Krönika: Hur anpassar vi oss till värme
Under denna sommaren har flera perioder av höga temperaturer noterats i många delar av världen och även i Sverige. Den 21 juli uppmättes över 36 grader - den varmaste dagen på 75 år.
Forskare är överens om att den globala uppvärmningen beror på vårt beroende av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser. Extremt varma perioder som hittills har inträffat i genomsnitt vart tjugonde år beräknas nu inträffa vart tredje till femte år under detta århundrade.
Sommaren 2018 hade vi en långvarig värmebölja med rekordhöga temperaturer över hela landet som beräknades ha medfört en överdödlighet på cirka 700 fall. Kroniskt sjuka och äldre utgör riskgrupper med dödsorsaker kopplade till hjärt-kärlsjukdomar och andningsorganen. Även småbarn är extra känsliga.
Vi tolererar en temperatur i omgivning mellan - 50 och + 100 grader Celsius - extrem vinterkyla respektive bastubad. Däremot kan våra levande celler inne i kroppen endast klara -1 grad innan iskristaller bildas och + 45 grader, då koagulation av proteiner påbörjas.
Vid hög yttertemperatur eller ansträngande kroppsarbete måste överskottsvärmen avledas. Detta sker genom att ytliga blodkärl vidgas kraftigt och blodet överför värmen från djupare delar av kroppen till huden. Våra svettkörtlar aktiveras med ökad avdunstning av vätska och därmed avkylning. Hjärtarbetet kan öka 50-75% vilket innebär stegrad puls och större påfrestning på hjärtat. Svettning leder till vätske- och saltförluster, vilket medför att blodet blir mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Vanliga symtom kan vara ganska ospecifika som matthet, yrsel, huvudvärk och hjärtklappning.
Vid längre värmeexposition sker dock inom 1-2 veckor en acklimatisering. Antalet svettkörtlar blir fler och mer effektiva. Centrat för temperaturreglering i hjärnan (beläget i hypothalamus) med nervförbindelser till hudens receptorer anpassas, vilket anses styras av blodets salthalt och osmotiska egenskaper.
För att minimera sjuklighet och dödlighet gäller att kyla ner och se till att personerna befinner sig i svala rum, använda fläktar och tillföra tillräckligt med vätska. Ett tecken på för lite vätska är mindre urinmängd och mörkgul färg. Kaffe och alkohol avrådes på grund av urindrivande och uttorkande effekter.
Luftkonditionering har visats vara effektivt, men inte helt oproblematiskt i tider när vi bör spara el. Hetta, torka och missväxt orsakar även bränder, svält och miljontals döda. En påminnelse att värmeböljor i vårt land bör relateras till ett större globalt perspektiv.
Text: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör