Vad oroar dig?
Hur vi människor fungerar och mår beror i stort på arv och miljö. Allt fler vetenskapliga metoder utvecklas för att manipulera vårt DNA, alltså arvsanlagen. Framtiden kommer att kunna visa på vilket sätt även hälsa och välbefinnande kan påverkas av ny DNA-teknik.
Däremot har vi alltid försökt och kunnat ändra på omgivande miljöfaktorer. Men olika uppfattningar finns om vad som är farligt eller bra för oss. Man kan identifiera en mängd olika risker för skador, sjukdomar och död såsom gifter, strålning, främmande virus, läkemedel, operativa ingrepp, flyg- och bilresor, naturkatastrofer och även socioekonomiska faktorer som påverkar vår psykiska hälsa.
Hur reagerar vi? De flesta av oss blir extra oroliga vid ofrivillig exponering av nya, okända och sällsynta risker med avsaknad av kontroll och personlig erfarenhet. Men många fortsätter att frivilligt utsätta sig för njutningsmedel som orsakar långsiktiga skador t.ex. alkohol och tobak. Rökning är sannolikt den mest utforskade och vanligast förekommande hälsorisk vi känner till.
Nyligen publicerades en rapport om förhöjda värden av miljögifter som DDT och PCB hos foster, trots att dessa ämnen är förbjudna att användas sedan 10 år tillbaka. Vi lever i en kemisk djungel av svårnedbrytbara ämnen. Mer forskning krävs för att öka kunskapen om eventuella hälsorisker.
Viktigt är information om graden av farlighet och sätta detta i relation till andra kända risker. Exempelvis bedöms olika tillsatser i mat, bekämpningsmedel i grönsaker och bär som ofarliga. Vetenskaplig granskning sker av hundratals forskare och experter, kontrolleras fortlöpande och godkänns av Livsmedelsverket. Som alla vet rekommenderas vi äta mer grönt och bär.
Slutsatsen är att tillvaron ibland kan vara riskfylld och svårförklarlig. Rädslor grundas inte på logisk sannolikhet. De flesta av oss har dock ändamålsenliga försvarsmekanismer och därmed kontroll över livssituationen, så att både kropp och själ fungerar skapligt.
Text: Jan-Olov Johansson - senior läkare, föreläsare och krönikör.