Krönika: Nya mått på nyttan av motion
Flera rapporter på senare tid har handlat om att ”all rörelse räknas” och har positiva hälsoeffekter. Definitionsmässigt innebär rörelse eller fysisk aktivitet att kroppen bildar och förbrukar energi, alltså det vi mäter i kalorier.
Den basala energimängden dvs. det som krävs för en person med medelhög aktivitetsnivå ligger omkring 1500 -2000 kilokalorier mest beroende på vikt och kroppsstorlek. Jämför med att genomföra ett Vasalopp, som kräver upp mot 8000 kilokalorier. Däremellan finns all vardagsaktivitet, motion och träning.
Viktigt i detta sammanhang är att våra kroppar är anpassningsbara till både vila och mer eller mindre kraftig ansträngning. Vid hård träning sker ökad nedbrytning som kräver efterföljande återhämtning med uppbyggnad – kallas superkompensation. Våra muskler blir starkare och orken förbättras. Men hälsoeffekterna blir inte bättre av hård elitträning, kanske snarare tvärtom!
En studie från Australien (Griffith University) har visat att regelbunden fysisk aktivitet, såsom dagliga promenader, kan ha en betydande inverkan på livslängden. För personer över 40 år kan en timmes promenad per dag förlänga livet med i genomsnitt fem timmar. För de minst aktiva individerna är effekten ännu större; varje timmes promenad kan ge sex timmar längre liv, vilket över tid kan resultera i upp till elva extra levnadsår. En god investering, eller hur? Effekten kan jämföras med att sluta röka.
Att även måttlig fysisk aktivitet kan leda till både ett friskare och längre liv styrks av många vetenskapliga studier. När det gäller sambandet mellan måttlig fysisk aktivitet och biologisk föryngring (ett bra mått på hälsa) har forskare vanligtvis använt sig av tvillingregister för att jämföra effekter av olika aktivitetsnivåer. Måttlig aktivitet, som cirka 3 timmar i veckan, ger en biologisk föryngring eller med andra ord bättre funktionell hälsa på 10 år. Man såg samma effekt oavsett deltagarnas vikt, rökvanor eller socioekonomiska situation. Resultaten är baserad på data från blandade grupper av vuxna och äldre och bygger på statistiska samband.
En förklaring är att vid varje celldelning förkortas våra kromosomer i arvsmassan. I ändan av kromosomen finns telomerer (brukar ibland liknas vid ”plaständen” i ett skosnöre). Ju kortare telomerer desto större risk för att dö i förtid. Den som motionerar får längre telomerer. Sammanfattningsvis kan man säga att fördelarna med all rörelse är mycket större än man tidigare trott. Motion har både förebyggande och behandlingseffekt på mer än 35 olika sjukdomsdiagnoser. Men lagom är bäst!
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör