Klimatet påverkar vår hälsa
Homo sapiens betyder ”den visa människan”. Trots ”visa människor” tyder det mesta på att vi inte klarar av att minska utsläpp av växthusgaser främst koldioxid och kanske förstöra livet för oss själva.
Effekterna av uppvärmningen är många såsom störda ekosystem med minskad biologisk mångfald, extrema vädertyper, luftföroreningar, skogsdöd, sämre skördar, undernäring, flyktingströmmar med politiska och ekonomiska följder.
Även sjukdomspanoramat förändras. Speciellt infektioner orsakade av insekter och djur får ändrade spridningsförlopp. I vårt land har TBE och Borrelia ökat dramatiskt pga. bättre överlevnad av fästingar.
Historiskt har vi alltid exponerats för luftföreningar exempelvis via eldning. I samband med industrialiseringen på 1800-talet är det väl känt är att äldre med dåligt näringstillstånd hade hög sjuk- och dödlighet i tuberkulos. 1952 inträffade ”the great smog” i London där drygt 4000 människor dog under fyra dagar.
Sommaren 2003 svepte en värmebölja över Europa. Hettan kostade många människor livet. Upp mot 70 000 personer, framför allt äldre och hjärtsjuka, uppskattades ha dött till följd av värmen. Äldre har ofta nedsatt njurfunktion med sämre svettning och risk för intorkning och störd saltbalans. Temperaturstegring innebär att vi rör oss mindre och kanske äter mer med bl.a. fetma och diabetes som följd.
Nya rön visar att även små luftburna partiklar (ultrapartiklar med diameter mindre än en tiotusendels millimeter) har visat sig ha skadliga effekter på hjärta och blodkärl. Större partiklar filtreras bort. Inflammationsprocesser startar och kärlväggar skadas och proppar bildas. Ju mindre desto farligare! Låggradig inflammation är ett aktuellt forskningsområde som bedöms förändra vårt DNA, driva på åldersprocesser, försämra infektionsförsvaret och orsaka en mängd olika sjukdomar t.ex. demens, depression diabetes och andra autoimmuna sjukdomar.
Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen. Dieselbränsle alstrar kväveföreningar och har utöver irriterande effekt på luftvägarna visat sig medverka till att cancerframkallande nitrosaminer bildas. De kan ge störningar i arvsmassan och framkalla cancer i bl.a. lungor, mage, lever och urinblåsa.
Människor från fattigare länder som har bidragit minst till problemen drabbas hårdast av klimatförändringarna. Vi i den rika världen måste mest ändra vårt sätt att leva. Men finns det tillräcklig samlad global visdom för denna uppgift?
Text: Jan-Olov Johansson - senior läkare, föreläsare och krönikör.