Krönika: Folkhälsa – angår det mig?

Vi kan börja med att Sverige sedan 1748 har uppgifter på alla födslar och dödsfall, som har stor betydelse för politiska beslut. Under 1800-talet bildades flera religiösa samfund samt nykterhetsrörelsen, vilket senare följdes av många olika kultur- och idrottsföreningar och annan ideell verksamhet. 1900-talet präglades av social bostadspolitik med bättre hygieniska förhållande som bidrog till att tuberkulos nästan utrotades. Barnhälsovård och skolmåltider infördes. Efter 2:a världskriget skedde en medikalisering av hälsofrågor.

Hälsoarbete är mångas ansvar. En helhetssyn är nödvändig. På samhällsnivå kan nämnas skatter, stadsplanering, miljöarbete och inte minst utbildning, vård och omsorg.

Hur stort ansvar kan läggas på individen? Vi i Sverige lär vara världsmästare inom socialt omhändertagande. Stämmer det? Hur du bryr dig om dina medmänniskor – relationer till barn, släkt, grannar och arbetskamrater har betydelse för folkhälsan!

Förändringar sker bäst om initiativ kommer underifrån. Alla kan skaffa mer kunskap om sundare livsstil, aktivt delta i hälsokontroller och följa läkemedelsordinationer. En stor del av den kraftiga minskningen av hjärtinfarkt beror till stor del på rökstopp, bättre mat – och motionsvanor.

Psykisk ohälsa anses idag vara vårt lands största problem. Vi vuxna har en stor uppgift att vara goda förebilder och försöka ge barn en trygg uppfostran och förmedla goda normer. Det påstås att ”det krävs en hel by för att fostra ett barn”.

TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör