Krönika: Kroppen - en kemisk fabrik

DNA
Foto: Pixabay

Hälso- och sjukvård ska i Sverige grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi styrs i praktiken av naturvetenskapliga synsätt. Detta innebär att medicinsk utbildning grundas på anatomi (vävnad-organstruktur), fysiologi / kemi (cellfunktion).

DNA är en kemisk spiral med aminosyror och en förutsättning för liv och finns i alla levande celler både hos virus, svampar, växter och djur. Enligt evolutionsteorin anpassar sig, överlever och förökar sig de starkaste.

Förutsättning för fortsatt liv är energitillförsel som driver komplicerade kemiska processer. Hos människan sker samarbete mellan olika organ via hormoner (budbärare mellan celler/organ) och enzymer som styr biokemiska processer utan att själva förbrukas. Hjärnan med hypotalamus kan sägas vara chef över hypofysen, sköldkörteln, binjurar och könskörtlar som producerar hormoner för tillväxt, stressreaktion, ämnesomsättning och fortplantning.

Annat som bestämmer vårt mående är cirka 50 st för närvarande kända signalsubstanser som förmedlar kemiska nervsignaler i hjärnan och ute i kroppen. Mest kända är endorfiner, som avgör smärta, lust, glädje m.m. Serotonin som även finns i våra mest använda läkemedel har utöver stämningshöjande verkan även effekt på fobier, tvång och impulsivitet. Dopamin har sin verkan på lust-och belöningscentra och spelar stor roll i beroendeutveckling.

Två kanske mindre kända, men viktiga aktörer i hjärnan är GABA - fungerar som ”broms” - respektive glutamat som är ”gaspedal” i nervsystemet. Båda är ofta bidragande till psykiska sjukdomar.

Vid muskelarbete aktiveras tusentals kemiska ämnen och ett samspel sker med andra organ. Mest kända är kanske insulin med sin blodsockerreglerande verkan, och stresshormonet adrenalin. Nya upptäckter sker fortfarande t.ex. irisin och clusterin som vid fysisk aktivitet stimulerar nybildning av nervceller och kan förbättra minnet och minska risken för demens.

Frågan är hur mycket vi själva kan påverka detta enorma kemiska samspelet. Tveklöst kan olika miljöfaktorer, inklusive vårt levnadssätt ingripa i kroppens komplexa kemiska fabrik och göra skillnad mellan att må bra eller dåligt.

 

Text: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör