Krönika: Katastrofberedskap
Ingen har väl undgått pågående debatt om behovet av ökade försvarsanslag på grund av kriget i Ukraina och hotet från Ryssland. Alla hushåll har dessutom fått en liten gul broschyr i brevlådan ”Om krisen eller kriget kommer”.
Målet är att stärka svenskarnas motståndskraft mot allvarliga hot såsom krig, extremväder och smittsamma sjukdomar.
I en debattartikel i Dagens Nyheter diskuteras vad den fysiska prestationsförmågan betyder i sådana situationer. Hur stora påfrestningar klarar det svenska folket? En undersökning av konditionsnivåer bland 350 000 arbetsföra personer under perioden 1995 till 2017 visar att värdena har minskat kraftigt. Orsakerna är att vi rör oss mindre och sitter alltmer - i genomsnitt 9-10 timmar per dag. Följder utöver nedsatt uthållighet är att vi även får svagare muskler, sämre koordination och balans.
I DNs artikel hänvisas också till resultat från mönstring av 1,2 miljoner män (innan kvinnlig värnplikt infördes) där man kan visa på samband mellan kondition och olika former av intelligens. I en kris krävs naturligtvis en kombination av både god fysisk och mental kapacitet.
Slutsatsen från Försvarsmakten och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) är att människan är den viktigaste resursen i krislägen. Fysisk träning måste prioriteras för att hantera arbetsuppgifter vid kris och krig. Vi har alla ansvar för oss själva och våra medmänniskor och att det är bråttom med en förändring.
Regeringen har tillsatt en utredning som lämnat ett betänkande ”Varje steg räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet?” Frågan är hur ord ska omsättas till handling?
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör