöver operation kan ligga kvar på samma ställe och vårdas av samma personal, säger Kalle Landerholm.

Flera huvudtalare

Svenska Gastrodagarna har flera inbjudna huvudtalare, om bland annat autoimmun leverinflammation och coloncancerscreening och hur den ska kvalitetssäkras. Detta är särskilt aktuellt nu då alla regioner i Sverige planerar för införande av allmän screening för att upptäcka tjockstarmscancer.

Endoskopiska undersökningar får också stort utrymme under dagarna. Endoskopet är ett instrument som ger möjlighet att titta in i kroppens organ och hålrum, och också utföra behandlingar. Koloskopi, att titta in i tarmen och gastroskopi, att titta ner i matstrupen och magsäcken, är två stora undersökningsmetoder.

Större utrymme för barnläkare

En nyhet vid årets Gastrodagar är att barngastroenterologer får större utrymme.

– Barn får också IBD. Därför har de två seminarier, ett om vad som händer i vuxenlivet för de personer som får IBD som barn, och ett seminarium om celiaki, glutenintolerans, en kronisk sjukdom som innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna, förklarar Henrik Stjernman.

Som lokalt ansvarig för Gastrodagarna ser han fram emot dagarna när kollegor från hela Sverige träffas.

”Får sprida den inhemska forskningen”

– Vi får möjlighet att sprida den inhemska forskningen och vad som är ”state of the art” i det kliniska arbetet. Själva ligger vi långt framme i vårt sätt att ta hand om IBD-patienter, där vi jobbat mycket med tillgänglighet och uppföljning. Vi var också tidigt ute med IBD-sköterskor.

– Vi har också ett väldigt bra samarbete med Universitetssjukhuset i Linköping. Det är ett av de centra i Sverige som verkligen har profilerat sig på IBD-operationer, och som opererar vissa av våra patienter, säger Kalle Landerholm.

Svenska Gastrodagarna ger också möjlighet till nätverkande och utbyte av kunskap. Dessutom studiebesök på endoskopimottagningen på Länssjukhuset Ryhov.

– Det är årets möte för oss gastroenterologer, med stor spännvidd. Allt ifrån konkret hur endoskopiinstrument ska rengöras till den senaste forskningen på olika områden, säger Henrik Stjernman.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot: Svenska Gastrodagarna arrangeras av Svensk Gastroenterologisk Förening, Föreningen för sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige samt Svensk förening för Endoskopi och Gastroenterologi Personal, tillsammans med medicinkliniken på Länssjukhuset Ryhov och den länsgemensamma kirurgkliniken.