Lärande och förnyelse

För att förbättra verksamhet och skapa en miljö där innovationer och nya arbetssätt ska växa fram behövs en kultur som stimulerar till kontinuerligt lärande, kreativitet och nya idéer. En sådan kultur skapas genom att satsa på lärande i vardagen – ständiga förbättringar – där både medarbetare och chefer ges förutsättningar att bidra med, och utveckla, sitt engagemang och sin kompetens.

Målet är att behålla det som fungerar bra i nuet, det som kan förbättras i nuet samt att finna nya sätt att förändra nuet på.

Kvalitet som strategi

Vårt ledningssystem, kvalitet som strategi, beskriver hur vi leder, utvärderar och förbättrar verksamheten. Det handlar om hur vi arbetar systematiskt med förbättringar som gynnar både vår egen verksamhet och hela organisationen. En förutsättning för en långsiktigt hållbar verksamhet är att vi ständigt förbättrar våra arbetssätt och processer så att de är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara.

Strategin för lärande baseras på fyra principer:

  • Lärande är nyckeln till utveckling och förbättring.
  • Förbättring går på bredden och djupet.
  • Förbättringar görs av både ledningen och enskilda medarbetare.
  • Genom nya angreppssätt och förbättrade arbetsprocesser höjs värdet på tjänster.

Verksamhetsutveckling

Målet med kunskapsstyrning och verksamhetsutveckling är att bästa tillgängliga kunskap ska finnas, tillämpas och omsättas i mötet mellan vårdens och socialtjänstens personal, patienter och brukare. Det ska finnas stöd för att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för uppföljning, förnyelse och lärande.

Ny kunskap och nya förutsättningar i verksamheter och processer förändrar ständigt de behov som vår service ska möta. Frågor som ständigt är aktuella:

  • Hur omsätter vi nya forsknings- och kunskapsrön i arbetet och i mötet mellan servicegivare och servicetagare och att det inte bara blir ett samtalsämne till kaffet?
  • Hur bemöter vi personer med kognitiva eller språkliga utmaningar för att undvika förvirring och oro?
  • Hur finner vi balans i mötena mellan vad som kan vara digitalt eller inte?

Det handlar om hur verksamhetsutveckling blir en del av vardagsarbetet, och ett kontinuerligt lärande och tillämpande av förbättringskunskap. För att förändringarna ska bli förbättringar behöver vi tillägna oss kompetenser som ökar förutsättningarna till lyckad verksamhetsutveckling. Vi behöver vara bra på hur vårdens och omsorgens system fungerar, hur vi fångar och mäter måluppfyllelse, vad förändringspsykologi säger om människors deltagande i förändringsarbete och att ha förmågan att leda det lärande som behövs för att förbättringsarbetet ska lyckas.

För att lyckas med förändringsarbete och åstadkomma hållbara förändringar krävs två typer av kunskap: professionell kunskap (den kunskap vi skaffade oss under vår studietid) och förbättringskunskap, som är ett eget kunskapsområde med egna teorier och praktiska tillämpningar. Tillsammans kan dessa kunskaper öka värdet för dem vården är till för: patienter, brukare och kunder.

Patientmedverkan och samskapande

En tredje komponent för lyckad verksamhetsutveckling är samskapande. I samskapandet är patientens och brukarens kunskap om sig själv lika viktig som vårdgivarens kunskap.

Patientens roll förändras från att vara mottagare av vård till att i större utsträckning vara medskapare.   

Läs mer om verksamhetsutveckling på webbplatsen Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård (Extern länk)