Smittspårningen bromsar spridningen av covid-19 och fångar upp försämrade tillstånd

Smittspårningen bromsar spridningen av covid-19 och fångar upp försämrade tillstånd

sjuksköterskor
Sjuksköterskorna Monica Lindberg och Lena Karlsson är två av cirka 15 medarbetare i den centrala smittspårningsgruppen, som varje dag ringer upp ett stort antal länsbor som testat positivt för covid-19, för att berätta hur de ska informera vidare och bete sig för att begränsa smittspridningen. Foto: Mikael Bergström

Smittspårning är ett av de viktigaste verktygen för att bromsa coronapandemin. Region Jönköpings läns centrala smittspårningsenhet hanterar just nu omkring 500 remisser på en vecka. En viktig del i arbetet är att fråga om hälsotillståndet för de covidpositiva.

Varje person som testar positivt för covid-19 får ett telefonsamtal från sin vårdcentral. Samtalet består av två delar, en medicinsk bedömning och en smittspårning.

– Provtagning och smittspårning är otroligt viktigt för att begränsa spridningen av coronapandemin, säger Maria Palmérus, verksamhetschef för infektionskliniken i Region Jönköpings län.

Vid samtalet används en speciell mall, som i sig också är en checklista för att komma ihåg alla delarna kring sjukdomen, eventuella riskfaktorer, hur patienten mår och vilka i omgivningen som ska informeras som en del i smittspårningen.

Extra uppmärksamhet på riskfaktorer

– Om patienten har riskfaktorer för att bli svårt sjuk i covid finns det anledning att vara extra uppmärksam. Vårdcentralen fångar upp dessa riskpatienter genom ett spår vi kallar för ”Säker covid” och följer dem under hela sjukdomen.  Syftet är säkerställa att de som behöver sjukhusvård får det i tid, men vi vet också att det skapar trygghet för patienten, säger Maria Palmérus.

Patienten uppmanas också att informera övriga i hushållet och sina närkontakter om smittan. Om vårdcentralen bedömer att det behövs en utvidgad smittspårning skrivs remiss till centrala smittspårningsenheten. Det kan då handla om att till exempel informera skolkontakter eller vårdkontakter, eller ett utbrott av smitta på en arbetsplats.

”Våra råd följs” 

– Vi får tro att vi gör nytta med det smittspårningsarbete som vi gör. Vår uppfattning är att de vi kontaktar följer våra råd. Men vi ser ändå en stor spridning i samhället, säger Monica Lindberg, sjuksköterska på Bra Liv Hälsan 1 vårdcentral, men sedan september 2020 utlånad till den centrala smittspårningsgruppen, CSE.

Den första veckan, vecka 38 2020, hade de tolv remisser. Sedan dess har det stadigt ökat till att vara hela 518 remisser under vecka 11, samtidigt som personalstyrkan ökat till cirka 15 personer, eller tio heltidstjänster.

Remisserna återspeglar förändringar i smittläget

– Vi får in remisser från såväl sjukhuskliniker som tandvården. Men den stora volymen är från vårdcentralerna. Vårdcentralerna gör mycket smittspårning själva, men remitterar de lite mer komplicerade eller omfattande ärendena till oss. Vi har sett hur remissflödet ändrat sig såväl från olika verksamheter som geografiskt i länet under den tid vi funnits, säger Agneta Mussi, ansvarig för arbetet på centrala smittspårningsenheten.

I hennes arbete ingår att ta emot remisserna, bedöma och fördela ut till smittspårarna.

Spårar upp till 48 timmar innan symtomdebut

– Vi ringer upp och intervjuar om när symptomdebut skedde, och vilka personen har träffat upp till 48 timmar innan. Den som är covidpositiv, den så kallade indexpersonen, får i uppgift att informera personerna i sitt hushåll och närkontakter, alltså de som personen har träffat utanför hushållet, säger Monica Lindberg.

För hushållskontakterna gäller då sju dagars hemmakarantän. Har de symtom ska de förstås också testa sig, annars testa sig dag 5-7 innan de går tillbaka till skola/arbete.

Fokus på hur den smittade mår

Kontakten med den som visar ett positivt covidprov har också stort fokus på måendet, både när vårdcentralen ger resultatet och i smittspårningen från vårdcentral eller centrala smittspårningsenheten. Detta för att i tidigt skede fånga upp sjukdomstillstånd som kan förvärras och kräva sjukhusvård.

– Det är väldigt viktigt för oss att fråga om hur de mår och vara observanta på om något har försämrats. Vi gör ingen medicinsk bedömning men återkopplar vid behov till den smittades vårdcentral. De allra flesta är tacksamma när vi ringer, och glada över att det är någon som bryr sig. Vi ser att begreppet ”Säker covid”, att ha extra koll på de som har förhöjd risk, har gett resultat, säger Agneta Mussi.

Kollar kontakt med sjukvården

Centrala smittspårningsenheten förhör sig också om att den som behöver det har kontakt med sjukvården.

– Är det någon som är starkt påverkad av sjukdomen och hemma behöver vi checka av att det finns en kontakt mellan patienten och vårdcentralen, säger Monica Lindberg.

Huruvida smittspåraren behöver ringa till fler än den covidpositiva avgörs från fall till fall.

– Jag får göra en bedömning, om det är en yngre person, någon som är väldigt sjuk eller av annan anledning inte kan ringa vidare själv. Då måste jag prata med övriga i hushållet eller få uppgifter om närkontakter och ringa dem. En del har redan ringt och då stöttar jag bara i den processen och mejlar informationsblad. Men funkar inte det så måste jag ta kontakterna, vilket kan handla om arbetsgivare eller skola, kanske frisör eller träningskamrater. Alla de träffat upp till två dygn innan, förklarar Monica Lindberg.

Två-tre samtal per remiss

I genomsnitt bedömer hon att varje remiss genererar två-tre samtal.

– Men när jag öppnar en remiss vet jag inte hur det blir. Det kan vara som en ”pandoras ask” som öppnar sig, säger Monica Lindberg.

Trots att covid-19 och dess konsekvenser numera är välkända, konstaterar Agneta Mussi att det kan skilja stort i kunskapen hos covidpositiva om hur de ska bete sig. Det kan till exempel bero på språkproblem eller en kulturell inställning i ansvar att ta hand om släktingar.

Arbetsgivare tar ansvar

– Men företag är generellt jätteduktiga och noga med att arbeta så att en smitta inte ska spridas bland de anställda eller kunder, vilket skulle kunna påverka företagets ekonomi. Om alla tog samma ansvar skulle vi inte ha någon smittspridning, säger hon.

Centrala smittspårningsenheten lägger också ner ett stort arbete på att hitta de personer som ska smittspåras.

Letar telefonnummer

– Ibland är det ett gammalt telefonnummer i journalen som finns i remissen. Så ett aktuellt telefonnummer i remissen underlättar. Men vi har lyckats nå alla dem som vi ska kontakta , säger Agneta Mussi.

I dagsläget ska centrala smittspårningsgruppen finnas till sista maj. Hur det blir efter det datumet vet förstås ingen idag.

– Men vi har blivit en otroligt härlig arbetsgrupp här med bra atmosfär, som har roligt på jobbet och trivs. Vi känner att vi gör nytta, säger Agneta Mussi.

Fotnot: Centrala smittspårningsenheten mejlar informationsblad till de som är covidpositiva, deras hushållskontakter och närkontakter. Bladen ger information om vad covid-19 är, vilka symtom man ska vara observant på, hur sjukdomen smittar och vilka förhållningsregler som gäller för att inte föra smittan vidare.

 

Text: Mikael Bergström