Krönika: Kroppens krigsmakt

Foto: Pixabay

”Doktorn sa att dä va en inflammation” är ett påstående som man ofta får höra. Men vad menas med en inflammation?

Egentligen saknas en gemensam vedertagen definition. I klinisk verksamhet anses några delar i kombinationen av smärta, svullnad, rodnad, värmeökning, nedsatt funktion krävas för diagnos.

I tidigt skede är en inflammatorisk reaktion ett försvar mot olika angrepp mot kroppen. En grov jämförelse kan göras med nationers krigsmakt. Benmärg, mjälte, lymfsystem kan vara infanteri. Flyg och marin med undergrupper bataljoner och kompanier. De krigande soldater kan liknas med vita blodkroppar. Olika signalämnen t.ex. immunoglobiner och cytokiner är de verksamma stridsmedlen jämförbara med pansarvagnar, granater, kulsprutor, drönare etc. Vaccin och läkemedel kanske kan liknas vid NATO.

Våra huvudfiender är olika mikroorganismer; virus, bakterier, svampar och parasiter, som orsakar infektioner. Andra exempel på fientliga angrepp kan vara överbelastning med upprepade ensidiga rörelser och brännskador både från eld och solvärme, som ju ger synlig rodnad, svullnad och ömhet.

Det mest välkända cytokinutlösta reaktionen är feber, som ingår i immunförsvaret. Bland kroppsliga sjukdomar kan nämnas luftvägs och mag-tarminfektioner, varbildning vid öroninflammation, bölder etc.

Ibland kan försvaret gå helt fel och vända sig mot den egna kroppen – kallas autoimmunitet. Mest kända är diabetes typ 1, reumatiska led- och muskelsjukdomar och ulcerös colit i tarmen. Det felriktade immunförsvaret är ofta en följd av infektion (postinfektiöst) och drabbar oftast proteiner i blodkärl, hjärta, njurar och nervsystem.

Ju mer vi lär oss om kroppens försvarsmekanismer, som kan förklara förbryllande symtom, kan förhoppningsvis medföra bättre bemötande inom sjukvården.

 

TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör