Kyla - vän och fiende

Denna vinter har varit ovanligt kall och snörik, till glädje för pulkaåkande barn och skidentusiaster, men kanske mindre trevligt för de som är frusna av sig.

Personligen tycker jag mig märka ett ökat intresse för vinterbad.  Kan det verkligen vara nyttigt? Vi vet att kyla drar ihop blodkärlen speciellt i hud, händer och fötter för att slussa in varmt blod till kroppskärnan. ”Huttrande” innebär ofrivilliga muskelkontraktioner som är värmealstrande och framkallar en värmekänsla i hela kroppen. Utövarna vittnar också om en lyckokänsla, ökad energi och kreativitet, smärtlindring samt färre förkylningar. Dessa effekter tolkas i första hand bero på ”endorfinduschar” En anpassning sker och efter en tid noteras exempelvis lägre nivåer av stresshormoner.

Ett annat positivt fenomen är ökning av våra ”biologiska element”, kallas för brun fettvävnad, som ökar i mängd (visat med magnetkamera), vilket resulterar i högre förbränning. Ett möjligt, men kanske inte så attraktivt bantningsmedel!

Nedkylning är också en väl etablerad behandling för att skydda/minska hjärnskador vid öppen hjärtkirurgi, stroke och vid syrebrist hos nyfödda.

Vilka risker finns med isbad? Enligt etablerad uppfattning höjs blodtryck och ökar belastning på hjärta och kärl, varför det bör undvikas om man inte är säker på att vara hjärtfrisk. Mycket forskning om bastubad, som ju i regel även innefattar nedkylning, finns speciellt från Finland, talande för att både kärlkramp, hjärtsvikt, demens och vissa lungsjukdomar kan förbättras. Dödsfall vid bastubad är ovanligt och oftast förenat med alkoholintag.

Slutsats: Alltså forskarvärlden ger lite motstridiga uppgifter. Använd sunt förnuft och försiktighet!

 

Text: Jan-Olov Johansson - senior läkare, föreläsare och krönikör.