Vem bestämmer hur jag ska leva?
Återigen har debatten om övervikt och fetma blossat upp. En grupp forskare vädjar till politiker om mer samhällsåtgärder.
Idag sägs hälften av svenskarna vara överviktiga. Vilka följder får detta för individen och samhället? Mobbing, skuldbeläggande för den drabbade. Varför fetma? Arv eller livsstil? Eget ansvar eller samhällets fel? Ökad sjuklighet och för tidig död. Kostnader och produktionsbortfall. Politikerna måste agera, me hur? Sockerskatt, stimulera möjligheter till rörelse, mer skolidrott! Förmynderi? Ingrepp i individens självbestämmande?
Folkhälso- och sjukvårdsministern anger som lösning ”En palett av åtgärder med samverkan mellan flera samhällsaktörer”. Exempel finns från andra länder hur man har lyckats minska barnfetma gemensamt via BVC, skola, idrotten m.fl.
Själv har jag som tidigare skolläkare deltagit i flera projekt till exempel ”Sätt Sverige i rörelse”, samverkan skola och landsting om överviktiga barn. Inriktning har varit brett folkhälsoperspektiv med statistik, informationskampanjer, praktiska råd om skolmat, kioskutbud, elevdeltagande i matråd, rastaktiviteter, ute-gå-lektioner i olika ämnen, idrottsskolor, föräldrapåverkan och mycket annat.
Resultat? Ja, en del aktiviteter lever vidare. Andra personer tar över, nya tankar, nya projekt. Många eldsjälar tappar sugen och ger upp och övervikten i samhället fortsätter att öka. Ett komplicerat område där arv, beroendemekanismer, psykosociala och flera andra faktorer spelar roll. Alltså som vanligt är det lätt att ha åsikter, men hur agera för långsiktiga bestående resultat?
Forskning visar att vi hade mindre sjuklighet i samband ransonering av mat, tobak, bensin under andra världskriget. I områden med stort intag av icke processad mat, kalorirestriktion och mycket kroppsarbete blir människor både friskare och äldre. Hur stämmer detta med politikers strävan efter mer välfärd?
Vem önskar försämra villkoren för bilism? Dyrare bensin, högre skatter, sämre vägar, svårtillgängliga parkeringsplatser. Vem vill minska skolskjutsar för barnen? Vem vill ta bort lyfthjälpmedel eller robotar i arbetslivet? Nej, alla förstår att den sociala och tekniska utvecklingen, som ska underlätta livet för oss kan inte hejdas.
Många rapporter visar att de med eftergymnasial utbildning exempelvis har hälften så många hjärtinfarkter, mindre suicid, bättre tandhälsa och mindre övervikt. Slutsatsen måste bli att ett av de effektivaste sätten att minska socioekonomiska klyftor är mer kunskap och utbildning. Alltså politik igen. Som alla vet är skolfrågor ett hett politiskt tvisteämne.
Sjukvårdsministern säger i intervjuer att vi inom hälso- och sjukvården måste jobba mer förebyggande. Tillsammans med samhällsåtgärder ska vi hjälpa människor till kloka beslut om bättre matvanor, möjlighet till avkoppling, tobaksfrihet, vardagsmotion och inte minst omsorg om varandra. Individuell livsstil spelar en avgörande roll för ett BRA LIV.
Text: Jan-Olov Johansson - senior läkare, föreläsare och krönikör.